Visar inlägg med etikett Rubj. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Rubj. Visa alla inlägg

måndag 24 december 2018

The Fragrances of Christmas Eve 2018


Picture: This years pretty
Christmas tree
before it get dressed up
Photo: Parfumista (c)
The Scent of Christmas Eve 2018 is Rubj Extrait in honour to it's creator Vero Kern who passed away last week. Vero was so kind, nice  and commited to the art of perfume and I hope that
her unique creations will be continued in production as Vero:s fragrances have to be experienced by
every true parfumista.  As Christmas this year actually is white with snow and  ca - 8 C degrees outside, the glowing, orange, white flowers, light spice of  Rubj  is the perfect warmer.  Yesterday I worn the fab Veroprofumo  Onda Extrait one of the best in the retro genre with its barnyard, soil, damp grass, leather vetiver accord.

Mr Parfumista is wearing  Eau d'Italie Bois d’Ombrie an almost fresh, chilly, woody scent with a pleasant vetiver/whiskey/tobacco/leather accord, inspired of the umbrian forest a rainy day. Eau d'Italie  Sienne l'Hiver would of course have suited even better, but B d'O fit well together with the greenery of the fresh Christmas tree.
 
Below is the updated list of the fragrances I've worn the last fiftheen Christmas Eves:

2017: Vert de Fleur by Tom Ford (elegant retro but also contemporary austere flowery-green.)
2016: Oud Sublime Parfums de Nicolaï (quality "forest-refreshing" dark green, mossy, woody)
2015: Rose de Taif Extrait Perris Monte Carlo (high class smooth velvety rose petals)
2014: Impossible Iris Ramòn Monegal (an elegant, contempory iris with a delicious rasperrynote)
2013: Quintaesensia Ramòn Monegal, (a special retro styled blend, furry, ambery, herbal/spicy)
2012: Nothing, knocked down by the worst flu in ten years+.
2011: Betrothal, Grossmith (classic, light and exquisite florals)
2010: Cuir Mauresque, Serge Lutens (saddle leather, orangeblossom, jasmine, spices)
2009: Tribute Attar, Amouage (dark leather, smoke, oud, excellent spices)
2008: Incense rosé, Andy Tauer (rose, mandarine, cardamom, myrrh cedar, incense)
2007: Ambre Russe, Parfum d'Empires (boozy amber, the, wood, oriental)
2006: Jil Sander 4, Jil Sander (dark, overripe fruits, white almost withering flowers, oriental spices)
2005: Nuit de Noël, Caron (dusky, retro flowers, moss and a furry note)
2004: Cabochard,  Parfums Grès (leathery chypre, harsh green notes and retro flowers)
2003: Fracas Robert Piguet (the ultimate classic grand tubereuse)

Wish you a Great Fragrant Christmas! 


Picture: And here it's dressed up
for Christmas Eve
Photo: Parfumista (c)
 

måndag 11 september 2017

Maître Parfumeur et Gantier - Fraiche Passiflore

 Picture: A great Passionflower 
Photo: Simon Rudolf (cc)
Wikimedia Commons, some rights reserved

Scroll down for an english version. This is from the unpublished archives, ca 2011.
Håll i er alla parfymsnobbar: MPG:s Fraiche Passiflore är något så hemskt som en fruity-floral! Men en hemskt trevlig fruity-floral och inte alls en sådan där generisk, klonad, massmarknadsprodukt som man normalt associerar med begreppet. Nej, Jean Laportes passionfruktsblommedoft med jasmin och persika har en helt annan klass. Det finns ju faktiskt fruktiga floraler som är jättebra, både bland niche och i designerdoftssortimentet. Frukt ihop med blomma blir precis lika bra ihop som tillexempel gräs och blomma bara parfymören komponerar med känsla och bra ingredienser används.

