Téo Cabanel - Alahine

Picture: Alahine in its current extravagant bottle.
Photo: PR Téo Cabanel (c)

Alahine is probably the most famous of the Téo Cabanel fragrance and the third one released since the house re-started 2005. Alahine is created by Téo Cabanels in house perfumer, Jean-Francois Latty.

To me Alahine is the image of the floriental fragrance, even if Alahine has a contemporary slight gourmand twist, a strange but sucessfull interaction between pepper and liqueurlike notes. Alahine starts with an instant flowery sweetness of ylang-ylang supported by rose and the classical whites: Jasmine and orangeflower. Those accords are contrasted by fizzy peppery notes and soft notes of pencilshavings (not the sharp varity) also appears. The liqueur note which, just like the notes of pepper and pencil shavings, stays all through the dry down of Alahine. There is a warm and resin-y dept of Alahine which lends the fragrance a velvet soft quality. If Alahine has a color it's definitly red, medium jelly like (a bit transparent) red in the beginning and dark, red, thick, silky velvet in the end. Alahine is very sweet but the woody and peppery notes are contrasting the sweetness in such a well balanced manner and Alahine never gets cloying. When comparing an older sample with recent I don't find any notable differences between the versions. The older version is a bit deeper in character and the newer is just a notch more flowery.

When tested Alahine I come to think of another original red, liqueur, pepper, pencilshaving, floral which preceeded Alahine with six years, Chopard Madness. Madness is loud and sharpedged compared to Alahine but Madness is a forerunner and definitly ahead of its time. Another loud, red and spicy fragrance which comes to my mind when wearing Alahine is Vivenne Westwood Anglomania. Compared to both these red's, Alahine is wellbehaved, elegant and somehow the perfection of the theme. Alahine is a fragrance for autumn and winter, a blanket in grey, cold and rainy weather. Longevity is good, 12h+ and sillage is medium.

To sum up:Alahine IMO still holds its number one position among the Téo Cabanels even if Barkhane is a close runner up.

Rating: 5

Notes: Bergamot, ylang-ylang, rose, jasmine, orangeblossom, pepper, iris, labdanum, benzoin, patchouli, sandalwood, vanilla, musk

M.Micallef - Ylang in Gold

Picture: Vintage Cote d'Azur PR poster 

Ylang in Gold is a truly delicious, luxurary, creamy, fruity, floral from french nichehouse M.Micallef situated in Grasse. Ylang in Gold is created by the "housenose" Jean-Claude Astier and as all Micallefs presentated in a artful bottle this one with shimmering gold, created by one of the two founders of the house, Martine Micallef. The juice itself is avaible in two versions: One goldshimmering and one plain transparent version.

Ylang in Gold starts amazing with an accord that smelle like a golden nectar. Creamy fruity notes, sprinkled with uplifting citrus and an almost liqour like note paired with coconut and slight green notes offsetting the sweetness. The flowers in Ylang in Gold is smooth, rounded and sweet yellow  in appearance (even if not yellow in reality), just as the protagonist of the fragrance, the warm, sweet and sunny ylang-ylang. The base is musky in a wellbalanced way with a damp mossy note offsetting the warm and sweet coconut, vanilla and sandalwood in the base. The whole composition is linear in style, extreamly pleasing and comfortable. Despite Ylang in Gold is consisting of powerful notes, the fragrance is surprisingly transaprent and subtle, sometimes almost not detectable for the wearer even if other can smell it. Ylang in Gold reminds me of a classic powerful floral-fruity-oriental from the early 90s, Chopard Casmir but in a current more transparent, smooth and less sweet interpretation. Casmir is louder, sweeter, darker and heavier with its vanilla-resin base   but there is a chord that smells very similar that goes through both of these fragrances.

Picture: The beautiful  presentation of the delicious Ylang in Gold
Photo: PR Parfums M.Micallef, (c) all rights reserved

Even if a symphony of pleasing sweetness, Ylang in Gold manages to lend over to the not too sweet territory. Ylang in Gold is very well crafted, highquality ingredients is used and it evokes true comfort and perfection, it is almost to perfect, there is no surprising twist hidden in the compostion. But that could be just ok for days when the wearer just need an elegant and caring fragrance, not a challenging one (as my favourite Micallef so far Le Parfum Couture Denis Durand for M.Micallef) that  requires constant attention. The image of the sunny south that the fragrance evokes, make it suitable for wearing in the summer and it has sufficient dept and longevity to last also during a hot summerday.

