Parfums MDCI - Nuit Andalouse

Picture: Innenhof der Alhambra, 1892Painting by Adolf Seel (1829-1907)
Wikimedia commons

Nuit Andalouse is the other of the two latest launches from Parfums MDCI, Cuir Garamante was reviewed in the prior post. Nuit Andalouse is created by the risning star in the perfumers Pantheon: ISIPCA graduated perfumer Cecile Zarokian which created (together with Daniel Maurel) the epic Epic Woman for Amouage when she still was a trainee at Robertet!

Nuit Andalouse starts with a sort of stripped down, elegant gardenia and cool violet, green notes contrasted with a zesty orange. This is not the usual big white floral burst which is the start of  most orange, this is more elegant and muted. As Nuit Andalouse developes, the flowery notes gets sweeter and deeper, but not as sweet and liqueur-ish as in By Kilian Sweet Redemption, this is a natural, floral, nectar sweetness. A restrained and almost dry in texture musk is present in during the whole drydown, contributing with a slight hay-ish impression. The whole impression of Nuit Andalouse is that of a transparant but not at all cologne-ish orangeblossom fragrance.

Picture: The Deluxe falcons of Parfums MDCI,
there is also a plain version
Photo: PR Parfums MDCI (c)

Nuit Andalouse is a beautiful, well-made, elegant and very wearable orangeblossom fragrance. Maybe not that innovative or avantgarde but a high-quality, classic fragrance in a style that is timeless. Perfect to wear year around, both for office and dressed up. This is a fragrance that really cheers up a grey, chilly winterday and blooms a hot summerday. Sillage is medium and longevity for 12h+.

Those who like lovely and uplifting orangeblossoms such as L'Artisan Parfumeurs Seville à l'Aube, Robert Piguet Blossom, Maison Francis Kurkdjian APOM Femme and Oscar de la Renta Granada will probably also like Nuit Anadalouse.

Rating: 4

Updated rating November 2015: 5 

After more wearings since the review this one has grown and I have to adjust the rating as it's a very versatile and beautiful orangeblossom with excellent longevity, on fabric for weeks.

Notes: Orange, violet, green notes, gardenia, ylang-ylang, rose, orange blossom, vanilla, sandalwood, musk, amyl salicylate (light flower/cutted gras musk note)

PS: Parfums MDCI offers generous 12 ml bottles in the samplesets on their website 

Maria Candida Gentile - Hanbury

Picture: Giardini Botanici Hanbury - pavilion.

Photo by Daderot, (cc) Wikimedia Commons, some rights reserved.

This weeks jurney to beautiful Italians Villa-gardens continuies also today. Villa Hanbury is a north italian Villa by the sea with a beautiful garden founded 1867 by the Hanbury family who runned the gardens for many decades but was passed to the University of Genova about thirty years ago. Among the flowers cultivated in the botanic garden, the golden mimosa is a speciality of the Hanbury garden and the flowers are also used to produce essence of mimosa. Mimosa of different types are present in some classical or familiar perfumes as Carons Farnesia, Annick Goutal Le Mimosa (in swedish) and Edition de Parfums Frederic Malle Une Fleur de Cassie. Mimosa is also the protagonist in Maria Candida Gentiles golden nectar Hanbury, a just beautiful fragrance that, just as intended, immediately transports me to a mediterrian garden in bloom.

Hanbury starts with a golden blast that I precive as produced by medium yellow flowers even if some withe especially the orangeblossom, also have prominent roles. On my skin a delicious orangeblossom is the most prominent note. There is also a winterblowing flower, Calycanthus praecox, in the fragrance, winterblooming flowers is unusual even in northen Italy. I don't know how it smells but I suspect it's one of the very nice notes that radiates from my skin wearing Hanbury. The florals are velvety in its structure and give me the impression of beeing soaked in honey and resting over a slight dry resiny base. Hanbury is a smooth and somehow full perfume and it has a beautiful depth. As the rest of the Maria Candida Gentile line, there a high precentage of naturals in the blend, something that is particulary evident in Hanbury, the flowery impression is very authentic. Compared to another delicious orangeblossom in a similar style, Sweet Redemption (summary in english) by ByKilian, Hanbury is more clean and flowery and SR more of a liquary and sweeter orangeblossom.

Hanbury is a beautiful, wellcrafted and casual- elegant fragrance that could be worn year around but blooms beautiful in warm weather. It's very feminine in style and wraps the wearer in comfort and pleasure. Sillage is close to the skin and longevity is medium almost for a day.

Rating: 4

Notes: Lime, bitter orange, orange, mimosa, white honey,calycanthus, musk, benzoin

By Kilian - Sweet Redemption

Bild: Bottle of france liqueur Cointreau,

Foto: "VisualBeo", C.Horvart, (cc),

Wikimedia Commons, some rights reserved

A small update in english from January 2012, just scroll down.

