Teo Cabanel - Lace Garden

Picture: Lady in Flower Garden, 1891
Painting by Childe Hassam (1859-1935)
Wikiart 

The venerable french perfumehouse Téo Cabanel founded 1893 in Algeria, moved to Paris 1908, has some glorius decades then declined and almost closed down around Y2K. The house was restored by Caroline Ilacqua, a relative to the founder in 2005. Téo Cabanel produces high quality fragrances, most of them in a timeless style with some resembles to the fragrances of Annick Goutal and Parfums de Nicolai. Personally, I (and my nose) think this hidden gem of perfume house is worth much more attention among perfumecritics/ perfumewrites.

Lace Garden is a delicate, white floral bouquet which starts with accords highlighten a transparent tubereuse with its classical white flower supporters; jasmine and orangeblossom. The tubereuse is less prominent and more integrated with the rest of the bouquet than in L'Artisan La Chasse aux Papillion  or Annick Goutal Gardenia Passion which ar two classics that comes to my mind, when it comes to the tubereuse part, wearing Lace Garden. A smooth magnolia is contrasting with its pale yellow, slight lime flowery scent. The base is soft and discrete vanillic, balsamic, woody seamless blended and the overall expression, style and scent reminds me of the signaturefragrance of Gianfranco Ferré which bears the same name, of the delicate bouguet Floral Veil from Grossmith and the first fragrance from Parfums de Nicolaï Number One.

Picture: The beautiful bottle of Lace Garden
Photo: PR Téo Cabanel (c)

Lace Garden is fleeting and transaperant, the name is a perfect description of the impression which this lovely, very feminine fragrance conveys. The fragrance feels natural, there are no traces of the artifical notes smell which often are present in contemporary "high-octave" florals. Lace Garden is the perfect spring and summer fragrance but it is also suitable for winter when longing for the warmer months. It's elegant in style and suits well for festive occasions, it's a perfect bridal fragrance IMO. A must try for lovers of delicate white flowers.

Rating: 5

Notes: Ylang-ylang, lemon, tubereuse, jasmin, orangeblossom, magnolia, vanilla, wood, benzoin, powdery notes

Goutalvecka

Foto: Herr Parfumista (c)

För ett par dagar sedan avslutade jag min temavecka i Annick Goutal. Efter att i förra veckan blivit nedstämd och bedrövad vid provning av Serge Lutens makabra De Profundis, review följer men vid en mer passande tidpunkt som Allhelgonahelgen, bara måste jag muntra upp mig rejält. Inget kan väl passa bättre som humörhöjare än Annick Goutals fina, rena och klara dofter. För att få en rejäl kontrast inledde jag tema AG med:

Ninfeo Mio: Ninfeo är nog min största AG favorit. Den illusterar perfekt den skuggiga näckrosdamm i en gammal romersk park som den är inspirerad av. Citrus, lime, gröna noter, nässlig, trä och en blomnot som bara anas men som påminner om Tuberose. Det är kanske därför jag associerar Ninfeo Mio till L'Artisans Nuit de Tubereuse.

Un Matin d'Orage: UMdO var jag inte så jätteförtjust i från början men det är en doft som jag tycker mer och mer om. Doften förmedlar verkligen intrycket av en trädgård som vaknar upp i solsken morgonen efter ovädret, den höga klara, spritsiga, luften, det våta gräset och doften av blommor och blad som slagits ned av regnet.Review: http://parfumistansblogg.blogspot.com/search/label/Un%20Matin%20d%27Orage

Gardenia Passion: Jag hittar främst tuberose i denna fina, vita blomdoft. Finns stråk som påminner om den grönkrispiga tuberosen i Carnal Flower. GP är för mig en rätt klassisk tuberosedominerad doft, inte så särskilt originell.

Songes: Är verkligen som en tropisk dröm. Förmedlar en tropisk fuktighet och värme. Frangipanin är extra tydlig på mig och doftspåret varar länge efter det att jag lämnat rummet. Songes är också en AG som jag uppskattar alltmer.

Grand Amour: Tillhör liksom Gardenia Passion de klassiska AG:s som skapades medan Annick fortfarande var i livet. Aldehydisk hyacint och lilja, tät och lite metallisk i tonen men ändå varm, speciell. Vissa noter påminner om  Serge Lutens Bas de Soie fast BdS är kall i karaktären.

Passion: En av de allra första doftern från AG. Blommor på gränsen till att vara överblommade och noter av undervegetation i en krämig känsla. Påminner i stilen om Vivienne Westwood Boudoir och DelRaes Amoureuse minus kardemumman.

Mon Parfum Cheri, par Camille: Den senaste mörkt, fruktiga, chypreliknande iris-plommon-patchoulli parfymen var en värdig avslutning på AG kavalkaden. En kommande klassiker och en av de bästa dofterna 2011. Review i föregående inlägg.

Dofterna från Annick Goutal är verkliga humörhöjare samtidigt som jag kan njuta av välkomponerade och intressanta teman utan att behöva analysera till uttröttning. En AG vecka gör jag gärna om.