Så är fallet i Fraiche Passiflore som även om den inte tillhör MPG:s mer avancerade dofter i sin relativa enkelhet är riktigt originell, uppiggande och ger en viss spänning trots att den har rätt lite av den så för äldre MPG:s i bakgrunden lurande "skankynessen". Fraiche Passiflore inleds med en massiv dos persika och passionsfrukt. I det här stadiet är den nästan lite för söt men det går över när den MPG-gröna jasminen inträder och balanserar upp det hela. I den här fasen påminner passionsfruktnoten mycket om dito i Vero Kerns Edp-versionerna av Rubj, Kiki och Onda. Dessa tre dofter har genom adderandet av passionsnoten fått en gemensam aura som påminner om utstrålningen i Fraiche Passiflore. Även MPG:s egna fina Rose Muskissime har en mindre dos av passionsblomman, en not som uppenbarligen borde användas mer med hänsyn till de godingar till dofter som jag precis räknat upp. I FP:s notlista finns också spansk peppar, en not som jag inte känner direkt men säkert tar ut en del av sötman för i mellanregistret har FP stramat till sig. Sedan fortsätter den i samma stil ned i basen där den MPG typsiska lortmysken lurar men här i en ganska tvättad version. Dessutom finns en kittig not i basen. I basen påminner FP så otroligt om en doft som jag upplevt som liten, någons parfym eller någon hudcreme. Om FP skulle ges en färg så är den definitivt starkt orange för mig och den utstrålar glädje och värme.

Fraiche Passiflore är den perfekta, eleganta, fruity-floralen och den är som gjuten för cocktails ljumma sommarkvällar. Men den passar också för att pigga upp om vintern, faktum är att jag bar den ett par dagar före julafton, bland annat på årets mörkaste dag. Kanske en omedveten manifestation av att "nu vänder det". Men eftersom baksidan med FP är att den har en sämre hållbarhet under dagen än de flesta andra av mig testade MPG:s så passar den bättre på vintern eftersom dofterna inte radierar lika snabbt från bäraren i kyla som i värme.

Hold on all perfumesnobs: MPG's Fraiche Passiflore is something as awful as a fruity-floral! But a terribly nice fruity-floral, not one of those generic, cloned, mass-market products that's generally is associated with the fruity-floral concept. No, Jean Laportes passionflower brew with jasmine and peach has a completely different class and proof that there's really fruity florals which is very good both in the niche and the designer fragrance range. Fruit with flowers is just as well together such as grass and flowers. What's matter ist that the perfumer composes with a feeling, that the blend is balanced and good ingredients are used. And of course, that the production over the years is true to the original or if reformulatad, reformulation is done true of the spirit of the original.

In the case of Fraiche Passiflore, even if the fragrance does not belong to more sophisticated MPG blends, it in its relative simplicity, is quite original, refreshing and gives a certain exitement, although it has fairly small amount of the, in the background lurking skankinsess that is a sign of some of the earliest MPG's. Fraiche Passiflore begins with a massive dose of peach and passion fruit. At this stage it is almost a little too sweet but it will pass when the to MPG typical green jasmine enters and balances it all up. In this phase  the passionfruit note much resembles ditto in Vero Kern's EDP versions of Rubj, Kiki and Onda. In these three fragrances the addition of the passionflower note (and some other changes in the forumlas compared to the extraits) have lended them aura reminiscent of the radiance of Fraiche Passiflore. Although MPG's own fine Rose Muskissime have a smaller dose of passion flower, a note that apparently should be used more seen in context to the fine fragrances I have listed. Among FP's notes also pimento is listed, I can't smell the note directly but surely it rounds out some of the sweetness because in  the midrange  FP has calmed down considerably. Then it continues in this style into the basenotes where the typical MPG dirty musk is waiting, but in FP in a rather cleaned version. There is also a putty note in the base. The base of FP  so incredible resembles a smell that I experienced as a child, probably someone's perfume or skin cream. If  FP would be given a color, it is definitely bright orange as I'm concerned. The whole fragrance also radiates joy and warmth, it's definitly a happy fragrance.

