Autour d'Parfums - Ambre Mystère

Picture: Padparadscha
Photo: List of birthstones.com (c)

The ambre of the Autour d'Parfums line Ambre Mystère is in the sweet, vanillic and pleasable category. It starts with a sweet ambery, almost burnt, caramelized accord in stye of the sweet ambre of Molinard Ambre (swe) but  lighter and with less dept in the caramelized notes. Ambre Mystère continues quite linear with its sweet ambery, balsamic and vanillic notes. Wearing Ambre Mystère I immadiately got the image of a beutiful Padparadscha, the orange and pink colored gemstone in the saphire (corundum) family.

It's easy to wear amber that suits perfect during the colder months but also in summer evenings. The sillage is close and longevity for about a day. It's officefriendly and would not offend even in close sourroundings.

Rating: 3

Notes: Amber, perubalsam, tolubalsam, labdanum, vanilla, patchouli, vetiver

Thanks to Fragrance & Art for the sample to test

Parfums de Nicolaï – Musc Intense

Picture: Portrait of Madame de Pompdour (1721-1764)
Francois Boucher, 1756

Musc Intense is a sensual flowery, high quality white musk created by the great parfumer Patricia de Nicolaï for her own house, Parfumes de Nicolaï in 2012.

First of all I want to calm those readers down that don’t like the white musk performed in many of the reacent years mainstream offerings. Musc Intense is nothing of that characteristic almost wet slight chemichal note that could be too much in some offerings but that I like in many, if handled with care. Instead Musc Intense is all about a dry, powdery, luxary musk that integrating the flowers and other ingredients in a subtle manner.

Musc Intense starts with a pleasant, very dry almost gun powdery accord. It’s not the distinct wet gunpowder as in Lorenzo Villoresis Teint de Neige neither the less harsh but anyway close opening accord of the beautiful Temps d’Hiver by Antonio Visconti. But Musc Intense has similarities with both this fragrance openings but is lighter and smoother, just like an elegant loose powder on a powder puff. There is a lighter version of the typical gunpowderaccord of the two former ones,  which I think (just speculating I’m no chemist) consists of rose, carnation and maybe the musc or some other ingredient that could show powdery facetts. As Musc Intense reaches its heart, the powdery, subdued, flowery notes slightly reminds me of the beautiful powdery violet of Opardu by Puredistance. Some subdued liquery notes deepening the accord in a finetuned manner.At last, Musc Intense is anchored in a dry, powdery, not especially sweet musk and there is a deep but at the same time light, pink rosenote that emerges on my skin.

Musc Intense is a subtle and elegant fragrance, well blended of high quality ingredients as we are used to when it comes to creations of Patricia de Nicolaï. The only weakness is that it seems like my skin just eats Musc Intense and the scent therefore is faint to me, even if described as sensual and subtle it’s a bit too subtle to me. The longevity is for about a day and the sillage is very close.

To me Musc Intense is a scent as was it created exclusive for Madame de Pompadour.It’s the essence of the rococoera, delicate fabrics, pastels, powder and musk. Musk Intense is a fragrance for those who likes some of the fragrances mentioned above but also my own favorite musk Les Nombres d’Or Musc by Mona di Orio, also a slight flowery musk but more distinct and less powdery. Also Les Nombres d’Or Ambre by Mona di Orio has a similar drieness and some of the gunpowder of the opening.  If you like Les Nereides Musc Samarkand and Annick Goutal Musc Nomade you probably also will like Musc Intense.

Rating: 4

Notes: Liquer, different types of roses and white musks, carnation, violet, jasmine

Huitième Art - Ambre Ceruleen

Bild: Chinese Crested Dog - Powderpuff

Foto: Tommy Gildseth (cc) Wikimedia Commons, some rights reserved

For summary in english, scroll down. 

Känns som den gode Pierre Guillaume haft lite för bråttom är han blandat ihop Ambre Ceruleen. I och för sig en helt annan stil en hans utmanande L'Ombre Fauve (se review häromdagen) för Parfumerie Générale Private Collection men ändå. En lätt och ljus, lite retropudrig ambra som efter toppnoterna stannar kvar i samma ackord resten av dagen. Mysig och mjuk som en angoratröja att burra in sig i en kall dag men doften tillför ingenting. Tankarna går till Molinards Ambre när det gäller framtoningen, men Molinards Ambre är mer originell med sin kristalliserade, karamellnot. Även Pradas Candy dyker upp i den inre biografen, men den är i mitt tycke mer intressant som helhet. Konstigt nog anges inte ambra som ingrediens men ambra ackord tas fram av variationer på orientaliska ackord, här finns benzoin, tonkaböna och sandelträ. Labdanum och cistus är, om jag inte missminner mig, komponenter som brukar finnas med i mörkare ambraackord.

