Perfumeshopping for Christmas 2013

Picture: Julbocken (The Yule Goat) 1912
Drawing by John Bauer (1882-1918)

Soon Christmas is here and below are some ideas when it comes to perfumeshopping not just for the holidays but also looking in the long term.

• First of all I'll recommend the beautiful perfumes I have sniffed and reviewed this year. Remember: All are good regardless rating. The rating reflects my personal impression when testing the fragrance,  my 3 rated could be your 5.
• For the moment, from the perfumes reviewed 2013, I'm specially craving: Puredistance Black eternal beauty, Robert Piguet Alameda contemporary but in the same time retro, oriental styled chypre, a sophisticated fragrance, the dark and dirty beauty of Le Parfum Couture Denis Durand for M.Micallef and the fascinating, age-, gender- and timeless Orlando from Jardins d'Écrivains.
• Another perfume grabbing my attention at the moment is Andy Tauers fantastic rosecentered PHI Une Rose de Kandahar which is built around a rare afghan roseoil of very high quality. As the roseoil is avaible just for limited time periods, Rose de Kandahar will also be avaible in limited quantities and periods. Therefore true roselovers should test this beautiful rose now.
• Samples of Patricia de Nicolaïs Amber Oud and Rose Oud just arrived. Have just sniffing outside the vials but my impression is I'll not be dissapointed, on the  contrary, they smell delicious. Reviews will follow.
• In the current niche-hype: Don't forget all the good perfumes within "mainstream" such great classics (despite more or less reformulated) as Chanel Coco, YSL Opium, Guerlain Shalimar, Estee Lauder Youth Dew and Thierry Mugler Angel are perfect for warming up in dark and cold winterevenings (and days).
• Rumors on Basenotes says Chanel No 5 Eau Premiere will be repacked in the squared Coco Mademoiselle bottle and that some minor adjustments will be done in the formula. As tweaking with formulas when changing bottledesign is very common, it could be time to stock up with the current version for frequent users of Eau Premiere.
• When it comes to repacking: Parfums Annick Goutal has changed the bottle design (don't know about the formulas) during the year and discontinued some gems: Mon Parfum Cheri, par Camille which is the best Goutal ever IMO, the perfect springfragrances Eau de Camille, Eau de Ciel and the cosy Le Mimosa. For Goutal fans it's time to stock up as the old (and cheaper) bottles soon are gone.
• A package of samples is an intriguing Christmas gift to most. Luckily Fragrance & Art and Riktig Parfym could support in such matters.

Fragrance(s) of the week (19) 2013 - Hurry up!

Picture: Miss Dior
Photo: PR Christian Dior (c)

When I a few days ago was reading  this scary entry on the parfumehistorian/perfumeexpert Octavians blog 1000Fragrances, I can not help feel contended with my perfumecollecting strategy during the latest 6-7 months. I have stocked up and complemented with some classics that I really like or think a "full" perfumecollection should contain.

Of course these classics have been reformulated many times since they first appeared but as I have understand from reading the experts as Octavian and Elena at  Perfumeshrine the new regulations will almost completely ruin many of the greats. So the latest half year I have neglected  investments in current perfumereleases, of course I have tested as many as always from samples, but as FB investments I have given the classics the total priority. And even there are some very nice stuff in the current releases tested, overall I get a greater experience with these by this operation salvaged classics as Dior Miss Dior (orginale but the version before the Orignale was added to the name) back-up bottle and Dolce Vita, back-up bottles of Thierry Mugler Angel, Guerlain Shalimar, Mitsouko and L'Heure Bleue and also the 2010 version of Yves Saint Laurent Opium to spare my ca 25 ml left of the vintage Edt-version.

Today, it's only 61 days left, so hurry up if you want to be sure to secure some of the perfumelegacy for your collection.........

