Serge Lutens - Bois de Violette

Photo: Mr Parfumista (c)

Scroll down for an english version.

Det är alltid svårt att reviewa stora klassiker som så många redan har ventilerat sina åsikter kring. Serge Lutens Bois de Violette är just en sådan hyllad (5:a enligt Luca Turin) och av en hel del faktiskt också dissad doft. De som dissar den tycker att den dofter syntetiskt trä och syntetisk viol, vilket också är helt korrekt eftersom det rör sig om syntetiska noter.

Bois de Violette känns som en melankolisk doft för mig. Den påminner mig mer om hösten och bruna löv strax innan snön gör sitt intåg än om små fina violer om våren. Doften inleds med viol och gröna viol blad och ganska snart känns den karaktäristiska cederträbasen som finns i Serge Lutens boisserie. Jag känner igen mycket från den doft som föregick boisserien, Shiseidos Feminite du Bois men FdB är mörkare, kryddigare, ett distinkt inslag av kanel, och träbasen är tyngre. Det kan i och för sig bero på att jag här jämför FdB från nittiotalet med en tämligen ny version av Bois de Violette, den var tidigare mer kraftfull somjag förstått det.

Efter ett tag känns BdV som en cederträ ask där man förvarat violblad. I nästa fas är det som om asken malts ned till ett mycket finkornigt pulver och doften blir träigt pudrig på mig. Cederträet är milt, inte så blyertspennelikt och liksom rått som det kan vara i vissa tolkningar. I slutfasen är BdV lite tvålig och ger mig vintagekänsla.

Bois de Violette är en mycket fin och bärbar doft, en sådan där att ta på sig när man inte riktigt vet vad man ska ta på sig. Doften är på något vis meditativ och lugnande. Den har en intressant utveckling där den går igenom de faser jag beskrivit ovan. En sådan där doft där, när jag sniffar på handleden, upptäcker att det hänt något nytt sedan sist (om jag inte sniffar för ofta vill säga). En sådan livfullhet i kompositionen är ett tydligt tecken för en högkvalitativ parfym. Projektionen är ganska nära och hållbarheten under dagen god.

It's always hard to review the great classics that so many reviewers already have vented their views about. Serge Lutens Bois de Violette is just such a  praised fragrance (rated 5 according to Luca Turin) but in the same time there are a lot of reviews that actually is anything but positive about this special violet-woody scent. Those who are not positive states that BdV smells of synthetic wood and synthetic violet, which is also correct because the case of the use of synthetic notes.

Bois de Violette is a fragrance that evoke melancholy feelings to me. It reminds me more of the autumn and the brown leaves just before the snow makes its way than the of the small fine violets in the early spring. The fragrance starts with violet and green violet leaves and pretty soon the distinctive cedar base found in Serge Lutens boisline make its entrance. I recognize much from the fragrance that preceded the whole boisline: Shiseidos Feminite du Bois. But FDB is darker, spicier, I can smell a distinct hint of cinnamon, and the wooden base is heavier. This in and of itself maybe because I compare FDB from the nineties with a fairly new version of the Bois de Violette, BdV in it's earlist formulations was much more powerful as I have understood it.

After some time of wearing the smell from BDV reminds me of a cedarbox where violet leaves have been kept.The next phase is as if the whole box with it's violet content, had been ground down to a very fine powder and the smell becomeswoody powdery on my skin. The cedarwood is soft, not as pencil-like and somehow raw as the note is interpreted in some fragrances. In the final stage  BDV is a little soapy and gives me some vintage feel.

Bois de Violette is a very good and wearable scent, one of those to put on when you do not really know what to wear. The scent is somehow meditative and calming. It has an interesting development when it goes through it's different stages. BDV is one of those fragrances which, when you sniff your wrist during the day, you will discover that something has happened new has happend since you sniffed it the last time, this vividness in the composition is a true sign of a quality fragrance. The projection is pretty close to the skin and the longevity is good.

Rating: 4+

Noter/Notes: Viol (blomman), violblad och cederträ./Violet (flower) Violetleaf, cedarwood

Nu vet jag....

Foto: Parfumista (c)

I mitt inlägg den 20/2 2011 spekulerade jag i hur IFRA spökar till det. Detta genom att många av de doftämnen som självregleringen godkänner och som ersätter tidigare beprövade parfymnoter enligt min näsa känns uttunande, konturlösa och utan kropp. Nu har jag fått teroin om urvattningen av Serge Lutens Bois de Violette bekräftad. I ett gammalt inlägg hos Perfumeshrine
http://perfumeshrine.blogspot.com/2009/12/scented-best-of-best-for-2009.html

framgår att Serge Lutens meddelat att man löpande (årligen) anpassar sina dofter till IFRA reglering och lagstiftning. Alltså en ständigt pågående reformulering. Kan också förklara de kommentarer jag läst om att vissa av de dofter från SL:s exklusivlinje (som sälljs i splashflaskorna, "belljars"), när de har tappats i exportflaskor skulle dofta annorlunda. Beror troligen på att man doftat på olika årgångar, det är troligen samma formula i både belljar och exportlinjeflaska om de är från samma årgång/batch. Det blir alltså som med viner, olika nyanser i olika årgångar. Det här tillför egentligen parfymhobbyn ytterligare en dimension, någon skulle till exempel kunna nischa in sig på att jämföra olika årgångar av Serge Lutens dofter. Nörderiet har inga gränser : ) .

