Juldofter - Stora varma blommor

Foto: Herr Parfumista (c)

På julen känner jag vid sidan av orientaler och rökelse mest för stora, varma omfångsrika blomdofter, som:

Fracas (Piguet): Fracas har blivt julaftonens val flera gånger. Jag bara älskar denna stora, mörka, varma tuberosernas drottning. Den interagerar så bra med min kemi, jag har tidigare nämnt att jag blivt stoppad på sta´n och fått beröm av totala främlingar iförd Fracas.

Pure Poison (Dior): Denna stora vita blomdoft med en viss underliggande grönhet kan man tro kommer från ett tidigare decenium som åttiotalet. Appliceras med yttersta försiktighet, den slår snabbt över och blir alldeles för mycket. Se gärna mina skriverier i oktober om PP.

Poison (Dior): Själva urmodern till Poisonerna med sina tunga blommor bland annat tuberose kombinerad med en mörk bärighet passar också utmärkt mörka julkvällar.

Mahora (Guerlain): Tropiska, tunga blommor med tiare (tropisk gardenia) och återigen favoritblomman tuberose. Ganska grov i sina konturer och mycket speciell. När jag provade den för första gången för tio år sedan tyckte jag den var too much, men sådant går som tur är över. Har en ton av ruttnande undervegitation i basen.

Lola (Marc Jacobs): Ska erkännas att jag i början av året skrev ganska elaka saker om Lola. Men under året har jag i förbifarten sniffat på Lola flera gånger och testat den med ett sprits en gång och den har verkligen tagit sig. En trevlig modern tolkning av stora vita åttiotalsblommor i en flaska som är så härligt outstanding kitschig - ett modernt konstverk.

Årets stolpskott 2009

Det här är egentligen inte ett inlägg som "bör" skrivas men det är ju alltid kul att kommentera den andra delen av skalan. Har i och för sig inte doftat på så mycket som jag får usch-känslor av eftersom jag brukar läsa på innan jag doftar på något, det gäller att inte slösa med doftsinnet på vad som helst. Men ibland blir det en spontansniff som i fallet:
Scarlett (Cacharel): Kemisk, skrikig, sötsliskig fruktbomb. En doft som jag förstår kan trigga parfymallergi. Den verkar mest lämplig för kemisk krigföring. Bör bara appliceras med enstaka sprits, då blir den kanske bättre. Flaskan är däremot väldigt fin, det var den som gjorde att jag luktade (tyvärr).
En annan som kunnat kvalificera sig, men som inte är på samma sätt direkt frånstötande är Carolina Gynnings Go Girl! Marc Jacobs Lola är förresten inte heller den en direkt nödvändig produkt.
Hoppas jag inte har gjort någon ledsen. Bu eller bä beror helt på de egna preferenserna, dosering och hur doften minglar med den egna hudkemin. Så på några bärare är säkert både Scarlett, Go Girl! och Lola jättefina dofter. Och vem vet, när jag kommit längre i min olifactoriska utveckling kanske jag lär mig uppskatta de här också!