Deco London - Quick reviews 2(2)

Deco London is a fragrancehouse which debuted with six fragrances in 2015, three for women and three for men. Deco London pays homage to the golden age of perfumery and elegant, flamboyant 1920s London. Here some thoughts about the gentlemens trio:

Ernest: Aromatic everyday, classic fresh with a contrasting, slight oriental depth which adds a certain balsamic sweetness to the aromatic structure. Lavander, vetiver, different woods, leather, amberand vanilla. Reminds me a tad of a oriental interpretation of Caron Pour un Homme but without the metallic almost bloody accord which is present in the latter. Ernest is a versatile, daytime fragrance in a timeless style.

Picture: Deco London Lawrence
Photo: PR Deco London

Lawrence: Smells like a warm bubblebath, which reminds Mr Parfumista of the classic Badedas bathoil. There is also something dry and salty, which is distictive for the fragrance. There is also a light spicy, tangy lime, blended with white flowers, lavender, vetiver and some greenery. First I come to think of a cologne dominated by orangeflowers (for example Les Colognes Néroli from Annick Goutal), when inhaling I can smell nothing of the orangeflowernote, but the structure/texture is similar. A special fragrance with a vintage but in the same time timless aura. The most intriguing in the Deco London collection IMO and a Mr Parfumista favorite.

Quentin: This one is close to good ol' Givenchy Gentleman at least in the earlier stage. Starts with a dark green mossy patchouli, just like Gentleman. After a while the development of Quentin takes a different path. Where Gentleman focuses on the dark, moisty moss, backed-up with a dark herbal patchouli, Quentin goes to radiate just a herbal patchouli, first with hints of old books as a tame version of Les Néiréides Patchouli Antique and later transformed to a nice slight soapy texture. A nice moderated patchouli, a unisex fragrance IMO.

To summon up the Deco line, three-four of them are similar to, or in some cases (Loretta & Millicent), very close to already excisting designer fragrances. Loretta & Millicent to my nose are gentler, more finetuned but not as distinctive as their designer equals.

Deco London is avaible from Fragrance&Art.

Le Galion - Special for Gentlemen

Picture: Special for Gentlemen
Photo: PR Le Galion (c)

The venerable perfumehouse of the 1930s-1970s  Le Galion, was brought back to life again  in  2014. The golden days of Le Galion started in 1935 when the already then famous perfumer Paul Vacher bought the house and started to create a range of high class perfumes. Vacher is also the nose of iconic Miss Dior and Diorling for Christian Dior. Tomas Fontaine is the perfumer who has reworked the old Le Galions according to current standards. As I haven't tested any vintages, I can't comment on differences/similarities et but the new versions I've tested so far are great. Over to the object of today: Special for Gentlemen originally released 1947 and was created by Parul Vacher himself.

The fragrance starts in a traditional aromatic way with the most beautiful lemon, yellow, sunny and warm. The lemon is of course supported by aromatic, hebal notes, very fine tuned and smooth in their apperance. In this stage Special reminds me of fragrances as Givenchy Gentleman, Geoffrey  Beene Bowling Green  and Chanel Pour Monsieur. Quite contrary to most aromatic fragrances, there is absolutely no harsh or sharp edges as in Special, it's so well blended and seems to be constructed with very high quality ingredients. Among the herbal-spicy notes a smooth cinnamon is most evident and it's recognizable during the rest of the dry down. When the cinnamon appears I'm reminded of Parfums de Nicolaï  Patchouli Homme a very uncommon patchoulifragrance. After a while also balsamic notes appears, deepens the fragrance and wraps the wearer in a comfortable but still very elegant aura. There are also discrete woody-mossy  notes with a touch of something animalic which anchoring Special in the basenotes. Despite the heavy notes, Special is sort of light in texture  with a very clear presence which is never disturbing. In its later stages, Special reminds me of fragrances as Aramis Tuscany (mens version) and there is also something (but much smoother) from the legandary Guerlain Jicky present.