Picture: Guerlain Mitsouko
Photo: PR Guerlain (c)

Fragrance(s) of the week(s) (13-14) 2013 - Easterfrags

Picture: Madonna mit dem Kaninchen,
oil on canvas ca 1530 by Titian (Tiziano Vecelli)

Easter is somehow a fragrance feast to me. Probably not only because of the scents connected to it from bulbflowers and sweets, as also the sacral connection. Probably the mainreason is that Easter offers two extra holidays and therefore the opportunity to dive deeper in the fragrance hobby :-) than during regular weekends. Different years I'm into different fragrancethemes during the Easter, which theme I think has to do with when Easter occours. Late Easter = the green floral bulb theme is tempting, an early Easter = the gourmand or the incense theme. This year I think the gourmands will win, it is still cold winter and recently I have been drawn to sweet and comforting fragrances. From this gourmand view I think the following will suit well for Easter:

Picture: L'Heure de Nuit
Photo: PR Guerlain (c) all rights reserved

L'Heure de Nuit (Guerlain): The house of Guerlain celebration of the hundred years anniversery of  classic (to say at least) L'Heure Bleue. A contemporary interpretation that captures the classic in a edible way. The classic iris-helitrophe-neroli accord is lands in an almost mashmallow and amaretto like accord.

Picture: Tonka Imperiale
Photo: PR Guerlain (c) all rights reserved

Tonka Imperiale (Guerlain): Almost too sweet, like a powdery almond cake. Delicious and creates the olfactive image of visiting an elegant confectioners. 

Picture: White Aoud
Photo: PR Montale (c), all rights reserved

White Aoud (Montale): Here the mashmallow note is present again, but combined with oud, saffron and cardamom in a well balanced creamy mix. soft as white angora but in the same time distinctive, it is Montale after all.

Picture: Loukhoum
Photo: PR Ava Luxe (c) all rights reserved

Loukhoum (Ava Luxe): Just enough but not too sweet to be a Loukhoum. Powdery notes, almond and honey moistened with rosewater, this is a delicious.

Picture: Angel
Photo: PR Thierry Mugler (c) all  rights reserved

Angel (Thierry Mugler): Last but not least maybe the most obvious choice in this Easter gourmand parade: Angel and sweets :-). The notes of dark chocolate, caramel, fruits, tonka and patchouli is still iconic and sadly, as I have understand it, severely threatened by the coming regulations later this year.

Happy Easter to all Perfumelovers!

Vero Profumo - Kiki Extrait

Photo: Mr Parfumista (c)

Kiki Extrait from swiss perfumer Vero Kern is, together with Kiki Edp, the most original lavendeldominated perfume I have experienced so far. Kiki Extrait is'nt just an artful, a bit quirky creation, it's a creation of high quality materials (as my amateurnose understand it) and it is exceptionally beautiful.

Kiki Extrait starts with a very natural lavendernote, like the scent from fields of lavender in bloom, carried by a warm summerbreeze. The initial lavender is almost crisp and resting on some light green notes, there is no dusky and sultry nuances of the lavender that is present in some lavender perfumes. As Kiki Extrait dries down, interesting things happening: The lavender steps a bit in the background, but is still there during the whole dry down, gets darker and an velvety facett evolves, that gives Kiki Extrait a texture of a medium, lavender colored high quality silkvelvet. There are also traces of an attractive, chalky note and after a while Kiki Extrait takes another, additional, interesting twist: An accord that reminds me of the notes of wheat and beer occurs, the fragrance oscilliate between the fresh wheaten note and the fermented, tangy beernote. There is also an earthy accord lurking in the basenotes, and the longer Kiki Extrait dries down, the more the passionfruit comes forward. The wheat/beer twist is an unexpected and very successful contrast in the fragrance, that provides substance to the frag and maintains the interest for Kiki Extrait during it's whole dry down. Kiki Extrait is an example of a true nichefragrance, a piece of art where  pleasing the "nichecrowd" is  not the obvious motive.

Photo: Mr Parfumista (c)

Compared Kiki Extrait to Kiki Edp, the Edp is more of a comfort, almost gourmand, fragrance with it's dark patchoulinote and sweet, much more pronunced, passionfruit contrasting the lavender. Kiki Edp is the Angel of lavender IMHO. Both Kiki Extrait and Kiki Edp are must haves, well worth owning as they are different fragrances, sharing a common lavender theme. To sum the impressions up: The Extrait smells somehow quirky-elegant and the Edp quirky-comforting.

