The fragrance of Christmas Eve

Picture: Winterroses. 2013 is a warm winter
without (almost) any snow so far.
Photo: Mr Parfumista

Time for the regular Christmas Eve post:. Scent of Christmas Eve 2013 is the retrostyled, furry, herbal, ambery, beauty Quintaesensia created by Ramòn Monegal. I'll review Quintaesencia tomorrow.
Below is the updated list of the fragrances I've worn the last then Christmas Eves:

2012: Nothing, knocked down by the worst flu in ten years+.
2011: Betrothal, Grossmith (classic, light and exquisite florals)

2010: Cuir Mauresque, Serge Lutens (saddle leather, orangeblossom, jasmine, spices)

2009: Tribute Attar, Amouage (dark leather, smoke, oud, excellent spices)

2008: Incense rosé, Andy Tauer (rose, mandarine, cardamom, myrrh cedar, incense)

2007: Ambre Russe, Parfum d'Empires (boozy amber, the, wood, oriental)

2006: Jil Sander 4, Jil Sander (dark, overripe fruits, white almost withering flowers, oriental spices)

2005: Nuit de Noël, Caron (dusky, retro flowers, moss and a furry note)

2004: Cabochard,  Parfums Grès (leathery chypre, harsh green notes and retro flowers)

2003: Fracas Robert Piguet (the ultimate classic grand tubereuse)

I wish all of you a Great Christmas and as I'm very curious to know what you are wearing for Christmas, feel free to leave a comment.

Edit at Christmas Eve: Mr Parfumistas SOTD is the incredible Chypre Mousse from Oriza L.Legrand. A perfect match to this rainy and green Christmas (green lawns and roses outside).

Julaftonsdoften 2011

Bild: Novemberros  Foto: Herr Parfumista (c)

Dags för det traditionsenliga inlägget om Juaftonsdoften. I år har vädret anpassat sig så väl till det prov jag sedan länge tänkt testa just på julafton, nämligen Grossmiths Betrothal. Betrothal är klassiskt blommig parfym vars första version skapades till prinsessan May (Mary) till hennes bröllop med den blivande Georg V. Alltså inte direkt en doft som man förknippar med julafton men i år är det trots allt en i det närmaste grön julafton. Återkommer till Betrothal när jag samlat intryck av denna nyligen applicerade kreation.

Så till historiken, en tillbakablick på mitt doftval åtta julaftnar ser ut så här:

2010: Cuir Mauresque, Serge Lutens (läder, apelsinblomma, jasmin, kryddor)

2009: Tribute Attar, Amouage (läder, rök, oud, utsökta kryddor)

2008: Incense rosé, Andy Tauer (ros, mandarin, kardemumma, myrra ceder- och rökrlseträ)

2007: Ambre Russe, Parfum d'Empires (spritigt ambrerande, träiga, oriental)

2006: Jil Sander 4, Jil Sander (mörka, övermogna frukter, vita blommor och kryddor på orientalisk bas)

2005: Nuit de Nöel, Caron (dovt blommig chypre med trä och pälston)

2004: Cabochard,  Parfums Grès (lädrig chypre med kärvt grönt och viss blommighet)

2003: Fracas, Robert Piguet (drottningen av tuberos, sinnebilden för den stora vitblommiga parfymen)

Sammantaget hittills alltså lädrigt, orientaliskt eller tunga blommor. Alltså helt rätt med ett avsteg från det gängse mönstret i år.

Så till den traditionella julenkäten: Vilken doft valde du på julafton och varför?

Sist men inte minst tillönskas alla Parfymnördar en riktigt God och doftrik Jul!

Julaftonsdoften 2010

Foto: Herr Parfumista (c)

Ännu en fin, snöig och vit julafton. Bara väl kallt. Alltså egentligen gjutet för en riktig oriental som förra årets Tribute Attar. Men i år kände jag mig rätt velig, så lång och sträng som den här vintern verkar bli så blir det tråkigt att bara köra oriental/gourmand/tunga blommor. Så jag var öppen för i stort sett alla doftfamiljer i morse, utom lätt citrus och aqua. Det hela slutade med en (tycker jag) ren läderdoft, Serge Lutens Cuir Mauresque. Med sin moriska inspiration med läder som känns som insmort med kryddor, diskret jasmin och apelsinblomma värmer den fint en kall julafton som den här. Det blir med sin torrhet och värme en kompromiss , den har något som påminner om en oriental värmen men inte sötman perfekt för jul.