Special is pure elegance, for the versatile gentleman, a timeless fragrance of high class, both in construction, blending and quality of the ingredients. To me, Sean Connery in the character of 007 James Bond, personifies Special for Gentlemen. It could be worn in many (non-sporting) occasions and Special is demanding in another way: Wearing it always requires a proper outfit for the said occassion, as the whole image of the wearer has to be complete. Special is indeed a very masculine fragrance but the smoothness and balsamic structure oddly enough also make it (almost) wearable for a women.

Special is definitly a must try for those in search for a classical aromatic fragrance. Personally, after trying this, I can't remember me or Mr Parfumista have tried anything better among classical aromatics. Top notch and the best masculine fragrance tested since M.Micallef Royal Vintage spring 2013.

Rating: 5

Notes: Bergamot, citron, lavender, cinnamon, amber, labdanum, oakmoss, patchouli, vanilla, castoreum, birch, opoponax

Thanks to Fragrance & Art for the (already drained :-( ) sample to try

Coquillete - Tan-Tan

Picture: Sahrawi tribal men performing fantasia at the
Tan-Tan (Moussem) festival, Morocco
Photo: Maxim Massalitin (c), Wikimedia commons
some rights reserved

Tan-Tan is the first masculine fragrance (also classified as unisex in some sources) by the nichehouse Coquillete. Tan-Tan is, just like the first edition of four fragrances Sulmona, Sumatera, Moramanga and Herat, inspired of warm, exotic places.

Tan-Tan starts green and balmy with a note reminding of a smooth rhubarb, not as tart and dominant as in for example Aedas by Aedas de Venustas. The tartness is present during the whole drydown and balances the milky, figgy notes as also the pine and artemisia. The figgy notes reminds me of Neela Vermeires green Ashoka even if the latter is warm and foody in texture where Tan-Tan is clean and balmy in comparasion. In the middlenotes Tan-Tan becomes more aromatic/herbal and reminds me of the classic green, moisty chypre Givenchy Gentleman. In the basenotes a oily note appears, creating a chalky-earthy-petroleum impression resembling of a lighter and smoother version of the base of Kerosene Copper Skies. This oily accord is perfectly conterbalancing the creamy figgy note.

Even if Tan-Tan, just as the other Coquillete fragrances, is subtle in its apperance, it's suprisingly distinctive and longlasting. Mr Parfumista who was performing the test thanks to a sample from Fragrance & Art, found Tan-Tan very pleasant and easy to wear while also intriguing waiting for the next step in the development of the perfume. Appropriate to wear daytime the year around, non-offensive but in the same time, interesting officescent.

Rating: 4 (November 2013)

Update February 2014: The more Mr Parfumista tests this, he is now on the 2nd sample, the better this coconutmilky fig-frag is.

Rating. 5 

Notes: Pinetree, bergamot, fruity notes, artemisia, fig, cedar, vetiver, jasmine, patchouli, carnation, coconut milk, fig tree, white musk, ambergris, sandalwood, leather.

Robert Piguet - NoteS

Picture: From the manuscript of Bach's lute suite in G Minor
Wikimedia commons

NoteS is one of the perfumes in the interesting Nouvelle Collection (described here) from the honorable perfumehouse Robert Piguet. NoteS is created by the houseperfumer Aurelien Guichard.

Classified as a unisex fragance, NoteS to my nose is leaning much to the masculine side at least in the top- and middlenotes, but it is definitly wearable for a woman, I got positve remarks at the office wearing this. NoteS starts a bit brisk in the classical bergamot and herbal style. The opening of NoteS smells like a classical quality fougere to me with its clean, herbal accord. Also in the heart the classical refreshing geranium is appearing, gently mixed with some discrete and somehow dry orangeflowery notes. It's interesting how the orangeflowernote (as all flowery notes) could be so differently interpreted in different perfums from dry too very sweet. From the middlenotes there is a balsamic texture in NoteS and this balsamic, smooth feeling is amplified the more the fragrance dries down, even if the herbal element still is there. In the basenotes NoteS gets in the chypre direction with mossy notes strengthened with vetiver and softened and rounded out with dry, powdery tonka. In the base NoteS is clearly unisex and not leaning into any direction as in the top- and middlenotes.