Ylang in Gold is a shining, yellow fragrance, casual chic, mediating a happy and sunny Cote d'Azur impression. Its texture reminds me of the cocosnutty and creamy character of the dessert gourmand Unkown Pleasures from Kerosene. I also think that those who like Estee Lauder Bronze Godess/Azuree Soleil will appreciate Ylang in Gold. And of course, fans of the original Hanae Mori, with the same name, as that 90s fruity-floral has similarities with Chopard Casmir from the same era.

Rating: 4

Notes: Peach, lichi, tangerine, fruity notes, geranium, sage, rosemary, artemisia, bitterorange, ylang-ylang, rose, lily of the valley, magnolia, mint, sandalwood, musk, moss, vanilla, coconut

Bulgari – Omnia Coral

Picture: A closeup of a cavernous star coral Montastrea cavernosa

Photo: Florida Keys National Marine Sanctuary Staff, Wikimedia commons

Omnia Coral is the latest creation in Alberto Morillas Omnia line for Bulgari. I like and have received compliments for the first spicy-orange Omnia but I have not tested the earlier flankers Omnia Ametysthe, Omnia Crystalline and Omnia Green Jade.

Omnia Coral is a floral-fruity blend with a cold, musky base that almost resembles ice tea. I recognize the basenotes from Omnia and some other Bulgari fragrances. Omnia Coral is more flowery than fruity and the fruity accord is not overly sweet or girlish, the fragrance seems to be a fruity-floral for grown ups. The opening accord is reminiscent of red berries and some fruits. In this stage Omnia Coral reminds me of a tropical version of Burberry Touch. The berry/fruity stage is followed by watery- and tropical flowers distinctly supported by the musk. Something in this stage, probably the hibiscus and the lingering berry notes reminds me of a non-peppery and softer Madness by Chopard.  Omnia Coral is a distinctive fragrance that is obviously present. I perceive Coral as a cold, cooling water hole surrounded by flowers on a tropical island.

Omnia Coral is reminiscent of some contemporary fragrances in the fresh, floral, musky style. It’s a happy scent, perfect for spring and especially in summer as the longevity is excellent. A soothing fragrance suitable for hot summerdays. But wearers beware, Omnia Coral is very potent and has to be applied with caution otherwise it could turn out to be a loud fragrance that wears the wearer rather than the reverse.

Rating: 2+

Notes: Bergamot, goji berries, water lily, hibiscus, pomegranate, musk, cedar

Neela Vermeire Creations - Bombay Bling

Picture: Different views from Mumbai (Bombay),

Photo: Permission CC-BY-SA-2.0, Wikimedia commons, some rights reserved.

Neela Vermeire Creations first three fragrances composed by the hyper-productive nose Bertrand Duchaufour, are three oriental olfactory gems compund by (as I perceive it and have read elsewhere) very fine ingredients. Bombay Bling is one of them and the one that I thought would be the less interesting of the three, the other are the spicy-woody Trayeé and the rosy Mohur. But sniffing from the bottles, I have bought the discoveryset of 3x10 ml which I really recommend, the one that caught my attention at first was Bombay Bling. Bombay Bling will capture the essence of the modern India.

Bombay Bling is the best fruity fragrance that I have experienced so far. There is not the artificial-chemical-sweet fruitiness, this is ripe, spicy, sturdy, "earthy/stone" fruits as melon (but not the calone-note) mango, litchi, embedded in subdued tropical flowers. Caradmom is present during the whole developement of the scent. The base there is a well balanced sandalwoody-vanilla underscored by gentle tobacco leaves. The whole composition is well blended, balanced and interesting during it's whole dry down. The first time I sampled Bombay Bling it almost vanished, as my skin was eaten the scent. But subsequent attempts proved that with a higher dose Bombay Bling is almost perfect.

Even if not very similar to Bombay Bling gives me associations to Missoni by Missoni, the dark sweet fruity notes,  the same with Casmir by Chopard but that one is more oriental ans sweeter. An airy, aquatic version of the theme is Hermès Un Jardin apres la Mousson where the cardamom and the melon are the common denominators. Calé Tepidarium also, even if citrusladen and sharper, have traces of the special Bombay Bling fruitiness but without the spiciness.

Bombay Bling is a extremly comfortable fruity-spicy oriental, wearable at most occasions, except for sport. I can image it will be just perfect to wear during a warm summer evening.

