DoubleYou - Zanzibar

Picture: Cloves, important commodity of Zanzibar,

 Photo by ? (cc), Wikimedia commons, some rights reserved

Zanzibar is one of the two first fragrances from the Norwegian perfumehouse DoubleYou  founded by Catherine Rösseland 2010. Carherine has her roots in both Norway and in Western Africa as her father derived from Tanzania. Zanzibar mirrors that part of Catherines heritage as the other fragrance, Norvège is inspired of Norway and Catherines origin on her mothers side. Zanzibar and Norvège is intended to be worn separate or layered. The fragrances are created in colaboration with the perfumer Barnabe Fillion and they are said to contain only natural ingredients. The latter I doubt as there is very unusual that a fragrance contains 100 % naturals.The notelist below also supports my argument, since when is "leather" a natural? But there are undoubtly a high precentage of naturals in the blends as:

Sampling Zanzibar I was immediately aware of the clear presence of nautrals by the, to natural perfumes, typical slight sour, compact note. This note is present during the whole dry down but it's in no way repellent, on the contrary it fits the concept. Zanzibar is a warm and spicy perfume, to my nose the clove plays a central role, it reminds me of the smell of the Maja soaps from the house of Myrurgia. In the topnotes of Zanzibar I also smell something reminiscent of the smell of the traditional swedish dish boiled crawfish in dill broth.

As a natural perfume, Zanzibar reminds me of some of the perfumes of Liz Zorn that I have sampled. The typical natural note is present in both lines and overall they convays a similar expression. As I'm not so versed in natural perfumes my references are limited when trying to compare Zanzibar to other perfumes in this genere. But as I like some of Liz Zorns offerings as Grand Canyon and Oud Laquer, which dosen't have that typical smell of  naturalperfume. That is also the case with my favourite natural perfumeline La via del Profumo with for instance Mecca Balsam. Compared to that beautiful oriental natural fragrance Zanzibar, even if unusual, has some to catch up. I think that my rating is influnced by the fact that I'm not so used to natural perfumes. I think that someone more in to this genre will appreciate this blend much more than I'm.

Rating: 2+

Notes: Geranium, clove, leather, oak, siam- and cedar wood, rose, cardamom,  black currantbuds, ginger, cinnamon, sandalwood

Spridda parfymtankar - februari 2011

Foto: Herr Parfumista (c)

Det cirkulerar mycket parfymerade tankar i en parfumistas vardag. Som:

*Särskilt kul när jag läser parfymbloggar tycker jag är andras reviewer och intryck av dofter som jag själv också har testat eller funderar på att testa. Ju fler reviewer av en doft, desto roligare. Alltid  framkommer någon ny infallsvinkel.

*Undrar om jag är på väg att få en släng av anosmi (doftbilndhet) för jag tycker att fler och fler dofter inte gör något större intryck på mig och att de inte riktigt känns ordentligt. Att de liksom inte har någon kropp. Gäller både niche och designerdofter. Fast det kan ju vara en följd av IFRA-restriktionerna där de numera tillåtna substanserna i allmänhet verkar vara mer bleka än sina föregångare.

*Kanske har jag nått en punkt där jag totalt sett sniffat på "för många" dofter. För så myckat av sådant jag provar ger direkt associationer till en annan doft, vilket i sig är roligt. Men problemet är att i majoriteten av fallen så tappar jag entusiasmen för doften och den får kanske inte den review den är värd pga bristande wow-känsla.

* Något som ger wow-känsla är när en kollega bär den banbrytande herr-irisen Dior Homme. Den minglar så perfekt med hans hudkemi att doften liksom höjer sig till en ytterligare nivå. Klart det bästa uppbärandet av DH som jag känt hittills.

*Förra året var januari och februari de klassiska orientalernas månader. Opium, Mecca Balsam, JHL, Prelude och Imperial Opopnax gick varma. I år har det varit en mer blandad kompott, kanske beror det på att jag började längta efter gröna blomdofter redan innan jul. Längtan efter våren och allt provande av prover bidrar nog till att parfymanvändningen just nu saknar en fast inriktning.

*Doftutgivningen verkar nästan ha spårat ur. Verkar som om alla möjliga varumärken (inte bara inom mode och skönhet) ska manifestra sig genom en doft. Många av dem som redan är etablerade dofthus formligen sprutar dessutom ur sig nya (ofärdiga) kreationer.

*Gäller alltså att begränsa sig i vad som ska provas. Det dyker hela tiden upp så många nya dofthus som vill kommersialisera på framförallt niche-trenden. Har nästan blivit så att jag knappt vill prova nytt för det är inget kul att få ytterligare en "jaha"-upplevelse (=besvikelse).Det får alltså främst bli de gamla beprövade dofthusen som jag gillar, och så Andy förstås. För ärligt talat så känns det som det räcker med dem som visat vad de går för en längre tid.

* Så till det skrivtekniska: Har märkt att mina inlägg blivit längre och längre. Räcker med hälften till en tredjedel av texten i ett inlägg för att läsaren ska orka med.

Vårofobi

Så är Påsken här! En av årets trevligaste helger tycker jag, våren i antågande, några extra dagar ledigt och allt det där....Men i år är det lite annorlunda, hade inte gjort så mycket om kylan hängt kvar ett tag till eftersom jag inte känner den minsta längtan efter vårdofter än. Nej, jag hänger fortfarande till stor del kvar i orientalerna som jag blivit så förälskad i igen under de kalla och snöiga månader som varit. Jag som trodde att jag tröttnat på orientaler efter i alla fall två vintrar då jag just inte känt någon draging till dem. Men i början av januari "tvingade" jag mig att börja använda dem igen och efter ett par dagar var jag helt fångad. Nu kan jag bara inte släppa varmt, mjukt, torrt, träigt, pudrigt, kådiga Imperial Opoponax eller den så meditativa medeltidsdoften Mecca Balsam. Och ska erkännas, i förrgår bar jag Opium. Men nu blir jag väl tvungen att släppa den för säsongen - eller kanske ska jag hoppas på ett litet snöoväder i april?