Lalique - Eau de Lalique

Picture: Anethum graveolens,

Prof. Dr. Otto Wilhelm Thomé Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz 1885, Gera, Germany, Wikimedia Commons (GFDL by Kurt Stueber)

Scroll down for a summary in english.
Den anrika franska glasdesignerfirman Lalique har som många känner till även en parfymlinje. Detta är helt logiskt då Lalique skapat vackra parfymfalkonger sedan det tidiga nittonhundratalet. Eau de Lalique är en skapelse av Jean-Claude Ellena, strax innan han blev husnäsa hos Hermès, och Emelie Coppermann.

Eau de Lalique är en i mitt tycke typisk transparant men ändå inte flyktig Ellena-komposition. Jag känner igen drag från hans klassiska och banbrytande gröna the-komposition för Bulgari, Eau Parfumee au the vert men Eau de Lalique har en lite annan inriktning, den är en mer lätt men kallt kryddig cologne. Eau de Lalique inleds med noter av bland annat dill. Dillnoten känns tydligt en mycket kort stund i inledningen men sedan blandar den upp sig med bland annat citrusfrukter, kardemumma, lätta blomnoter, kådor och trä. Eau de Lalique är en slags orientalisk cologne och mig ger den ungefär samma känsla som Diors av Indien inspirerade Escale à Pondichery, även om den senare domineras av jasmin och svarta thenoter. På mig framträder framförallt Eau de Laliques kardemumma under hela doftens nedtorkning men trä, blomma  och citrusfrukter tonar ned kardemumman till en lagom nivå. Framåt kvällen återstår en träigt, kallt kryddig, vit myskig bas med en klar orientalisk touch, hela doften känns i det avslutande skedet mycket mörkare, som om det inte varit en lättare doft under dagen. Eau de Lalique är lite av en kameleont.

Eau de Lalique är i mitt tycke en fräsch doft utan att vara aqua-kemisk i stilen. Den är perfekt sommartid och håller väldigt bra om man inte under-applicerar. Men det är också en doft som passar bra om man vill ha något fräscht för att bryta av från de tyngre dofter som jag ofta använder under höst/vinter, och fast jag inte "borde", under stor del av våren. Doften är klassad som unisex vilket jag håller med om även om den har en liten dragning åt det feminina hållet om man ska vara stockkonservativ i sin bedömning.

Sammanfattningsvis är Eau de Lalique en mycket användbar doft av bra kvalitet som är enkel och avslappnande att bära. Ingen direkt intellektuell utmaning med konstigheter eller krusiduller något som kan vara väldigt befriande ibland.

Summary: Eau de Lalique is a versatile scent, easy and relaxing to wear. An unusual opening accompanied with a dillnote, followed by a wellbalanced thenote combined with some citrus, light flowers and a cardamonnote over a wood-musky base. Unisex, leaning slightly to the feminine side. Perfect for summer with it's good longevity even when hot or humid weatherconditions. With Ellena as co-perfumer it's not surprising that Eau de Lalique has some similarities with Eau Parfumee au the vert. The flowery notes blended with cardamon also gives me associations to Dior Escale à Pondichery  I precieve the same feeling. Eau de Lalique is not directly an intellectual challenge with oddities or frills but that's is very relieving at times.

Rating: 4

Notes: Mandarine, bergamot, pimento, citron, dill, cardamom, cinnamon, hibiscus, freesia, gaiac- and sandalwood, benzoin, musk.

Parfums DelRae - Amoureuse

Døtrene Benzon

Målning av Peter Severin Krøyer, 1897

Trapholt kunstmuseum, Danmark

Den här gången har jag sparat det bästa til sist: Storblommiga, krämiga Amoureuse är det amerikanska parfymhuset DelRae:s första doft. Även den är precis om de tidigare i veckan reviewade Début och Bois de Paradis skapad av Michel Roudnitska.

Amouresuse är härligt, stort amerikanskt storblommig samtidigt som den har en lagom täthet som gör att den inte blir påträngande. Många som kommenterar den anser att den kan bli för stor men jag tycker att den är precis lagom, och kinkige herr Parfunista har inte klagat på någon överdosering så..... Amouresuse inleds med en kardemummanot som på mig följer med även ned i mellanregistret. Även fruktigheten från tangerinen i toppnoten följer med mig in i hjärtat där härligheter som tuberose, jasmine och lilja (tahitisk ingefärslija vad nu det är) döljer sig. Liljan här känns ganska lätt, lite kripig som om de gröna bladen också extraherats. I mellanregistret skapar dessa noter tillsammans en ny dimension, något som känns som papper i kombination med pion i en krämig textur, som om det vore en bodylotion ungefär. Kanske är det honungen i basen som ger den effekten. Honungen, kanske i kombination med det varma sandelträet ger också en härlig bivaxliknande not som varar väldigt länge. Amoureuse är för mig en varm, lite blåsig, solig högsommardag med klarblå himmel. Precis som på bilden med de små flickorna längst upp.

Jag som så ofta brukar finna likheter med andra dofter hittar inga ordentligt lika. Amoureuse har en känsla och något i innehållet som påminner om Annick Goutals Passion. Flera nämner också Vivienne Westwoods Boudoir och visst finns vissa likheter i starten men Boudoir är mycket kraftigare, mörkare och lortigt animalisk. Då jämför jag med orginalforumlan, jag vet inte hur nuvarande Boudoir dofter, den ska vara ganska olik så det är möjligt att Amoureuse påminner om den. En del nämner också en lortighet i Amoureuse men jag finner inte de noterna utan tycker att Amoureuse är ganska frisk, det är nyutslagna, krispiga blommor.

På mig är Amoureuse mjukt rund, solig och helt underbar! Jag har turen att den, till skillnad från Début, minglar bra med min kemi, något som  i och för sig dofter med tuberose brukar göra.

Betyg: 5

Noter: Kardemumma, tangerin, tuberose, tahitisk ingefärslilja, jasmin, sandelträ, cederträ, honung och mossa.