Puredistance - Aenotus

Picture: The visual feeling of Aenotus,
watercolor of Marleen Molenaar
PR Puredistance (c)

Aenotus is the just launched perfume from one of the most exclusive perfumehouses, Dutch  Puredistance. Aenotus is the result from an over three year long creative process where the founder of Puredistance, Jan Ewoud Vos, together with perfumer Antoine Lie, created the signature fragrance for Jan Ewoud. The name Aenotus is made-up by Jan Ewoud, inspired from the greek mythology and more precisely, Aeolus  the god of the winds.  Based from testing performed by both Mr Parfumista and me, I can tell the name definitely is suitable for this airy contemporary  citrus-aromatic creation.

The very first impression when spritzing Aenotus is the high quality and seamless blending of the ingreditents. This is of course the sign of all the Puredistance perfums and becomes obvious in a minimalistic and clean construction as Aenotus. The perfume (Aenotus, like the whole Puredistance line, is close to the skin, extrait formulas) starts with an accord of a very natural smelling lemon, a lemon with depth and a soft roundness, probably a contribution from the complementing orange fruits. There is also a note reminicent of lime. A glimpse of fresh minty leaves appears followed by a very light and well behaved touch of the moist, watery greeness of  one of my  favorite green fragrances Beaufort Fathom V (whereas Fathom V is not well behaved ). I also got a short impression of vintage Eau de Rochas and Mr Parfumista also smells a glimpse of vintage Bowling Green from Geoffrey Beene. Further in the dry down, a shining, white, dry chalky note appears, wrapping Aenotus in a soft rounded aura, not soapy at all, it conjures a similar smooth texture and feeling. There is also a spritzy dry, blond woody, peppery accord, probably from the black currant buds combined with mint and the musks in the base. The peppery effect is quite distinct on Mr Parfumista and Aenotus on his skin becomes reminiscent of a softer luxuary sibling to Hermès Eau de Citron Noir.

In the basenotes Aenotus is stronger on the musks and a sort of dry sunwarmed woody peppery accord amplifies when it comes to Mr Parfumista wheras my skin brings out more of chalky and minimalistic, contemporary mossy notes, even if some of that special woody/peppery accord is also there. Several testings of Aenotus confirms that the performance of the fragrance is very sensitive to the wearers skinchemistry and also to the dosage.  When I'm wearing Aenotus there is an impression in the baseaccord, maybe the mossy note, that reminds me of  the "scenery" (not the scent itself, except fragments of the mossy note) of Pierre Guillaumes beautiful contemporary, mossy Papyrus de Ciane.  Also there is something in common with the mossy musk in Chloé Nomade, even if  Nomade as a fragrance is different, it's floral and sweet compared to Aenotus. When I'm wearing Aenotus glimpses of the citron is still there, also in the base. On Mr Parfumista the base is more onedimensional, like a thicker and smoother, sunwarmed, dry, peppery wood à la Hermès Citron Noir. As I've smelled Aenotus projecting more times from Mr Parfumista than from myself,  Citron Noir is altogether the fragrance that most comes to my mind when evalutating Aenotus.

Picture: Aenouts in its elegant packing
in different sizes, 17,5 ml, 60 ml, 100 ml.
Photo: PR Puredistance (c)

Wearing Aenotus is comfortable but still intriguing as the fragrance triggers differnt associations, to other fragrances and also to the context of the fragrance. Imagines like a cooling breeze a sunny spring or early summerday by the sea with sun and a clear blue sky are the first impression. When leaving the direct seaside, scents from the rural landscape appears like greenery, woods and moss.

Aenotus is a versatile fragrance, it's suitable for daytime wearing year around. It's an understated and officefriendly perfume which wears close to skin. If properly applied of course, the rich formula allows only a few tiny spritzes, if overapplied it could  be almost suffocating. Longevity 24h + even if moderate applied. Compared to other aromatic fragrances, which in comparison often seems "thin" in texture, Aenoutus is multifaceted with a full texture, and something as rare as an aromatic fragrance in perfume formula. Even if Aenotus is a unisex fragrance leaning to the masculine side, I'm planning to wear it anyway and I'm certain I'll exploring new facetts and impressions. To be continued.

