Coquillete - Impressions of Herat & Moramanga

Picture: Coquillete minis
Photo: PR Coquillete (c)

My impressions of the fragrances of the Coquillete line is continuing today with short reviews of Herat and Moramanga:

Herat: Sort of well-behaved and fresh ELDO Jasmine & Cigarettes but without the off-putting old-cologne/dirty notes that I percieve from J&C. Herat is cigarettesmoke, jasmine, fresh tobacco-and balsamic notes, the incense and the other fumes are rather quiet to my nose. When Herat dries down it takes an unexpected twist, suddenly it smells like a less distinct and weaker Cuiron  the unfortunately discontinued contemporary Helmut Lang leather. I think Herat is a unisexfragrance but from the four Coquilletes Herat it is the most masculine offering.

Rating: 4

Notes: Tobacco, jasmine, ylang-ylang, amber, cannabis, myrrh, labdanum, incense, moss, vetiver, ambergris

Moramanga: Starts with a beautiful fleshy jasmineaccord which reminds med of the Serge Lutens jasmine classic A la Nuit. As Moramanga dries down other tropical flower appears and underscores the jasmine just as the vanilla/musk and warm resinnotes in the base. If I didn't already owned A la Nuit Moramanga would be a candiate for the lush jasmine in the perfumewardrobe.

Rating: 4

Notes: Jasmine, gardenia, iris, tolu balsam, opoponax, benzoin, tubereuse, ylang-ylang, vanilla, musk

The Coquillete fragrances are all pleasant and easy to wear with good longevity and moderate to medium projection. They are non-offensive and totaly officefriendly. The fragrances are good for summer, these are the type of fragrances that intensifies in warm weather and longevity is good about more or less a day tested in hot weather. The overall impression is that one fragrances is in the same pleasable and wearable track as the By Kilian In The Garden of Good and Evil - line (Sulmona), two gentler, not as edgy, ELD'O-styled releases (Herat, Sumatera) and one in the classic soliflore-genre (Moramanga). The line is well worth trying if searching for a comfortable, not so complicated but in the same time interesting, good smelling fragrance. A set of minibottles of 5 ml each is avaible and provides a good option for extensive testing.

Lutensvecka

Foto: Herr Parfumista (c)

Så har det varit temavecka igen. Denna gång i Serge Lutens spännande kreationer. För det mesta uppstår temaveckan spontant, det är inget som jag planerar i förväg. Det är när jag  upptäcker att jag provat dofter från samma hus, kreatör eller doftfamilj två eller tre dagar på raken som jag hänger på och tar en full vecka. SL veckan inleddes med:

A la Nuit: En av marknadens bästa jasminer. Jasminen framträder olika vid olika provningar, ibland är den yppigt fruktig, ibland mer animalisk och nu sist framträdde de gröna bladnoterna på ett sätt som jag tidigare inte känt.

De Profundis: Passar perfekt en höstsöndag med sin kryddiga chrysantemum och sina kontrasterande jordiga och luftiga noter. DP har växt till att bli en av mina största SL favoriter.

Un Lys: Tillhör de dofter som jag minst uppskattar hos SL (allt är ju relativt) men den är ändå en fin liljekonvalj/liljedoft. Är just lite för liljekonvaljig för sitt namn, man väntar sig inte en bättre variant av Diorissimo (relativt dagens formula för Diorissiomo), det vore bättre att Un Lys hette Le Muget istället.

Fumerie Turque: SL:s tobaksdoft är trevlig, omhändertagande, en snäll oriental som är perfekt för hösten. Innehåller en stor dos erternell som gör att den påminner om en snällare men mindre söt version av Annick Goutals Sabels. Ju mer doften torkar ned, ju mer tobak framträder och under slutet av dagen dofter FT färsk, blond piptobak.

Muscs Kublaï Khan: Inte särskilt farlig utan en fin, halvmörk och diskret retromysk med en lagom dos kummin. En krydda som annars lätt har en tendens att överdoseras i parfym.

Sa Majeste la Rose: En knallrosa ros med lite grönt från stjälk och blad inleder. Sedan lindas den ganska snabbt in i en honungsliknande nektar pudrad med torr pollen. Det liknar mycket effekten i Annick Goutals Tubereuse fast stjärnan där förstås är en helt annan blomma.

L’Eau Serge Lutens: Lyxigt tvättmedel kombinerat med en lite syrligt, bitter not som påminner om Gin & Tonic exklusive enbär, alltså snarare Vodka & Tonic. Utskälld doft, men jag tycker ändå bra om den. Även SL måste få göra något annorlunda. Den doft jag mest associerar till är MFK:s Absolute pour le Matin som också har den syrligt, bittra noten men mer örtighet.

SL är ett i mitt tycke varierande hus men som ändå håller en viss stil. Troligen det parfymhus jag skulle välja om jag bara fick använda dofter från ett enda hus.