Sweet Redemption från By Kilian är som de flesta dofterna från huset skapade av Calice Becker. SR är en apelsin/apelsinblommedominerad doft, jag ser en apelsilikör framför mig. Den ger bilden av en söt, bärnstensfärgad (alltså mer och varmare färg än drycken på bilden) och lite trögflytande likör i ett glas en varm  och solig sommarkväll. Apelsintemat understöds av vanilj, myrra och kådor. Trots ingredienser lliknande Mona di Orios apelsinblommetolkning Jabu (recension i maj 2011) så är den senare ganska torr och liksom brödig i karaktären medan SR alltså är söt. Men även i SR finns spår av gröna noter, som bildar en motvikt till det söta och varma samt något som påminner lite om papper. Det finns också en kittighet som jag känner igen från en del av Francis Kurkdjians dofter exempelvis Fleur de Male för JPG, apelsinblomma respektive ros är de blommor han helst arbetar med. Herr Parfumista känner också vissa likheter med Calice Beckers fina jasmindoft Love and Tears (recension i juni 2011) också för By Kilian. Kanske har de något  gemensamt basackord eller också är det så enkelt att apelsinblomma ofta kombineras med jasmin. Jag tycker också att SR förmedlar något av den lite trögflytande, liköriga känslan i Andy Tauers underbara syltiga rosendoft Une Rose Vermeille (recension i januari 2011) och det som måste vara en jasminnot känner jag igen från en annan Tauer favorit Le Maroc pour Elle. Ärligt talat så tycker jag att SR är lite väl lik Le Maroc pour Elle, även om den senare är kraftigare och har ros istället för apelsinblomma som dominerande blomma.

SR är en typisk trivseldoft som faktiskt passar året om. Jag testade den först mitt i sommaren en ganska varm dag. För trots att den är söt är den varken sliskig eller kompakt. Projektionen är någonstans mellan liten och medel, men det kan bero på låg dosering då jag misstänker att SR kan bli för söt om den överdoseras. En doft att använda när man vill må bra och känna sig riktigt komfortabel. SR är mycket väl balanserad och dofter överhuvudtaget inte kemiskt vilket tyder på högklassiga ingredienser så som i princip alltid är fallet med By Kilians dofter. Men för mig ger den lite för många associationer till andra dofter för att det riktigt ska kilcka till. Dessutom känns den på något vis alldeles för tillrättalagd och perfekt. Herr Parfumista tykcer att den är riktigt bra så jag ska prova den mer, kanske säger det "klick" till slut.

Update January 2012: Once again Mr Parfumista was right, this is a very nice perfume.
Now during the cold season it certainly has klicked for me also, just love this orangey, liquary thing. Not the  most complex brew in the world but so delicious and comforting with it's dark, marmelade notes. The rating has climbed from 3+ to 4+.

Betyg: 4+

Noter: Apelsinblomma, opoponax, benzoin, myrra, rökelse, vanilj

Eau d'Italie - Jardin du Poete

För den grapefrukt, apelsin-grönblommiga Jardin du Poete har italienska nichehuset Eau d'Italie återupplivat (eller det kanske bara har legat i träda ett tag) samarbetet med den snart uttjatade supernäsan Bertrand Duchaufour.

Jardin du Poete inleds friskt, obs inte kemiskt fräscht utan just friskt, och lite bittert med en not som jag tycker liknar en blandning av apelsinblomma, apelsin och grapefrukt. När dessa noter tonar ned, men fortfarande finns i en mer nedtonad version, blommar gröna blommor och blad och något färskt örtigt ut och fortsätter grönt, behagligt, friskt under resten av dagen. Det händer helt enkelt inte mycket mer. Nyckelordet är friskt när det gäller JdP.

JdP är en välbalanserad doft av god kvalitet som passar utmärkt sommartid eller när man drömmer om sommaren under en ruggig, grå-slaskig vinterdag. Särskilt gillar jag det bitter-grapiga inslaget kombinerat med soliga apelsin och apelsinblommenoter som är särskilt tydligt i början av doften. Smickrande toppnoter där inte samma höga nivå hålls i mellan och basregistren brukar dock inte vara något för mig. Och mycket riktigt, trots framförallt en fin öppning, så klickar inte JdP till för mig, den är på något sätt alldeles för perfekt och förutsägbar. Precis som min upplevelse av en annan, om än i en annan doftfamilj, av sommarens stora och bland parfymnördar hyllade dofter, By Kilians Sweet Redemption. I skrivande stund kommer jag inte på någon annan doft som är snarlik JdP men den förmedlar lite av samma känsla (inte doft) dvs lätt grönblommig casual-chic, som Chanel Cristalle Eau Verte, även om Eau Verte är mer chic och JdP mer casual.

Tyvärr verkar det som att Eau d'Italie lite har tappat stinget. Både förra årets blommiga Au Lac och i viss mån orientaliska Baume du Doge och Magnolia Romana åren innan tycker jag har tappat den kraftullhet och originaliet som de tidiga dofterna Paestum Rose, Sienne l'Hiver och Bois d'Ombrie stod för liksom att den första vid namn rätt och slätt Eau d'Italie var en fin klsssisk citrusbaserad doft med en modern tvist. Men och andra sidan är säkert de senaste två dofterna betydligt mer säljbara en de tidiga mer extrema kompositionerna.

Betyg: 3

Noter: Grapefrukt, bitterapelsin, basilika, immortelle, angelica, peppar, vetiver, mysk, cypress