Fraiche Passiflore is the perfect, elegant, fruity-floral and it is perfect for drinking cocktails in balmy summer evenings. But it is also ideal to brighten up in the winter, I was as an example wearing FP at midwinter solstice, 21 December. And as FP:s longevity is not as good as most of the others MPG:s it's of course better to wear in winter as it stays longer in chilly air. But this doesn't stop me to enjoy FP during the summermonths either.

Rating: 4

Noter/notes: Persika, hallon, passionsfruktsblomma, spansk peppar, jasmin, mysk, sandelträ/ Peach, raspberries, passionfruitflower, pimento, jasmine, musk

måndag 24 mars 2014

Vero Profumo - Rubj Voile d'Extrait

Picture: Bayâd singt zur Laute vor der Herrin und ihren Dienerinnen
Bild im "
Die Geschichte von Bayâd und Riyâd" (« Hadîth Bayâd wa Riyâd »),
Maghrebinisches Manuskript, 13 Jh, Wkimedia Commons
Rubj Voile d'Extrait from Vero Profumo is, just as Onda Voile d'Extrait reviewed a few days ago, a lighter and brighter variation of the Extrait version of the fragrances. Rubj Voile d'Extrait is created by Vero Kern.

Rubj Voile d'Extrait starts brighter and fresher than more spicy and darker Rubj Extrait with its dirty notes of cumin. In the Voile d'Extrait, even if not mentioned in the notelist, I almost smell a note of a fresh lavender instead of the cumin. Just as in Rubj Extrait, the orangeblossom note is very beautiful, deep and full and without any syntetic wibes as in many orangeblossom fragrances. Also the jasmine is full bodied in texture, natural and blends perfectly with the orangeblossom. Even if Rubj Voile d'Extrait lays an octave or two higher than the Extrait, it also intermediate the image of resting on a couch, hiding from the heat at noon in the palace gardens of Alhambra during the days of the Moors in Al-Andalus. The Extrait is like resting in the same place in the warm and velvet dark evening, lighted by the stars, the full moon and the torches in the palacegarden, listen to the sparkling of the fountains and the music from the lute and other strings.

Overall, to my nose, Rubj Extrait is a bit more complex with its dirty, retro notes and Rubj Voile d'Extrait is easier to wear and could therefore be appreciated among a wider audience.  Rubj Voile d'Extrait is as indicated above, proper for daytime wear and the mysterious Extrait is better suited for evenings and nights even  if I don't care about such "rules" and wears the Extrait also at daytime. Longevity for both fragrances are about 12h, the Extrait a bit longer and the sillage is good, with a bit better radiance from the Voile d'Extrait.

Rating: 4+ (Extrait still 5)

Notes: Orange blossom, jasmine, musk, cumin

torsdag 20 mars 2014

Vero Profumo - Onda Voile d'Extrait

Picture: Onda Voile d'Extract
Photo: PR Vero Profumo (c) 
Onda Voile d'Extrait is swiss perfumer Vero Kerns of Vero Profumo alternative interpretation of the original Onda Extrait (released 2007). To me, the Voile d'Extrait is more similar to the Extrait then the Edp with its passionfruitnote which is the characteristics for the Edp versions of Onda, Rubj and Kiki.

In both Onda Extrait and Voile d'Extrait the vetivernote is dominating and in both fragrances in a different way than in most vetiverfragrances, especially the extrait is unusual. In both fragrances the vetiver is surrounded by spices, herbs, mossy and woody elements which creates the perfect image of the smell of early spring, when the snow has just melted and the sun is warming up the soil in the forestground. That was the situation when I tested Onda Voile d'Extrait and I took a walk around the small lake in the woodland nearby. Onda Voile d'Extrait matched perfectly as well as the drops of the Extrait that I worn on my left arm as reference. When comparing the two Ondas I think the Extrait is the more difficult of the two. The Extrait starts deeper, darker and almost animalic, dirty whereas the Voile d'Extrait is ligther and more sparkling, it has more of the fizzy gingernotes where Extrait has deeper and warmer spicy notes. The Extrait is more retro in style, with powdery, a bit dirty  notes and the vetiver is seamless blended with the other ingredients. The Voile d'Extrait is clearer, the vetiver is greener and more distinct and the composition is somehow fresher in appearance. I think the Voile d'Extrait will appear to a broder public than the Extrait which is more complicated and to generalize, more of a "perfumista fragrance". I like both versions but prefer the Extrait as it is more challenging during it's developement.

