I morse kände jag egentligen för L´Eau d´Issey som jag hade på nittiotalet när den kom ut. Underligt att jag inte skaffat den igen, det är en fin doft. Istället blev det en ganska underlig doft, Laliques hybrid Nilang från 1995. Det känns som om parfymören Gérard Anthony, tagit i allt han kan för att göra något originellt. Doften är en aquatisk blom-oriental, en undergrupp som inte är särskilt vanlig. Mest känd i kategorin är Cacharels Eden.
Trots anstängningarna är Nilang en ganska typisk, väldigt fruktig, gourmandig, blomoriental från nittiotalet. Dock finns, till skillnad från den stora mängden blomorientaler, ett vattnigt, fräschare inslag som jag tycker luktar melon. Min näsa känner rätt lite blommor och desto mer frukt i den söta doften. I toppnoterna finns mycket riktigt frukter och bär som svarta vinbär, melon, persika och rosenträ. I mellanregistret fresia, narciss, jasmin och ros. I basen vanilj, sandelträ, mysk och benzoinkåda.Nilang kan beskrivas som en slags mix mellan L´Eau d´Issey och gourmanddoften Wish. Den är lite småtrevlig så här i gråvädret även om det inte är någon stor parfymkonst (nu blev jag sugen på Mitsouko när jag ser ordet parfymkonst) . Nilang sitter bra och släpper inte greppet under dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.