Kiki Extrait could be worn in any occasion. It is subtle and creates a pleasant aura around the wearer. Just as Kiki Edp, the extrait is suitable in winter but as not as sweet as of the Edp, Kiki Extrait could be worn also in the summer. Sillage is medium and longevity 12h+.

Rating: 5

Notes: Bergamot, citron, blackcurrant, passionfruit, lavender, geranium, musk, patchouli, oponax, amber, caramel

Guerlain – Shalimar Initial

Foto: Guerlains reklambild (cc) Guerlain

Shalimar Initial är ytterligare en Shalimar-flanker skapad av Guerlains nuvarande husnäsa Thierry Wasser. Tanken är att det ska vara en Shalimar för yngre bärare, kanske en inkörsport till originalet. Jag tvivlar i och för sig på att de som växer upp i dagens olifactoriska omgivning och som inte är särskilt parfymintresseade, kommer att hitta till och okritiskt utvärdera originalet. Shalimar Initial har fått mycket ris, beskylld för att vara helt obalanserad, men också lite ros, men det är förstås extra känsligt när man ger sig på ikoner som Shalimar. Och jag tycker att det behöver vara fel, i alla fall inte i de fall där man kan känna igen den ursprungliga doften som i det här fallet och i exempelvis Chanel No 5 Eau Premiere.

Shalimar Initial inleds med en riktigt, ”nichig” tydlig morotsnot dvs en aspekt av irisroten. Moroten skymtar dock snabbt förbi och följs av delar av det typiska Shalimar-ackordet om en nedtonat och utan ullsockan och den pudriga, ambrerande kådigheten. Ersättningen är en skalad patchoulli i diskret myskkombination. Irisen finns i en mer diskret variant som mer för tankarna till själva blomman än den underjordiska noten i starten. I denna fas skiftar Initial fram och tillbaka under stor del av dagen även om patchoullin successivt blir alltmer dominerande. Shalimar Initial slutar i en Angel-light version men utan det gourmandiga, mörkt fruktiga inslag som finns i Angel. Patchoullin är modern, liksom torr och diskret, en kontsgjord, strippad patchoullinot, på ett positivt sett.

Shalimar Initial är en elegant och bärbar doft som faktiskt är ganska intressant att följa i dess utveckling. Jag är i och för sig ingen expert på balans i dofter men jag ser inget dysfunktionellt hos Initial. Att doften ska vara inriktad på en yngre publik kanske är tanken men i mitt tycke är den ålderslös. Nästan i alla fall, den kanske inte riktigt är vad man förknippar med en tonåring, om jag ska vara fördomsfull.

Jag tycker att Shalimar och Shalimar Initial kompletterar varandra. Den förra är varm, komplex och krävande (retro), den andra är mer kylig, strikt och skalad (modern). Det finns alltså all anledning för Shalimar fantasten att ha båda i sin kollektion.

Betyg: 4

Noter: Bergamott, gröna blad, apelsin, vetiver, iris, jasmin, ros, patchoulli, mysk, tonkaböna, vanilj, karamell

Påskdofter

Foto: Herr Parfumista (c)

Nästan varje år har jag skrivit om påskdofter precis innan påsk. Påskdofter finns i olika doftfamiljer och olika år, känner jag för olika typer. Vissa år är det gröna och lökiga dofter som ger associationer till påskens blommor, andra år tar den sakrala känslan över med rökelsedofter och vissa år dominerar dofter med draging åt godishållet. Förra året var det den senare kategorin som gällde för mig med Montales White Oud som paradnummer, det finns en mashmallowsliknande not i WO. För att variera påsktemat något lämnar jag i år förslag på passande dofter i respektive kategori.

Sakrala dofter (incense)

Incense Extreme (Andy Tauer): Hög, ljus, kall och klar rökelse.
Messe de Minuit (Etro): Rökelse med smått abnorma undertoner.
Avignon (Comme des Garcons): Katolsk mässa, en masse.