Notes: Orange, mandrin, lemon, yuzu, mint, blackcurrant bud, petitgrain, oakmoss, patchouli, musks

Thanks to Puredistance for the sample to test

Atelier Cologne - Part 2

The Atelier Cologne testing has continued .....

Picture: Trèfle Pur
Photo: PR Atelier Cologne (c)

Trèfle Pur: Elegant and minimalistic. Smooth lime, moss, not powdery but wet chalky. Contemporary but somehow retro in the same time. Reminds me of a favorite modern cologne Mugler Cologne in a more elegant chypre inspired version. Trèfle Pur has to be applied liberally to last during a whole day, almost a full sample is needed.

Picture: Orange Sanguine
Photo: PR Atelier Cologne (c)

Orange Sanguine: Juicy, sunny and so happy! Starts like fresh squeezed orange juice, sipped on the terrace, during a breakfest in the height of the summer. The orange-y scent stays during the whole musky slight ambery dry down. There is also green fragments of the orangetree leaves in the mix. In the later phases of the dry down, Orange Sanguine resembles Clémentine California but more sweet juicy where CC is greener and more tangy.

Picture: Grand Néroli
Photo: PR Atelier Cologne (c)

Grand Néroli: Elegant, citrus - bergamott opening,like  a contemporary interpretation of the 70s classics as for example Eau de Rochas and Chanel Cristalle Edt. After a while GN takes a different path and the nèroliaccord takes the center. The longer the drydown, the softer and creamier GN appears, as with Trèfle Pur, there are similarities with Mugler Cologne in the late stage of the dry down. Also Grand Nèroli has to be applied just as liberally as Trèfle Pur to last.

Picture: Rose Anonyme
Photo: PR Atelier Cologne (c)

Rose Anonyme: This is one of my favorite roseparfumes, I imagine a cool dark pink rose wrapped in fresh, earthy patchoulileaves and some cool spices, combined with a balanced woody oud. There is also something almost winey about it. Despite this, Rose Anonyme is not thick and heavy, instead it's surprisingly transparent. A woodier variation of Laboratorio Olfattive Rosamunda and a fragrance for those who loves dark roses as for example Marni Marni, Juliette has a Gun Lady Vengeance, Terry de Gunzburg Rouge Nocturne and so on.

Parfums de Nicolaï - Cap Néroli

Picture: Parfums Nicolaï Cap Néroli
Photo: PR Nicolaï

Cap Néroli is the new 2018 EDT from Parfums de Nicolï, a real favoritehouse of mine. Last years release was Rose Royale, a celebration to the pink roses of the palacegarden in the center of Paris. this year is celebrating néroli and what a celebration: This is not the usual soliflore niche stuff, this is lika a full fragrance, a bouquet of notes which makes one think that Cap Néroli doesn't belong to the soliflore genre.

Cap Néroli starts with an uplifting, cheering, burst of juicy, natural smelling full orange, like fresh oranges squeezed  in the sun by noon on the terrace of a villa in chic mediterrain surroundings. The orange liquid squeezed is natural, with fruit fibres, tick and not diluted or sugared. This is the accords of a early summer sunny day bearing all the expectations of the wonderful days which will come. In the nexte stage a chilly green, minty note appears blended with a herbal touch. The orange becomes more elegant, restrained and sincere in this stage, the néroli oil appears. Also a dry, salty note enters, a note similar to sea salt and also the scent which reminding me of old school bath salts, in this stage Cap Néroli has left the soliflore stage and enters the domains of a more complex fragrance. The salty ant bath salty aspects are also apperant in  Deco London Lawrence even if the latter is greener and colder in style, like an early summerday of the coast of Britan instead of the shores of the Mediterrain. Cap Néroli is grounded in oakmoss and musk an probably this is a part of the secret of the elegant retro feeling of the fragrance. The timeless elegant, green freshness could be the sign of the oakmoss and the herbs even if I guess that some of the typical Nicolaï geranium (think l'eau Chic) could be embedded in the base accord. During the whole drydown the slight herbal minty note gives Cap Néroli a certain sparkle and together with the salty note, offset the sweetness of the flowers of the fragrance. Compared to my other favorite Nicolaï neroli, Eau sOleil, Cap Néroli is brighter and higer on the fragrance note scale. Eau sOleil is the warm, glowing and slight spicy fragrance for the golden sunsets of the late summer, the orange of Eau sOleil is darker, with velvet nuances of gold and brown.