Rating: 5

Notes: Cardamom, caraway, labdanum, litchi, mango, black currant, jasmine, gardenia, tuberose, ylang-ylang, frangipani, rose, patchouli, cedar- and sandal wood, other woody notes, tobacco, vanilla.

Andy Tauer - Pentachords Auburn

Foto: Herr Parfumista (c)

Nästan alla som reviewar Andy Tauers Pentachords linje utvärderar alla tre dofterna i ett inlägg. Det är nästan som om man raskt testat sig igenom för att snabbt kunna reviewa och lägga åt sidan. En effekt som lätt uppstår när parfymörer i snabb takt öser ut kreationer på marknaden, något som Andy det senaste året tyvärr också börjat göra. Först var jag också inne på "alla tre på en gång" upplägget men när herr Parfumista testade Auburn en solig höstdag för ett tag sedan, insåg jag att doften är värd mer än några snabba rader. Så jag tar var och en av Pentachords och testar i lugn och ro vartefter.

I Pentachords spelar Andy med fem syntetiska noter i varje doft. Men så skalat är det inte, jag känner den typiska Tauerbasen bara jag sniffar utanpå provrören. Så det är nog femnoter på en version av Tauerbasen som ligger sanningen närmare.

Auburn är en riktigt modern höstdoft som inleder med noter som jag så väl känner igen från nittiotalsklassikerna Casmir från Chopard. Särskilt lagd på doftsticka är den nästan bränt, kristalliserade, torkade fruktnoten med gourmandkryddig kanel tydlig. Visst känns det att ackordet är syntetiskt, men det är också meningen och det doftar väldigt gott. På herr Parfumista inträder sedan en fas där jag dels känner igen en del från Andys Orange Star, troligen apelsinblomman och ambrabasen, men också den underbart plåstriga not, som jag tror är en tolkning av sandelträ, som jag uppskattar så och som fanns i nittiotalsformulan av Cartiers Musst EDT.

Projektionen i Auburn är imponerande. Säkert tio minuter efter att herr Parfumista gått ut för att fixa i trädgården den soliga höstlördagen låg Auburn kvar som ett moln i hallen. När jag öpnnade fönstret ut kände jag en otroligt god ljus tobaksnot, som en precis nytänd cigarr. Eftersom jag inte kopplade noten till det jag känt inomhus av Auburn så frågade jag herr P om han sett någon som rökte cigarr. Någon cigarrökare såg vi inte och eftersom herr P inte kände cigarrdoften så var det uppenbart att det var Auburn, man känner ofta inte den doft man är mitt inne i. Tio minuter senare kände jag tobaksnoten igen på ett ställe i trädgården där herr P varit några minuter tidigare.

Skiftningarna mellan de bränt kristalliserande, kaneliga, torkande fruktnoterna och den underbara blonda tobaksnoten gör att Auburn är levande och spännande under hela dagen. Även om den har de typiska Tauer-karaktäristikan och inte är särskilt nyskapande så är det en doft som jag bara fallit pladask för, något som jag faktiskt inte trodde när jag läste om  Pentachords. Men det borde jag ha förstått, Andy kan man alltid lita på : -) . Jag hoppas nu att herr Parfumista tar sitt förnuft till fånga och inhandlar en flaska Auburn för jag tror att den passar bättre på honom än på mig. Om inte så är det som tur är jul snart..... : -)

Betyg: 4+

Noter: Apelsinblomma, sandelträ, kanel, ambra, tobak

Provet av Auburn har jag fått från Fragrance & Art

Chopard - Casmir

Foto: Parfumista (c)

Ursprungligen publicerat på min dåvarande blogg Parfumistans Blogg på Damernas Världs hemsida i februari 2008. 

Casmir, Michel Almairacs klassiska skapelse för Chopard 1991, är en varm, träig, lite fruktig oriental, som gjord för höst och vinter. Doften har precis rätt namn, det är kashmir man ska bära tillsammans med den. För mig personifierar doften en elegant amerikanska, storslaget gestikulerande som hörs överallt.

Casmir inleds med mango, persika, kokos och bergamott. I hjärtat finns bl a liljekonvalj, geranium och jasmin. I basen sandelträ, patchouli, ambra, vanilj och mysk.