Onda Voile d'Extrait is suitable for casual daytime wear but it's also good for office. It's perfect for late winter and spring, the sillage is medium and longevity for 12h+.

Those who likes vetiver fragrances such as Chanel Sycomore and L'Artisan Parfumeur Coeur de Vetiver Sacré, sharp, dark, smoky greens as Hermès Eau de Gentiane Blanche and Eau d'Italie Sienne l'Hiver will probably also appreciate Onda Voile d'Extrait.

Rating: 4  (Onda Extrait still 5 just as when I tested 2009 and 2011)

Notes: Vetiver, ginger, nutmeg, coriander

måndag 17 mars 2014

Vero Profumo - Mito Voile d'Extrait

Picture: The great swedish soprano Birgit Nilsson (1918-2005),
maybe
the closest to a Diva we have had in this country of Jante. 

MitoVoile d'Extrait would have fit character as Birgit perfectly.
Photo: 
Gunnar Harnesk 1948, Wikimedia commons
The "Les Voile d'Extrait" sub-line from Swiss perfumer Vero Kern is another interpretation of Veros beuatiful perfumes and EDP:s Mito, Rubj, Kiki and Onda.  Just as the differences between the perfume and EDP line justifies owning both versions of the favorite, also the Voile Extrait versions are sufficiently different to justify owning also these. When it coems to Rubj, Kiki and Onda I think the Les Voiles d'Extraits are closer to the perfumes than to the EDP:s, the speical passionflower accord in the latter distinguishes the EDP:s of this three most from the perfume and the Les Voile d'Extrait-line. Mito EDP that is a later creation than the first three of the house is without this passionflowernote. But now to todays subject the stunning beauty Mito Voile d'Extrait.

Picture: The retrostyled bottle of
Mito Voile d'Extrait
Photo: PR Vero Profumo (c)
When Mito Vd'E starts the round, sunny,  fresh citrusy note of Mito is clearly present but not dominating as in Mito EDP. Instead a beautiful tubereusenote is taking the centerstage. The tubereuse is the varm, honeyed, nectarladen tubereusenote of Annick Goutal Tubereuse which smells like as I image the tubereuse flowers on the fiield during the day, exposed in the strong sunlight. Mito Vd'E is very feminine (whereas Mito EDP is more unisex) and voluptuous, a perfume for a Diva, but not the heavy diva as Fracas. Mito Vd'E is more transparent in texture and somehow a retro but  in the same time modern impression is achieved. The flowery notes which are present in the middle notes of Mito EDP for instance the magnolia are amplified in Mito Vd'E and the interaction of tubereuse and magnolia reminds me of another fragrance which combines these notes; Arquiste Flor y Canto even if the magnolia is more distinct in the latter and the combination is soapy, which is not the case with MitoVd'E. Compared to the original Mito EDP, Mito Vd'E is warmer and much more flowery, the original is a juicy citron, with distinct green and also some slight almost herbal notes and a moisty mossy base. The mossy base is also present in MitoVd'E but a bit smoother in character, or maybe just dazzled by the flowers. To compare the both Mitos: Mito EDP could be the daytime version and Mito Vd'E could be the evening/more festive version of the Mito theme.