Grönt, krispigt, lökiga dofter

Chamade (Guerlain): Hyacint och krispiga lökväxtblad.
Vent Vert (Pierre Balmain): Grön, stram galbanum.
Parfum Subtil (Salvatore Ferragamo): Krispiga, kyliga, tulpaner.

Dofter med godisnoter

Havana Vanille (L'Artisan Parfumeur): Romindränkt vanilj.
Angel (Thierry Mugler): Mörk choklad tillsammans med patchoulli.
Nina (Nina Ricci): Kanderat äpple.

Vilka dofter känner du för inför Påsken?

Glad Påsk till alla Parfumistor!

Passande klassiker 4 (4)

Foto: Parfumista (c)

Ursprungligen publicerat på min tidigare blogg "Parfumistans blogg" på Damerns Världs hemsida i januari 2008.

Så till det trevliga: Nedan ett urval klassiker som passar mig bra (vissa superbt) och som jag alltid trivs i.

Angel (Mugler) Högre makter har varit nådiga! Jag har turen att passa i Angel. Det är så härligt att få krypa in i Angels värme en gråkall dag om vintern.

Coco (Chanel) Har skördat mycket beröm i denna barockinspirerade skönhet. Tankarna går till päls, broderier på silkessammet och stora juveler. Också en vinterfavorit.

Fracas (Piguet) Tuberosernas drottning, ett andra skinn på mig. Föregångaren till moderna tuberosedofer som Carnal Flower och Tubèrose Criminelle. Fast Fracas är minst lika modern, den är tidlös!

Poison (Dior) Denna giftiga, fantasifulla kryddigt fruktiga oriental passar mig bra året om. Diorbasen slår aldrig fel.

Parfum d’Peau (Montana) Den här är svår precis som Fracas. På mig ingår den en slags kemisk förening med huden och övergår i en ny dimension. Har man turen att passa i den är den, liksom Fracas, gudomlig Parfum d’Peau är en stor, varm men ändå kylig, blommig, lätt lädrig, åttiotalschypre.

Cabochard (Grès) Denna höga, träigt lädriga chypre känns ren och befriande i dagens fruktigt blommiga doftdjungel. Maskulin och befälstagande.

Eau d'Hermès (Hermès) Denna kryddiga Eau vinner i längden. Den är alltid rätt och elegant. Som en Hermèsscarf.

Vilka är dina klassiska pärlor?

Kommentar 2011: Måste bara ha Parfum d'Peau någon dag. Herr Parfumista tjatar ofta om den.

Hitta pärlorna

Foto: Parfumista (c)

Ursprungligen publicerat på min tidigare blogg "Parfumistans blogg" på Damerns
Världs hemsida i januari 2009.

Som jag tidigare skrivit om så tar det i regel ett par år innan pärlorna i en årgång sållats fram. Att de fortfarande finns kvar på marknaden trots det massiva, ständigt ökande utbudet visar på dofternas kvalitet eller åtminstone på en personlighet/originalitet. Dessutom har priserna ofta sjunkit jämfört med nyheterna. I en normal parfymaffärs standardsortiment kan man hitta många bra parfymer som kommer att bli eller redan är klassiker. Här några som passar för den mörka årstiden:

Prada (Prada): Elegant patchoulli, trä och tonkaböna baserad doft som gjord för att matcha kashmirtröjan eller pälsen. Skapad av Carlos Benaïm och Max Gavvary 2004.

Angel (Mugler): Denna patchoullibomb med mörk choklad och mörka, övermogna frukter var banbrytande när den kom 1992. Hatad av många men älskad av fler. Skapad av Olivier Cresp och Yves Chiris.

Coco: (Chanel): Kryddig oriental, inspirerad av barockens överdåd. Skapad av Chanels mångåriga husnäsa Jaques Polge 1984.

Hypnotic Poison (Dior): Träig vaniljbas med kardemumma, mandel, dov jasmin och mossa. Skapad av Annick Menardo 1998.