NoteS is a wellcrafted elegant fragrance in the classical style but interpreted in a contemporary, smoother, balsamic way.  There are no harsh edges and the notes are just fleeting into each other in a wellcomposed manner, just like the name of this classy creation indicates. There is no chemical aquatic, no shrill pepper or loud woody notes in this contemporary classic.Wearable year around, very suitable in chilly autumn, escpecially the comforting basenotes. Longevity very good, sillage medium +. Simply yet another sucessful creation from the restored perfumehouse of Robert Piguet. NoteS is a fragrance of growing liking to me, it's a somehow "difficult" fragrance that takes it time to be fully appreciated, something that I really apprecite when it comes to perfume.

A fragrance for those who like (even if not smelling the same the fragrances mediates a similar impression): Yves Saint Laurent Rive Gauche pour Homme (more herbal), Rochas Macassar (more flowery and mossy) Givenchy Gentleman (mossy greener, more wet), Maria Candida Gentile Barry Lyndon (lavendel instead of white flowers).

Rating: 4+  (a bit too masculine for me)

Notes: Bergamot, clary sage, geranium, orange flower, vetiver, moss, tonka been

Parfumerie Générale - Un Crime Exotique

Bild: Blossas årgångsglögg 2005, hjortron

Foto: Dnor, Wikimedia Commons

Un Crime Exotique från Parfumerie Générale är den perfekta doften i juletid. Den inleder med en doft av glögg inklusive kryddorna i glöggen; kanel, kryddnejlika och pomerans. En torkad rosenbladskänsla à la potpurri lurar i bakgrunden men blir aldrig skrikig och för mycket. En lite plastigt blommig not som den i PG:s Psychotrope skymtar snabbt förbi och den lätt söta, juliga, dunkla kryddigheten finns i en mer skalad tolkning även i PG:s jasmindoft Drama Nuui. Lite senare inträder en not som jag känner igen som dominerande not i Givenchys Ysatis. Men i UCE är den snarare en bakgrundsnot och den är mer avrundad och diskret. När doften tonar ut bottnar den i doften av kryddat julthe. Det finns också en mycket lätt antiseptisk not. Basnotsfasen är väl balanserad och trivsam. Projektionen är ganska liten men doften är tät och hudnära. Den finns dessutom kvar ofragmenterad på huden efter en hel dag.

UCE är en säregen doft som är svår att förhålla sig till. Den står för sig själv och skiljer sig klart från mängden. Första gången jag provade den tyckte jag att den bara var för mycket, och jag doserade också för mycket. Sedan har jag lärt mig både att dosera och att uppskatta UCE, hur mycket får jag se när provet är slut. En perfekt julklapp om det visar sig att jag inte klarar mig.

Betyg: 5

Noter: Osmanthus, pepparkaka, the, kanel, stjärnanis, maté the, vanilj, socker, sandelträ

Mer av Parfumistans reviewer - Designerdofter

För att underlätta läsandet så länkar jag i det här och följande inlägg direkt till de reviewer som jag skrev på Parfumistans dagbok i våras/somras. Har delat in i kategorier för att förenkla sökningen. Börjar med kategorin designer-dofter:

Burberry (original): http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=592834 , http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=592832

Miss Dior: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=597125

Dior Dune: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=598149

Dior Escale à Portofino: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=598785

Donna Karan Gold EDT: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=597707

Bulgari pour Femme: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=597788

Eaudemoiselle de Givenchy: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=598001

Prada Eau Ambreé: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=598782

Prada Infusion deVétiver: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=599456

Eau de Sisley 3: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=598786

Sisley Soir de Lune: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=614604  http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=614606

Romeo di  Romeo Gigili: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=603876

Thierry Mugler Cologne: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=614609 
http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=614611

I följande inslag niche-reviewer.

OBS: Eventuella kommentarer på något av inläggen lämnas här då jag inte checkar av Parfumistans dagbok

Dagens doft - Eaudemoiselle de Givenchy

Först och främst så är det viktigt att beakta att jag bara testade Eaudemoiselle på doftsticka och ett sprits på handen när jag släntrade in i parfymaffären på väg mot andra ärenden. Så reviewen är alltså baserad på knappt någon testning alls och speglar bara några spontana intryck.
Flaskan är elegant med sina täta räfflor och liksom förpackningen  retro i stilen. Marknadsföringen med den vampyrliknande kvinnan (konstigt nog i starkaste solsken) skiljer sig också från mängden. Men doften, jag känner igen de direkt. Den känns som Carons Fleur de Rocaille (ny version) med något fruktigt tillagt. Påminner delvis också om Elisabeth Ardens Red Door men lättare. Inget nytt alltså men en i och för sig trevlig och oförargerlig doft.