Rating: 5

Notes: Citrus, galbanum, tubereuse, champaca, hyacinth, magnolia, peach, cypress, labdanum, moss, musk

söndag 1 april 2012

Perfumed thoughts April 2012

Earlier this week I thought that this weekend would be the right time to publish my list of Spring-Spring perfumes in my serie Spring fragrances, see the earlier post Winter-Spring fragrances. But then Jack Frost returned for the weekend and I lost all the inspiration. But as always there is some perfumed thoughts:

* As the Robert Piguet fragrances is an old love to me I'm really looking forward to the release of the  five fragrances in the Nouvelle Collection created by the Piguet "house-nose"Aurélien Guichard at Givaudan: Bois Noir, Casbah, Mademoiselle Piguet, NoteS and Oud. Earlier, expect from Douglas Hannant by Robert Piguet, the house in collaboration with perfumer Aurélien Guichard  has new-interpreted their old classics Visa, Baghari, Calypso and Futur. Bandit, Fracas and Cravache I think are "regulary" reformulations of the original Germaine Cellier creations. The Nouvelle Collection will be tested and reviewed later if I can get my hands of some samples.

* Another release I have read about but are not sure it will be this year is some new fragrances from Vero Kern, Vero Profumo. As I love Rubj, Onda (swedish) and Kiki I know Vero will deliver.

* I'm also not sure about if or when the perfume/perfumes Mona di Orio was working on when she passed away in December 2011 will be released. As a great admier of Mona, although it is so deeply tragic, I'm waiting of the privilege to take part of her final creation(s).

* There is so many interesting fragrances around and it's hard to select what is worth to sample. As Denyse at Grain the Musc wrote in her post (controversial as she argues about the consequenses of the sharp increase of perfumebloggersEnchanted, disenchanted she can't waste time trying out scents that don't challange her. Therefore her strategy is almost only to test and review creations from houses/noses that she know almost always delivers from her point of view. I will try to practice this rule in the future, and I already do that (without thinking of it)  to some extent, but it's not a a planned strategy of mine. As I have many already written reviews "in stock" the mix of favouritehouse/noses and other will remain within the foreseeable future.

That's my perfumed thoughts by now :-)

måndag 30 januari 2012

Vero Profumo - Kiki EDP

Picture: Lavendel in the fall of 2011.
Photo: Mr Parfumista (c)

Vero Kerns Kiki starts with a beautiful, bright, clean and sparkling lavendel which after a while blends with the characteristic slight tart scent of passionfruit. I can recognize the note from Maïtre Parfumeur et Gantiers Fraiche Passiflore but in that scent it is lighter and more flowery, which of course not is that suprising, featuring that name. The note of passionfruit  I'll also recognise from Veros Rubj and Onda EDP which also highlights the passionfruit and it somehow smells like the pulp of the fruit,. As Kiki drys down the note of passiflore deepens and mingle with the noble note of lavendel, some hints of brisk geranium and a well balanced patchouli that bases the notes. In this stage that lasts the rest of the day, Kiki has reached its perfection as Angel Lavandula.

Something that fascinates me with Kiki is that I can still smell clear whiffs of the clean and bright lavendel sixteen hours after application. At that stage it would not be surprising if the patch had taken over the show but instead it supports the lavendel in a balanced way. Kiki is in the same spirit as Serge Lutens Gris Clair and there are some similarities in notes, the clean and bright lavendel is the most obvious. But as Gris Clair to me are more masculine in it's character, featuring incense and harsher notes, Kiki, with it's passionfruit and patch is the feminine version.

Kiki is a true comfortscent that lasts the whole day and remains unfragmented, a perfect companion during cold winterdays, especially on Mondays I have noticed.The paring of lavendel, passionflower and patchouli seems quite unusual but is in this case a perfect match.

Rating: 5

Notes: Bergamot, citron, passionfruit, lavendel, geranium, musk, patchouli, caramel

torsdag 12 maj 2011

Vero Profumo - Rubj Extrait

Bild: Citrus aurantium, Franz Eugen Köhler, Köhler's Medizinal-Pflanzen, 1897

For an english version, scroll down to the previous post.