Så till historiken, en tillbakablick på mitt doftval sju julaftnar ser ut så här:

2009: Tribute Attar, Amouage (läder, rök, oud, utsökta kryddor)

2008: Incense rosé, Andy Tauer (ros, mandarin, kardemumma, myrra ceder- och rökrlseträ)

2007: Ambre Russe, Parfum d'Empire (spritigt ambrerande, träig, oriental)

2006: Jil Sander 4, Jil Sander (mörka, övermogna frukter, vita blommor och kryddor på orientalisk bas)

2005: Nuit de Nöel, Caron (dovt blommig chypre med trä och pälston)

2004: Cabochard,  Parfums Grès (lädrig chypre med kärvt grönt och viss blommighet)

2003: Fracas, Robert Piguet (drottningen av tuberous, sinnebilden för den stora vitblommiga parfymen)

Så en liten enkät:

Vilken doft valde du till julafton? Varför?

Och sist men inte minst:

En riktigt God Jul alla parfymälskare, och alla andra (om nu andra går in på en sådan här nördig blogg)!

Regn och rusk

Tråkigt att det fina vädert försvann men och andra sidan är regn och rusk = bra parfymväder. Många fler dofter passar när det är kyligare. Förutsatt att det fortsätter i den här stilen så känner jag för de här dofterna för veckan som kommer:
Cristalle EDT (Chanel): Denna eleganta, kanastertorra citrus- chypre passar förstås jättefint i soligt väder men lyser också upp den regnigaste dag.
Aoud Damascus (Montale): Denna lätt metalliska rosa ros mixad med ljust rökelsträ vilande på en lagom dos oud är bara så elegant och bärbar.
Noir Patchouli (Histoire de Parfums): Igår när jag bar den i så pass varmt väder fick den en härligt tvålig not som mixade så fint med patchoulin. Den effekten har jag inte märkt tidigare, undrar om det var vädert.
Tribute (Amouage): Kan tänka mig att högkvalitativa parfymoljan Tribute gör sig bra i halvvarmt och fuktigt väder. När jag provade den i kylan runt jul tonade den bort för snabbt för att vara FBW (parfymnördskod för Full Bottle Worthy).

Vad känner du för just nu?

Tribute Attar (fortsättning)

Måste så här sett i backspegeln omvärdera Amouages Tribute Attar något.
Högklassiga ingredienser, mycket koncentrerad, så till den milda grad att jag först kände att jag fått för mycket. MEN efter en halv dag så var den bara helt borta. Alltså från hyperkoncentrerad till puts väck. Kan ha att göra med att det är en olja och det stora inslaget av naturliga ingredienser. Ju mer kemi, ju bättre hållbarhet tycks regeln vara.
Tycker att Amouages (också den från 2009) Epic är ett bättre val. Den sitter lätt ett dygn och har även den mycket fina ingredienser om än  med mer inslag av kemi.

Tribute Attars reviderade betyg blir 4 och det beror på den dåliga hållbarheten på huden. För en doft i den här prisklassen kräver man betydligt mer. Ingredienserna och kompositionen är fortfarande 5.

Amouage Tribute Attar

Så sitter jag nu här på julafton i några droppar Tribute Attar från Amouage. Ärligt talat blev det någon droppe för mycket för den är otroligt tät, lädrig och mäktig. Tribute är en oljebaserad parfym som bär orientens ingredienser. Den utvecklas i böljande vågor mellan kryddighet, yppersta jasmin och taif ros, balsam, hartser och läder. Lädret dominerar tidigt men sedan kommer de andra blom- och kryddvågorna för att sedan reprisera lädret fast i en mer utblandad form. Det finns en viss not i lädret som påminner om lädret i Fendi pour Femme och i Farina Gegenübers Kölnisch Juchte.
Tribute är en doft där det händer något hela tiden så den är inget att bära om man måste koncentrera sig på "något seriöst". Den kräver så pass mycket att jag inte skulle orka bära den flera dagar i sträck. Tribute är en typisk fest- och helgdoft.
Tribute ger associationer till shejkens luxuösa tält, i öknen om natten. Jag ser också bilder av sammet i mörkt dova färgtoner, brokad och tunga juveler à la renässansen eller barocken.
Som de flesta attarer så är Tribute en unisexdoft. På en skala tycker jag att den drar något mer åt den maskulina sidan. Den har just ingen sötma och blommorna är nedtonade, i alla fall på mig.
Tribute är en sådan där doft som gör att man först aldrig vill se åt en tio -i-topp- liste-doft igen. Men eftersom den är så krävade så behöver man ändå de bra av de "vanliga dofterna" för att inte helt tappa koncentrationen i vardagen.

Betyg: 5

Sist men inte minst: En riktigt God Jul!