Marguerite de Valois, Reine de Navarre
Olja på trä av Francois Clouet
Bild:Wikimedia Commons
La Reine Margot är den andra doften i Maître Parfumer et Gantiers underlinje Les Parfums Historiques. I linjen utforskar man det historiska parfymeriet och har tagit fram två dofter dedikerade till två historiska personer - patchoullidoften Gerorge Sand och jasmin, ambra, myskdoften La Reine Margot. Dofterna som tagits fram liknar högst troligt de parfymer som de personer som stått som förebild för dofterna verkligen bar. I fallet George Sand har parfymören luktat på en liten parfymflaska som hängsmycke som varit George Sand och där känt de kvarvarande fragmenten av en patchoullidoft. I fallet drottning Margot (Margurite de Valois 1553-1615) har man utgått från de ingredienser som löpanade beställts till det slott, d'Usson i Auvergne, där Margot på order av sin bror kungen, satt i ett slags husarrest under arton år. De dominerande ingredienserna är just jasmin, ambra och mysk och parfymen är blandad enligt den teknik som användes på femton-sextonhundratalen med ett fåtal ingedienser som interagerar.
De tre ingredienerna som används i La Reine Margot är av mycket hög kvalitet och man har låtit dess nyanser blomma ut på ett mångfacetterat sätt och det känns verkligen fascinerande att man kan få fram en sådan mångfald nyanser genom så få ingredienser.
Jasminen är stor, lortigt animalisk, pälsig men får på mig också djupt, mörkt, fruktiga nyanser med en liten kryddighet, ungefär som russin i glögg. På mig är det jasminen som dominerar i det närmaste totalt. De övriga två sekonderar, och är inte igenkänningsbara som separata noter. Deras roller verkar vara att ambran värmer och mysken binder ihop. Mysken bidrar antagligen också till lortigheten även om jasminolja i sig har en animalisk och lortig kvalitet. Jasminen ger i ett senare stdium också i från sig en gummiaktig, samtidigt lätt chokladig ton (troligen ambran) som jag inte känner igen från andra jasmindofter, kanske är det något som uppstår i kombination med de två andra ingredienserna.
Jag kan mycket väl tänka mig att en sådan här tung, mörk jasmindoft behövdes för att konkurrera med andra dofter och odörer som var en realitet i ett tidevarav där det var mer komplicerat att hålla sig ren och dessutom i kombination med tunga kläder med dito tyger som inte lät sig tvättas i första taget.
La Reine Margot sitter hela dagen även om jag inte känner den så tydligt på kvällen så gör omgivningen det. Herr Parfumista anser att det är tantvarning på doften citat "...och det är ju inte så konstigt om den nu är sedan femtonhundratalet".
La Reine Margot är en skickligt komponerad doft som fascinerar då den trots enkelheten i strukturen ger i från sig så många doftintryck. Spännande är också personen som är doftens förebild se http://sv.wikipedia.org/wiki/Margareta_av_Valois
Summary: La Reine Margot is created by perfumer Nicolas de Barry and inspired by the emancipated french/navarrian queen Margurite de Valois (1553-1615). The perfume is a part of the MPG Les Parfums Historiques-line. The predominant ingredients are jasmine, amber and musk and the perfume is mixed according to the technique used in fifteen-sixteen centuries with a few ingedients interacting. Despite the few ingredients La Reine Margot is a interesting blend that mediates images of the era of Margot. The typical dirty, animalic, musky jasmine of MPG is on spot recalling the smell of heavy clothing that not allow itselves to be washed in the first place. That combined with the (compared to todays standards) questionable hygiene routines. A well blended, skanky perfume in true MPG sprit that reflecting the life of Margot. And just as interacting with Margot, "her" perfum has to be worn with caution.
Rating: 4+
Notes; Neroli, bergamot, jasmine, musk, amber