Ursprungligen publicerat på min tidigare blogg "Parfumistans blogg" på Damerns
Världs hemsida i juni 2009.


Rubj är en mycket tät och doftrik blommig parfym skapad av den schweiziska parfymören Vero Kern för hennes eget parfymhus Vero Profumo. Doften är av mycket hög kvalitet och inleds med en varm och intensiv marockansk apelsinblomma. I mellanregistret finns en fantastisk jasmin-not utan antydan till ”kemifabrik”. Jag känner även en ljuvlig mörk violton, även om den inte finns omnämnd bland ingredienserna. Allt vilar på en bas av sensuell mysk, även den känns inte kemisk fast den så klart är det.

Att bära Rubj ger känslan av att under en sen eftermiddag befinna sig i skuggan i en arabisk trädgård, vilande på en divan iklädd haremsbyxor. Doften ger ett lugn och den är så delikat att näsan hela tiden dras mot handleden. Den inledande orangeblomman är mycket tät och inte så urvattnad som i mer ordinära aplesinblommeparfymer (ursäkta Prada Infusion Fleurs d’Oranger och SL Fleurs d’Oranger). Den mörka violtonen (tror jag att det är) är särskilt tydlig på mig i början av mellanregistret innan den helt fantastiska jasminen tar kommandot.

Jag tycker att man kan använda Rubj både dag- och kvällstid även om den garanterat alltid fungerar som en kvällsparfym. Passar året om och särskilt riktigt varma sommarkvällar. Det här är en genuin blomdoft som varken blir tung eller söt. Den har ett retroinslag men är ändå modern.

Det kommer att bli jobbigt och i slutändan dyrt när mitt lilla prov av Rubj är slut. Som tur är räcker det länge då Rubj är ett parfymextrakt och därmed är mycket koncentrerad.

Betyg: 5

Kommentar nästan två år senare: Rubj extrait är forfarande lika fin tycker jag. Som parfymer brukar vara är det en hudnära doft som håller bra men som inte har en så stor "doftradie" som en EDP eller EDT. Den är också tillräckligt olik Rubj EDP som kom förra året. EDP:n är fruktigare (passionsfrukt) och har en krafigare närvaro.

Vero Profumo - Rubj Extrait (english version)

Rubj is a dense and warm orangeblossom/jasmine perfume created by Swiss perfumer Vero Kern for her own perfumehouse Vero Profumo. The fragrance is of very high quality and begins with a warm and intense Moroccan orange blossom. In the middlenotes a wonderful jasmine-note reveals. It's fully without the hint of "chemical factory" that sometimes occurs in jasmine. I am also detec a lovely dark violet note, even if it's not mentioned among the ingredients. Everything rests on a base of sensual musk, wich also does not feel as a chemical fix.

Wearing Rubj feels like resting during a late afternoon in the shadow in an Arabian garden, lying on a divan wearing harem pants. The scent is quiet and it is so delicate that my nose constantly sniffing the wrists. The initial orange flower is very dense and not so watered down as in more ordinary orangeblossom perfumes  (excuse me Prada Infusion Fleurs d'Oranger and  SL Fleurs d'Oranger). The dark violet tone (I think it is) is very clear to me at the beginning of the middlenotes before the amazing jasmine takes the command.

I think that Rubj is wearable both at daytime and  for theevening hours. It is granted to always work excellent as an evening fragrance. Fits all year around and especially really hot summer nights. This is a true floral scent that is neither heavy nor sweet. It has a retro element but is still modern.

Rating: 5

fredag 11 februari 2011

Vero Profumo - Onda

Ursprungligen publicerat på min tidigare blogg "Parfumistans blogg" på Damerns
Världs hemsida i juni 2009. Därav referensen till Rubj som jag då recencerat innan och alltså nu kommer i fel ordning. Återkommer till Rubj lite längre fram.