Summa sumarum: Ambre Ceruleen är en helt ok lätt ambradoft, icke påträngande och bärbar överallt, när som helst, utom när det är varmt på sommaren. Provet kommer från Fragrance & Art

Over all Ambre Ceruleen is a quite ok light amberstyled scent, non-intrusive and wearable anywhere, anytime, except when it is hot in the summer. The clean and innocent Ambre Ceruleen is the direct opposite to PG:s dirty amber L'Ombre Fauve, reviewed earlier this week. Ambre Ceruleen has some similarities with Molinards Ambre but I think that one is more interesting with it's caramelized note. Also Pradas Candy comes to my mind but as more complex and interesting than the well-adjusted, well-blended, cute, angora puffy Ambre Ceruleen. Ambre Ceruleen is a good choice to those who want at light, proper and clean amber that is comforting and doesn't disturb anyone. The sample tested comes from Fragrance & Art 

Rating: 3

Noter: Verbena, tonkabönor, sandelträ, opoponax /verbena, tonkabeen, sandalwood, opoponax

Mona di Orio - Les Nombres d'Or Oud

Picture: Harem scene with the Sultan, Jean-Baptiste van Mohr (1671-1737)

1st half of 18th century, Badisches Landesmuseum, Wikimedia Commons,

some rights reserved

Mona di Orios Oud is a beautiful flowery, woody, dry perfume with green facets. The oud is not predominant, it's one of the very well blended woody notes and it is light, bright, shining and transparent . The oudnote feels somehow green compared to the dark oud-notes in the Montales, By Kilians and  Amouages.

In the topnotes and the beginning of the middlenotes there is muted citrusnotes, some light peppery notes and there is the osmanthusflower, that takes the centerstage. As Oud dries down it gradually developes in the wooden territory, first a light and dry wood with supporting green notes that feels exactly as green and fresh as when rubbing the leaves of a certain geranium plant, Graveolens/ Rose Geranium (or in swedish Doctor Westerlunds healthplant). This fresh green is contrasting to the dry woody notes which deepens as Oud developes further. According to the list of ingridienses there is no Rose Geranium in Oud but the notes creates something similar, in a toned down version. In the beautiful and lingering woody basenotes the green component change a bit and reminds me of eucalyptus. Oud induces a image of precious dry wood in antique oriental furnitures, chests and couches from the harem, beautiful, shimmering, heavy fabrics as silk and velvet and in the middle of all this; the note that reminds med of rose geranium and later of eucalyptus, as a healty, brisk and fresh element.

Mona di Orios Oud is a difficult fragance and I understood it, at least partly, after I have tested it for the fourth time and I don't know if I really get Oud yet. I think this is a perfume that will show the wearer different aspects during different wearings. By the first times testing Oud I was disappointed as I had tremendoues expectations. At first I thought it was too flowery and to thin. Probably I applied to litttle of Oud as I'm used to more potent ouds where I have to be very careful when applying. The sample is also a splashsample and probably it is better to spray the fragrance. But Oud is a fragrance that wins in the long run and by now I really appreciate Oud and admire the beautiful, high quality composition.  Before I was fully convinced and saved by Oud there where some (as I experienced it the first three wearings) setbacks: Oddly enough, in some stages Oud reminds me of a dry and refined version of Dior Addict and also of some parts of Diors Dune. Even if I love both those Diors, I don't expect them to show up in Monas expensive and exclusive creation. But now when I'm enligthed it's totally fine for me. Another scent that I feel some similarities with is Mona di Orios Ambre but that one i more sharp in its woodiness.

Oud is a timeless fragrance that could be used on many occasions. The sillage is low but the scent is very distinct to the wearer and those who comes close. The longevity is great, Oud lasts for at least 24 hours. It is also a relaxing fragrance, perfect for calming down. But on the other hand I feel relaxed from most of Monas fragrances, so maybe the relaxing vibes are a typical hallmark of Mona.

As I find different twists in Oud when apply it more liberally, I have to revisit my sample later to update my impressions. And when the sample is finished I have to acquire another one as know that Mona di Orios Oud is a fragance that I have to have within reach. As there is real and not syntetic oud in Oud it will be very interesting to smell if later batches of the perfume will smell different beacause of different vintages of oud. But as it smells in the current blend I almost think that my travel in Perfumeland is over, that I at last have found the ulitmate creation. But as a true Perfumista, I know that feeling will not last for long. But Mona di Orios Oud is definitly one of the top ten I have tried so far.

Rating: 5+

Notes: Petit grain, elemi, mandarin, osmanthus, nagarmotha, patchouli, cedar, amber, oud

Mona di Orio - Les Nombres d'Or Vanille, Tubéreuse och Vétyver

Som framgått av tidigare inlägg blev inte mycket av planen med test och analys av Mona di Orios nya kreationer Les Nombres d'Or Vanille, Tubéreuse och Vétyver i midsommarhelgen. Nu har jag testat Tubéreuse och Vanille på mig själv och Vétyver på mig själv och vetiver-fantasten, herr Parfumista.