Thriller på Tradera

I förgår kväll (söndag) gissar jag att större delen av mini-populationen Sveriges parfymnördar satt som klistrade vid Tradera. Klockan 20.14 gick nämligen en auktion utöver det vanliga ut. Jag har aldrig sett en liknande prisstegering inom loppet av microsekunder! I ett paket såldes en Bois de Violette och en Zen båda från Shiseido, båda oöppnade. Ja du läste rätt, Bois de Violette från Shiseido, alltså originalformulan. Jag kan inte detaljerna i historien men innan Serge Lutens blev ett eget parfymhus (ägt av Shiseido) skapade han och Christopher Sheldrake parfymer för Shiseido, mest berömd är Feminité de Bois som numera lagts in i Serge Lutens-linjen. Men i början fanns hela bois-serien som jag har uppfattat det under Shiseidos namn för att sedan läggas in under Serge Lutens varumärket.

Flaskan som var på Tradera är därmed en raritet, det kan inte finns många oöppnade i världen. Så vinnaren är bara att gratulera. 1325 kr för båda dofterna känns som ett fynd, bara Bois de Violette kan säkert inbringa ett klart högre pris på en internationell auktion. Så en än gång: Ett riktigt stort GRATTIS till vinnaren!!!!

IFRA spökar till det ?

Kanske är det min näsa som börjar lägga av men allt fler dofter känns liksom undflyende, som om de saknar kropp. De är lite som vålnader av sitt gamla jag om det är reformuleringar och även helt nya dofter ger den här känslan av undflyende och konturlöshet. Detta gäller både niche och designerdofter. Fenomenet är alltmer tilltagande och (tycker jag) har blivit särskilt tydligt det senaste året.

Min egen hemmagjorda teori är att det är IFRA restriktionerna som har slagit igenom på riktigt bred front. 1 augusti 2010 var brytdatum varefter de till IFRA anslutna doft- och smakämnestillverkarna förbundit sig att inte använda en lång rad doftessenser, minns att jag såg en otäckt lång lista på någon blogg som jag inte hittar just nu. Det gäller citrusessenser, läder, mossa, varianter av allt känns det som.

Observera att det är frivilliga restriktioner som tillverkarna sätter på sig själva för att föregå EU-regleringar i syfte att förhindra allergier och skadlighet från kemikalier. Dessutom får på detta sätt tillverkarna möjlighet att styra över till doftämnen som tas fram enligt den senaste tekniken och som förbilligar produktionen avsevärt. Ska man vara konspiratorisk så kan producenterna genom detta styra mot en större likriktning i doftutbudet, vilket i sin tur minskar risken att misslyckas kommersiellt. Om det mesta som ges ut luktar ganska likartat (inom respektive kategori) blir kunden trygg i doftmiljön och känner att man gör rätt val vid köp av doft.

Vill man ha dofter med kropp och kontur så gäller det att vårda sina flaskor som har en del år på nacken, dofter från före 2005 känns "safe" sedan har regleringar succesivt smygit sig in alltmer. Ekmosserestriktionerna är i och för sig från milleniumskiftet så blommig åttiotalschypre tillverkad fram tills dess är guld värda. Ska man köpa nya dofter så är små indieparfymörer som gör sina egna dofter det mest säkra kortet. De kan lägga in ingedienser med restriktioner, vilket man får om man orkar förteckna dem och med vilken mängd de ingår. De finner inte de stora dofttillverkarna vara en tillräckligt lönsamt att lägga tid på samt framförallt att de ämnen det gäller ofta är dyra och alltså inte ingår i de stora, kommersiella dofterna (med vissa undantag förstås). Ett annat säkert kort är oud, även om jag tyckt mig känna en viss försvagning  av vissa dofter även där. Kanske har någon/några komponent(er) som ingår i den syntetiska oud som dofterna oftast innehåller också drabbats av IFRA.

Exempel på dofter som jag tycker förlorat en del kropp och kontur och blivit mer diffust flytande är Chanel Cristalle EDT, Serge Lutens Bois de Violette och Montales Attar. Några exempel på relativt nya dofter som förmedlar samma känsla och som aldrig hunnit vara annat än IFRA anpassade är: L'Artisans Traversee du Bosphore och Juliette Has A Guns Calamity J. samt Serge Lutens Boxeuses.

Någon som känt något liknande? Kommentarer?

Vecka i viol

Viola Odorata, Photo: Frank Vincentz (cc),

some rights reserved, Wikimedia Commons

Den senaste veckan har jag haft en väldig dragning mot viol. Så arbetsveckan som gick har jag tillbringat i två fina, men ganska olika, violtolkningar.  Veckan inleddes med två dagar i Carons Aimez-Moi en lagom söt och solig viol kryddad med anicelikör. Sedan två dagar i en mörkare och ganska melankolisk viol på fint pudrigt cederträ, Serge Lutens Bois de Violette. Avslutning med fredag i Aimez-Moi.

Viol har en lätt avslappnande effekt på mig, undrar om växten har den egenskapen eller om det är något som just jag upplever. En av Aimez-Moi dagarna tog jag faktiskt en sprits av doften på handleden när jag skulle sova och jag tror faktiskt att jag sov bättre....Normalt sett brukar jag inte parfymera mig när jag ska sova men med en sådan vilsam doft som Aimez-Moi kan det vara ok någon gång ibland.

Reviewer av dofterna kommer längre fram för det är så mycket att göra just nu att jag inte hunnit samla ihop intrycken ordentligt. De ligger än så länge som spridda noteringar i kalendern.