Jag har också ett litet prov på den schweiziske parfymkonstnärinnan Vero Kerns gröna härlighet Onda. Även om jag gillar Rubj (se föregående recension) snäppet bättre så är Onda av minst lika god kvalitet och faktiskt mer innovativ än Rubj. Onda innehåller bland annat vetiver, ingefära och koriander.

I Onda händer något hela tiden: Den öppnar grönt, som en uppsparkad fuktig, grästova om våren. Sedan följer gräsiga, lädriga och träiga noter innan den övergår i en grön pudrighet. Ur pudrigheten tonar en tydlig doft av geranium fram men den blir aldrig skarp eller påträngande. Onda är kontrasternas doft, råheten som skiftar med pudrigheten. Den har en påtaglig retrokänsla men faller inte in i ”tantspåret”. Eftersom Onda är en så levande doft ser jag hela tiden fram emot nästa händelse i utvecklingen när jag bär den. Näsan dras hela tiden till handleden så det här är en doft jag får använda lediga dagar.

Onda är en doft för dagtid och den passar särskilt på våren. Som den komplexa doft den är har den ändå något för varje årstid. Den tillhör samma gröna nisch som Estée Lauders Aliage och Aramis Devin. Den mjuka geraniumtonen känner jag igen från Mâitre Parfumeur et Gantiers Route de Vetiver.

Precis som med Rubj kommer det att bli jobbigt när Onda-provet är slut så det är bara att ransonera!

Betyg: 5

Kommenter vintern 2011: Som framgår av föregående inlägg får jag ungefär samma intryck av Onda Extrait som då. Våren 2009 fanns den bara i parfymkoncentrationen.

fredag 31 december 2010

Årets parfymer 2010

Foto: Parfumista (c)

Så var det redan dags att sammanfatta parfymåret 2010. Givetvis har jag bara sniffat på en bråkdel av vad som lanserats och det som återges är förstås mina högst subjektiva synpunkter.

Mina favoriter lanserade 2010

Ninfeo Mio (Annick Goutal): Kan vara så att denna nässliga, men samtidigt vattniga, gröna skönhet kom redan mot slutet av 2009 men den får slinka med. Jättebra hållbarhet på mig trots att det är en Edt och en Goutal.

Nuit de Tubereuse (L'Artisan Parfumeur): Har vid sidan av den kalla, rotiga tubereusen en vattnig grönhet som också finns i Ninfeo Mio. På mig blir dofterna på något vis i samma stil, de ger ett liknande uttryck, en likartad ton.

Rubj EDP (Vero Profumo): Rubj EDP är en omtolkning av den underbara Rubj Extrait som kom för några år sedan. En mycket intressant varm komposition som utvecklas i tydliga faser under dagen.Kummin, tuberose och apelsinblomma är tongivande.

Aoud Musk (Montale): Den tätaste och mest intensivt peppriga doft jag hittills upplevt. Slår skoningslöst som en neutronbomb, tre minisprits på herr Parfumista invaderar ögonblickligen en hel bostad. Sitter till och med kvar i tyget efter tvätt.

Memoir Woman (Amouage): Elegant och mycket bärbar. En melankolisk och mörk doft som samtidigt inte är tung.Innehåller bland annat apelsin, anislikör och rökelseträ.

Une Rose Vermeille (Andy Tauer): Den fruktiga floralens revansch. Sprakande flamencoröd, varm och glad ros, viol och friskt hallon och en härligt gourmandig bas. En riktig glädjespridare.

Portrait of a Lady (Editions de Parfums Frederic Malle); Ännu ett mästerverk av de volumiösa dofternas mästare, Dominique Ropion. Påminner mig om en de dova, mörka nyanserna i en Rembrandt-målning.  Mörka rosor, finstämd patchoulli, lite cederträ (tror jag) och ambrox, en slags modern kemisk animalisk, myskig, ambraliknande substans. Se även full review den 23/12.

Ha en underbar och doftrik nyårsafton och ett Gott Nytt  (doft)År 2011!