Jasmin Noir (Bulgari): Denna fina gröna, träiga jasmindoft som kom ut så sent som 2008 är en säker framtida klassiker. I mitt tycke en av årets absoluta topplanseringar. Skapad av Carlos Benaïm och Sophie Labbe.

Vilka exempel på bra, lättåtkomliga, ”vinterdofter” har du?

Vintern 2011: Håller fortfarande med men vill lägga till ett par till som: Dior Addict (mmm), Chanel Allure Sensuelle, Paco Rabanne Lady Million och gamla trotjänaren Guerlain Shalimar förstås.

Juldofter - Gourmander

Den orientaliskt - gourmandiga gruppen har förstås en given plats vid frosseriets högtid som ju julen dessvärre också är. Här några:

Burberry Brit Red (Burberry): Har jag tjatat om många gånger på tidigare bloggar. Ingefära och en slags vaniljig brödighet och rabarber (vilket egentligen gör den mer höstlik) har den en julighet i hela sin uppenbarelse.

Un Crime Exotique (Parfumerie Generale): Den här är som att gå in i en julbutik, ingefära,kanel och annan kryddighet upplättad av te.Påminner mig också om glögg. Ingen personlig favorit men en speciell doft som onekligen har sin plats kalla vintrar, särskilt kring jul.

Angel (Thierry Mugler): Denna underbara gourmandernas gourmand med sin mörka choklad och patchoulli. Jag känner mig alltid i komfort i Angel (om jag inte är sjuk förstås). Vad kan passa bättre denna sötsakernas högtid!

Black Orchid (Tom Ford): BO är särskilt bra i toppnoterna där den åstadkommer ett bläckartat, svart - purpur-aktigt sammetslikt intryck. En slags torr, mystisk blommighet som samtidigt ger mig associationer till doften av en högkvalitativ päls. I mellan och basnoter är den bra men tyvärr mindre originell, påminner en del om Dior Addict i de senare stadierna. BO är kanske inte helt en gourmand men efterom den ger samma känsla som Angel så lägger jag den i gourmandgruppen

Svar till Luxus angående Lolita problematik

Signaturen Luxus tar i en kommentar upp problematiken med att en så pass stark doft som Lolita Lempicka har dålig hållbarhet under dagen. Eftersom problemet i högsta grad är av allmänt intresse gör jag ett inlägg om det hela.
Först Luxus kommentar:
"Läser dina parfym- och smakbloggar med stort nöje! Nu har jag en fråga till dig som parfymexpert. För någon månad sedan fick jag i present en flaska Lolita Lempicka EdP. Den doftar förvisso gott - men den försvinner efter ca 15 minuter på min hud och jag är inte snål då jag sprayar. Är detta en flyktig doft eller...? Jag lät en väninna pröva och hon upplevde samma sak dvs doften försvann. Vad är din åsikt?"
Svar:
Först när det gäller den specifika doften Lolita Lempicka så tycker jag också att den håller sämre än vad man förväntar sig av en så pass stark kreation. Men hållbarhet under dagen och styrka går inte alltid hand-i-hand även om det oftast är fallet. Jämför man med dess tyngre storasyster Angel  som håller till nästa dag så är Lolita svag, jämför man med snittet av dofter är Lolita normal. På mig håller den längre än 15 min, kanske en halv dag innan den börjar fragmenteras. Sedan beror det ju som alltid på aktuell kroppsstatus, väder, miljö, vad man ätit, hygienstatus etc.
Lolita är fullt klart en känslig doft (så är den också skapad av toppnäsan Annick Menardo, fin doft=större känslighet och behov av anpassad hantering). När jag varit förkyld och burit L har det luktat illa medan den luktat bra när förhållanden runtomkring varit gynsamma.
Att ni upplever att Lolita försvinner på så kort tid som 15 min är ovanligt. Kan vara att ni själva inte känner den pga för intensivt sniffande, som när man har nosen på helspänn i parfymaffären och plötsligt inte känner någonting. En annan faktor är "hygienstatus". Det är viktigt att man sätter på en doft när man är precis nyduschad. Ju längre man väntar, ju mer "förvrängd" blir doften och upplever jag, den sitter mycket sämre. Det är därför man inte helt kan lita på de intryck man får när man provsprayar i en parfymshop, och ju senare på dagen, desto mer snedvridet.
Att vistas i luftkonditionerade lokaler och i miljö med mycket luftföroreningar bryter också ned doften snabbare. Torr hud är en annan bov. Har man torr hud och vill hjälpa upp hållbarheten kan man lägga lite babyolja (självklart oparfymerad) på några av de ställen där man applicerar tex i armvecken. Oparfymerad bodylotion (om man inte vill förstärka genom att ha bodylotion i själva doften) hjälper också upp det hela.
Det finns som synes många infallsvinklar på den här frågeställingen. Finns stoff till en hel följetong!

