Grossmith - Phul-Nana

Bild: Drottning Victoria av Storbritanien (även kejsarinna av Indien)

Franz Xavier Winterhalter (1842)

Osborne House, Isle of Wight

Phul-Nana från 1891 är klassificerad som något så pass originellt som en oriental-fourgé. Fourgé-familjen som står för grön örtiga ormbunksliknande komponenter, innefattar till övervägande del maskulina dofter. Phul-Nana som betyder "underbar blomma" ska efterlikna en bukett av indiska blommor.

"Luktar i alla fall inte tant, mycket bättre än igår" (Shem-el-Nessim) var Herr Parfumistas spontana reaktion efter att jag spritsat på mig doften. Mitt första intryck är en nedtonad Spellbound (Estee Lauder) med mycket mer tämjda noter och lättare i strukturen. I mellanregistret blir Phul-Nana allt örtigare och har en grön kylighet ungefär som en skuggad, fuktig skogsglänta med mossa och ormbunkar en solig sommardag. Doften ger mig samma känsla som Carons Nocturnes även om de annars inte liknar varandra särskilt mycket. Det gröna ormbunksliknande känns i Phul-Nana väldigt rent och naturtroget även om ormbunke inte destilleras. Det är aldehyden coumarin som ger ormbunksnoten i dofter om jag inte minns fel.

Phul-Nana är inte vad jag väntar sig av en bukett indiska blommor. Den är lugn och ganska nedtonad på mig men den ligger där som en diskret örtig, grön, moss- och ormbunksmatta hela tiden. Jag ska förstås inte glömma blommorna, men på mig är det främst det örtigt, ormbunkiga som framträder. Blommorna flyter på ett diskret sätt in i det gröna och kyliga och värmer på så sätt upp doften. På samma sätt som varm luft krockar med det kyliga i den ovan beskrivna skogsgläntan den varma sommardagen. Om jag visualiserar en färg så är Phul-Nana mellan grön med stråk av transparent lila.

Phul-Nana känns till skillnaden från Shem-el-Nessim mer originell och inte så daterad. Jag gillar Phul-Nana och den passar min hudkemi så mycket bättre. Tyvärr bleknar doften och just inget mer händer när den når basnoterna, förutom att jag känner några stråk från Cartiers Panthere. Det är något som påminner om den plåsterliknande noten sammanvävd med en kall blommighet som finns i Panthere. Pudrig tonkaböna anas också.Phul-Nana slutar liksom i ett "jaha", med sin början hade jag väntat mig en mer distinkt final. Ett sammanvägt betyg på alla faktorer: Kvalitet, bärbarhet, originalitet, hur den passar mig och slutligen hur mycket jag helt subjektivt gillar doften:

Betyg: 4+

Utmanande dofter

Utmanande dofter behöver inte passa mig så bra men de ska vara spännande, intressanta och utvecklas så att de lockar till sniff på handleden under hela dagen. Förenas de dessutom kemiskt med mig så är det förstås fullträff och toppbetyg. Några i mitt tycker utmanande dofter är:

Fantasia de Fleurs (Creed): Denna kejsarinnan Sissis bukett från 1862 kan vid första sniffen verka som en snäll bukett. Men i skuggorna i den soliga gröna, blommiga trädgården lurar animaliska noter genom Creeds så typiska ambergrisbas.

Nocturnes (Caron): Tvålig aldehyd som påminner om en daggig skogsglänta där solen just stigit upp. Man anar skogsrån och alver. Inga direkt smickrande toppnoter men i basen påminner den lite grand om Hermès Terre. Nocturnes är en spännande doft som ger olika intryck varje gång.

Rose Essentielle EDP (Bulgari): Dess plastiga lite kitschiga början trasformerar sig på mig till en rosa ros omgiven av något grönt violbladigt vilande på en mycket hållbar vit myskbas.

Epic (Amouage): Mina oreserverade hyllningar till denna flerdimensionella tolkning av Sidenvägen ”by night” finns att läsa i min analys från januari. En doft som gör att jag helt tappar koncentrationen på det jag ska göra.

Har du exempel på några utmanande dofter?