Idag bär jag en av mina gamla stöttepelare i parfymgarderoben, den underbara Dune från Dior, näsa Maurice Roger. Fick höra en förfärlig historia av en väninna igår. Hennes man hade tvingat henne att ge bort sin Dune. Han hade fått för sig att den luktar tant. TANT??? Denna härliga trä-oriental med de tydliga vatteninslag som var så typiska i det tidiga nittiotalets parfymer.
Dune påminner mig om salt havsluft, långa sandstränder, alger och vallmo. Doften inleds livligt varmt med bergamot, rosenträ och mandarin. I hjärtat finns jasmin, vallmo, ros och ylang-ylang. I basen vanilj, patchoulli, sandelträ och benzoinkåda.
Sammanfattningsvis är Dune en mycket användbar doft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.