Dagens doft - Prada

Idag bär jag en riktig vinterfavorit, Prada, skapad just för detta modehus av Carlos Benaim och Max Gavary  2004. Har inte använt P så mycket för förra vintern hade ju alla den och då blir jag lite restrektiv.Fjantigt av mig, man ska inte låta sig hindras att bära en fin doft bara för att många gör det för stunden. Den stora massan rusar ändå snabbt vidare på nästa trenddoft så fort flaskan börjar ta slut.  Prada är fullt klart en av de bästa dofterna på senare år, den kommer att bli en klassiker.
Prada är egentligen det här decenniets variant av gamla kära Angel. Båda är fulladdade med den jordiga, lortiga patchoullin som jag gillar skarpt. Prada har från första stund givit mig den inre bilden av en maffig, stor päls i silverräv.
I Pradas toppnoter finns bergamott, apelsinkärnor, mimosa och mandarin. Fräscheten i toppen till trots, jag känner patchoullin direkt. I hjärtat: Ros, patchoulli och nypon. I basen tonkaböna, benzoinkåda, vanilj, sandelträ och labdanumkåda.
En toppendoft kort och gott!

Dagens doft - Lolita Lempicka

Lolita Lempickas signaturdoft med samma namn, är en söt trä-oriental i samma genre som Wish och Angel. LL är lite lättare och fräschare, om man nu kan tala om fräsch i de här sammanhangen. LL är skapad av Annick Menardo 1997. AM har bla också blandat till Hypnotic Poison. Det finns mycket riktigt också en del likheter i stilen med HP. Det är en sk gourmanddoft som var vanligt på nittiotalet.
LL har en mycket vacker flaska i form av ett purpurfärgat äpple. Detta trots att det inte är en äppledoft. Doften är en anis och violdoft med liköriga toner. I toppnoterna finns murgröna och anis. I mellanregistret viol, iris och amarena. I basen tonkaböna, vetvier, mysk, pralin och vanilj. Själv känner jag lite spår av patchoulli så det är troligt att det ingår också.
LL får mig att tänka på violer och lakrits så man har lyckats med kompositionen. Om man nu ska klassificera parfymer i dag och kväll, så är LL en doft för dagen och Angel en doft för kvällen.

Lortdoft

Längtan efter Angel höll i sig från igår. Jag älskar verkligen den jordiga, lortiga tonen av patchoulli som är allom närvarande. Angel hatarna har verkligen missat finessen!

Dagens doft - Angel

Idag drogs jag som en magnet till den av många så hatade Angel från Thierry Mulger. Visst är den påträngande men jag tycker om den. Gillar särskilt den jordiga patchoullinoten som är särskilt tydlig på mig. Angel ansågs vara banbrytande när den kom 1992, "den första "gourmanddoften, innehåller noter av choklad, bär, karamell, honung och vanilj. Det är dock inte riktigt sant för redan 1955 kom Molinards Nirmala och den är så lik Angel att jag har svårt att hålla i sär dem. Nirmala är fruktigare och har någon blomton vilket Angel saknar. Patchoullins jordighet är tydlig för båda. Det sägs att T Mulgers mamma använde Nirmala så man kan ju gissa att TM beordrade parfymörerna Olivier Cresp och Yves de Chiris att göra en Nirmala look-alike. Ska prova Nirmala någon dag och känna vad skillnaden egentligen är, det är ett år sedan jag hade den sist.