Har jag hittills behandlat lite styvmoderligt, konstigt nog. Joops Rococo från 1999 tillhör väl inte mästerverken i parfymhistorien (pass upp där stack doftsnobben fram sitt fula tryne), men det är en trivsam doft. Det är en doft som många kan tycka om och den påminner om en annan av mina trivseldofter, Trussardis Phyton. Där Phyton har en chokladton har Rococo istället den gasiga, pepparnot som varit vanlig under första hälften av noll-talet. Pepprigheten ( i denna form) började dyka upp under andra halvan av nittiotalet. Sonia Rykiels Le Parfum även den en doft som jag omvärderat, är en tidig representant för denna typ av lättkryddad trä oriental.
Rococo är en så pass lätt och spritsigt fruktig oriental att den kan användas äveb sommartid (med den vanliga reservationen: Inte stekheta dagar). Spegelsalen i Postdamer palatset Sans-Souci utanför Berlin har inspirerat den tyske modeskaparen Wolfgang Joop till doften och flaskans kurviga former och parfymens namn i spegelskrift. Joop gör en del trevliga dofter ska medges.
Rococo inleds fruktigt-spritsigt med bergamott, mandarin, kryddor och ananas. Sedan följer mellanregistret med ingefära, ros, ylang-ylang, jasmin, magnolia och helitrope. Klassisk orientalisk bas med sandel- och cederträ, vanilj och mysk.
Sammanfattningsvis en doft som ger soliga asociationer och som jag blir glad av.