Några snabba intryck:

Vétyver är för att citera herr Parfumista: "Jag känner att det är en  fint komponerad doft med bra ingredienser men den är lite för feminin i tonen för mig". Jag håller med om detta och är inte förvånad då jag upplever Monas dofter som väldigt feminina, även de som är klassade som unisex. Vétyver påminner, buren av her Parfumista, en del om Andy Tauers unisex-vetiver Vetiver Dance som jag upplever som kraftigare och lite mer maskulin, i alla fall tillräckligt för att bäras reguljärt av herr Parfumista. På mig själv är Vétyver inte lika lik Vetiver Dance. Den börjar ljust, krispigt, gräsigt grönt, som långa, gröna kraftiga strån, sådana där nästan bladliknande som man kan vissla med om man blåser på ett särskilt sätt. Sedan inträdern en löddrigt, lädrig fas, som läder tvättat med en fin tvål.Det är den fas jag gillar bäst. Sedan blir Vétyver mer typiskt normalt vetiverdoftande men inte den tuffa, rå sorten som exempelvis Vero Kerns jordiga Onda. Totalt sett är Vétyver är en klar, ljust, friskt grön och samtidigt lite mjukt pudrig doft.

Tubéreuse är en annorlunda tolkning av en av mina favoriterblommor tuberosen. Den är inte en vit blomdoft med stor projektion som många av de klassiska på tuberose-temat då ofta ackompanjerade av jasmin, gardenia och/eller apelsinblommor. Det känns att Mona använt naturlig tuberose i doften, den är mörk, honungslik och hudnära som Annick Goutals Tubéreuse. Jag kan se humlor, bin och nektar framför mig. I doften finns en kittigt vaxig nyans, som konsistensen av bivax. Doften är mycket hudnära och verkar främst till för att njutas av bäraren själv. Fast framåt kvällen känns det som om jag inte riktigt känner doften, men det gör som tur är övriga i familjen, men då på nära håll. Tubéreuse är en "svår" doft som kräver flera testningar för att få ett rättvisande omdöme. Jag känner att det är en doft som vinner i längden även om jag just nu är lite konfunderad över Tubéreuse.

Vanille inleds glatt med några snabba, gula, soliga, friska, varmt citroniga noter. Alltså inte de mörkare citronnoter som finns i Lux. En lätt romblandad, rund vanilj visar sig också snabbt. Vaniljen är, som vaniljer av god sort, inte söt och godisliknande. Lite senare gör något lite lätt, mjukt träigt entré, ungefär som jag kan föreställa mig att pulveriserad kåda kan dofta. I stort påminner mig Vanille om en damig och förfinad variant med mycket mer täthet och substans än den mer transapranta Havana Vanille från L'Artisan. Doften ger en typisk retrokänsla, har hudnära projektion och en drömskt avslappnande effekt, som det sig bör med Monas kreationer. Vanille sitter bra en hel (varm) testdag, mycket bättre än Havana Vanille.

Sammanfattningsvis är Tubéreuse, Vanille och Vétyver en mycket fin och välgjord trio. Inget särskilt nytt och banbrytande men dofter som är avslappnande och som jag tror vinner i längden. Så utvärderingen fortsätter. Hittills uppskattar jag sammanvägt de tre första i Les Nombres d'Or serien Cuir, Ambre och Musc mer men dessa har jag förstås utvärderat under en längre period än de tre senaste. Rent allmänt tycker jag också att Mona di Orios huvudlinje innehåller fler originella och experimenterande dofter än Les Nombres d'Or serien (med undantag av Cuir).  Jag tror helt enkelt att Les Nombres d'Or-serien  är mer kommersiellt gångbar än huvudlinjen. Rating för Tubéreuse, Vanille och Vétyver är definitvt 4-5, men är ännu lite osäker om vilken/vilka som kommer att få högsta betyg.

Since many years I'm in love with Mona di Orios excellent, artistic, high quality fragrances. The new Les Nombres d'Or Tubéreuse, Vanille and Vétyver are no exception. Rating 4 - 5. I'm so sorry that her Signature Collection will be discontinued as I find that line a tad more interesting than the Les Nombres d'Or line. But I can understand the commercial reasons behind this decision. I think that most of the Les Nombres (except Cuir) is easier for a wider group of people to appreciate. (Further thoughts in August 2012)

Dagens doft - Ambre Molinard

Pust! Idag ligger jag efter med precis allt. Hinner dock rassla ner några rader om dagens doft: Ambre från Molinard. Doften kan sammanfattas i att jag luktar ren, våt, ulltröja. Det finns också lite söta, karamelliga toner i doften. Alltså som en ren ambradoft ska lukta. Hållbarheten under dagen är inte så bra så det gäller att spritsa på sig ganska mycket.