Betyg: 2

Veckans doftintryck

Senare delen av hösten har jag dragits till gröna respektive transparenta dofter. Började känna viss oro över att jag kanske var "färdig" med orientalerna. Men där ser man hur mycket vädret faktiskt inverkar: Så fort kylan slog till i måndags så längtade jag genast efter mörka, dova dofter. På julfesten blev det Givenchys mörka, rökelseträiga, ambrerande, vaniljiga  Organza Indence. Som tur är har jag en originalflaska dvs den med den böljande klänningen. Den reformulerade (i rak flaska) som släppts ganska nyligen saknar tydligen (vad jag har läst, har inte själv luktat) en del från originalet och når inte upp till samma nivå.  Men det är säkert som vanligt: Reformulering = billigare ingredienser och likriktning mot andra dofter.

Ettårsjubel!!!

Bild: Parfumista (c)
Det är med en känsla av nostalgi som jag skriver här igen. Idag för ett år sedan, drog jag igång Parfumistans dagbok i detta forum.
Det har varit en utvecklande olifaktorisk resa. Visserligen kunde jag mycket om dofter redan innan då det är ett intresse sedan decennier, men tack vare bloggandet har jag satt mig in ännu djupare i ämnet.
Min egen olifaktoriska utveckling under detta år kan kortfattat beskrivas att ha gått från ett brett fiskande efter godbitarna i främst masssortimentet men även från en del nischhus, till att numera nästan helt fokusera på nischhus. Doftmässigt har jag insett att det i regel är de mörka, dova, djupa dofterna som attreherar. De måste trigga fantasin! Det börjar bli dags att fasa in parfymsamlingen i detta spår. Så jag får väl sätta igång att sälja av mina fina, lätta och fräscha dofter hur bra de än må vara.
En oväntad olifaktorisk vändning är att jag plötsligt gillar rosor. Dock mörka, dramatiska rosor, inte potpurri liknande rosendofter.
Eftersom Expressen tyvärr inte insåg finessen med en nischad, kunskapsorienterad blogg som denna, så återfinns mina parfymskriverier numera hos Damernas Värld, Parfumistans blogg. Expressens filosofi verkar istället vara att lyfta fram den vanliga, breda typen av modeblogg.
Jag kan filosofera över vad som hänt om jag ägnat detta föräldralediga år åt daytrading istället. Plånboken hade troligen varit mer välfylld eller kanske tvärtom med de senaste veckornas börsfall i åtanke. Men parfym är i allafall ett långt roligare sätt att dränera plånboken än att lägga samma tid på att studera och agera på aktiemarkanden.
Snart väntar återgång till verkligheten och kontorets alla olifaktoriska intryck. En källa till många blogginlägg! 
Åter till historien: Premiärdagen bar jag Givenchys Organza Intense det minns jag utan att bläddra tillbaka. Dagens doft Nilang från Lalique är inte av samma kaliber men den är fullt OK. Den som vill veta mer får läsa om den längre fram på Parfumistans blogg.

När det gäller stilfrågorna så har jag gjort ungefär samma resa som med dofterna. Från något bredare inriktning, till strikt svart och nyligen till en liten oväntad vändning (precis som med rosorna) där jag känner att jag inte bara vill gå i dräkt/kostym, kjol/byxor och blazer, kashmirjumper/ cardigan och kjol/byxor utan att jag vill ha något annat också. Så det kommer att bli en del klänningar i vinter. Har även skärpt mig lite på skofronten och satsat på stövlar och ett par ganska högklackade pumps. Det är så trist att alltid ha korrekt kontorsklack, höjd 3-4 cm.

Blir spännande att se hur bloggandet utvecklas framöver. Skrivklådan finns ju alltid där...