Casmir inleds fruktigt och just inledningen kan vara lite too much. Men ju närmare Casmir tonar ut mot den härliga sandelträ/patchoulibasen, ju bättre blir den. Doften har en värme och täthet som jag uppskattar. Den sitter hela dagen och man får akta sig för överapplicering, då kan den blir för intensiv. Jag tycker att Casmir passar utmärkt dagtid under det mörkare halvåret, både till jobb och fritid. En användbar doft som borde tas till heder igen!

Betyg 4

Kommenter vintern 2010: Kan passa gråa sommardagar också. Den har något som påminner mig vagt om Missoni, troligen fruktigheten och att den är ganska mörk i tonen. Betyg 3+.

Fågelfri...

Foto: Parfumista (c)

På flera sätt a) jag är ledig idag b) endoftshysterin är över. Inte oväntat slog den nuvunna friheten över i ett uppvarvat samplande. Häromdagen skrev jag att jag inte längtade efter gourmanddofter. Vad händer, typ dagen efter sniffar jag i förbifarten på Paco Rabannes Lady Million (som fått en del bra kritik), känner att den har många likheter med en favorit från 90-talet, Wish från Chopard. Vips så vill jag ha gourmand!

Så den första dagen i frihet (igår) inleddes med Serge Lutens Douce Amere som är en svårkategoriserad doft med dragning åt gourmand. Och idag provar jag redan en Serge på varje arm, härliga cocosvaniljgourmanden Un Bois Vanille och på den andra, provet som jag inte vågat prova fram till nu med tanke på min nuvarande faiblesse för gröna, strama blomdofter Bas de Soie. Och ja, farhågorna besannades, den är helt i min smak. Lät min sjuåriga son sniffa på respektive handled och förväntade mig såklart att han skulle gilla Un Bois Vanille bäst, med de ingredienserna borde ett barn ta den. Men nej, det var Bas de Soie som han direkt gillade och han stod fast vid sin åsikt när han sniffade en kvart senare. Alltså slutar det nog med en flaska, fast den påminner förstås en del om andra lökväxtdofter som Chanel no 19 (som är stramare, grönare), Heure Exquise (som är varmare och sötare) Grand Amour (också med hyacint men sötare och större) och om Chamade (det gröna, krispiga, lökiga). Orsaken till denna Serge hysteri är, förutom att  dofterna  ofta går åt det gourmandiga hållet, att Serge Lutens-siten har en kampanj på sprayflaskorna just nu.Och jag anar redan hur det slutar....

Dagens doft - Madness

Det blir en dag med Madness från Chopard. Jag gillar de bäriga toppnoterna och blyertspennatonen skarpt. Recenserad någon gång i november för den som vill veta mer.
Härlig doft som tyvärr hamnade lite i bakvattnet när den lanserades 2001. Annonskampanjen innhöll bilder av Twin towers, 9/11 kom, och då förstår ju alla vad som hände med annonskampanjen.
Att det är Christine Nagel som skapat Madness förstår man då den har många likheter med en annan "blyertspennadoft" kreerad av henne; Fendis Theorema.

Dagens doft - Casmir

Dagens doft har jag lyckats dosera lagom som tur är. Annars kan Casmir från Chopard bli överväldigande söt. Doften får mig att tänka på en ganska ljudligt "trumpetande" amerikanska i stor, lyxig päls.
Casmir är en söt oriental med en hel del vanilj. Det finns ändå rätt mycket trä i botten så den är inte "rått vaniljstångig" som tex Kéora. Även en viss lätt grönhet skymtar. C är trevligt, varmt omhändertagande och passar därför om man känner sig förkyld. C har fruktiga toppnoter som cocos, persika, mango och bär. I mellanregistret finns rosenträ, jasmin, geranium, nejlika och kanel. I basen slutligen sandelträ, patchoulli, vanilj, ambra, mysk och olika kådor. Hållbarheten under dagen är godkänd. Den klarar en heldag, närapå. C har vissa likheter med Trèsor från Lancome, men T är blommigare.
Sammanfattningsvis en bra "stapeldoft" som passar i många sammanhang under den kalla årstiden. Ingenting för sommarhalvåret dock.

Wish I understand....

...varför jag ibland (som nu ikväll) plötsligt bara känner att jag vill använda Wish från Chopard. Detta trots att den egentligen bara är medioker på mig. Ändå är det en doft som då och då verkligen pockar på användning. Få se om den "wishualiseras" i morgon.....Wish brukar få sin vilja fram.