The overall impression of Cap Néroli is classic retro elegance, interpreted in a modern way. Cap Néroi is a modern take on the classic chypre accord, it's minimalistic and scaled down but still some of the moisty mossiness is there together  the with retro salty, slight soapy cleanness and retro freshness, elegant freshness as in vintage Eau de Rochas. To me Cap Néroli as a whole is more of a formal summer fragrance, it goes well in the boardroom. Both the radiance and longevity are very good to be an EDT, Cap Néroli lasts for over twelve hours. The fragrance is unisex, just as good on my skin as on Mr Parfumistas even if my skin amplifies more of the orange notes and his the green, salty and herbal notes. This fragrance shouldn't be missed, its perfect for effortless elegance both in formal and casual chic summer gatherings.

Rating: 5

Notes: Petitgrain bigaride, orange, mandarine, rosemary, mint, neroli, ylang-ylang, jasmine, orangeblossom, oakmoss, musk

Mona di Orio - Eau Absolue

Picture: Eau Absolue by Mona di Orio
Photo: PR Parfums Mona di Orio, all rights reserved  (c)

Eau Absolue is a fragrance blended from one of the perfumeformulas which the great perfumer Mona di Orio left behind. As I have understand, many of the formulas were finished or almost finished even if we of course couldn't know if Mona would have done further improvements if she had to live.Eau Absolue, which is said to be finished already before last year realease Les Nombres d'Or Rose Etoile de Hollande is inspired of the Mediterrian landscape and I think that the composition has captured that olfactory image perfectly well.

Eau de Absolue starts with an intriguing accord that reminds me of the bombastic opening barnyard accord of Homme de Grès but dimmed to a tenth in strength. This accord in Eau Absolue is also rounded and finetuned compared to the though and rough notes in the opening of Homme de Grès. In Eau Absolue soon a note that creates a texture close to smooth suede appears, this texture is also present in Mona di Orio Lux despite these two fragrances smells different. This suedenote tempers the herbal/spicy, citrus notes of the fragrance and seems to create more body and dept than in a regular cologne. Eau Absolue is a Edp version of a colognestyled fragrance. When Eau Absolue calms down, the pleasant barnyardaccord gives way to a balanced green slight herbal, fresh spicy accord where the note of bayleaf is in the center. The bayleaf is crisp and the fresh leathernote that bayleaves sometimes induce is clearly present and creates a wellbalanced contrast. This stage is like citrus and greenery are wrapped in smooth leather. In the basenotes the green, citrus and bayleaf-leathery impression remains, warmed up and deepened by musk and labdanum. In the base I also smell similarities with Mona di Orio Les Nombres d'Or Vétyver especially a certain pleasant tartness from that fragrance. The longer I wear Eau Absolue, the more of LNd'OV I smell.

Overall Eau Absolue is an elegant, casual fragrance which is also very appropriate for officewear. It's werable year around even if spring and summer comes first in mind. Longevity on my skin is about a day which is quite good when it comes to citrus/aromatic fragrances. Eau Absolue is less citrusy and more smooth, herbal green than most offerings in this genre. Despite this, this fine, wellcarfted, highquality fragrance somehow feels as I have smelled it before, probably because of the similarities to LNd'O Vétyver which I experience in the basenotes. This slightly affects the rating of the fragrance.

Those who likes Eau de Rochas, Eau de Sisley 3, Annick Goutal Eau d'Hadrien and Hermès Eau de Cologne Orange Verte will probably also appreciate Eau Absolue.

Rating: 4

Notes: Bergamot, clementine, petitgrain, citron, Litsea Cubeba, geranium, vetiver,
bay leaf, pink peppercorn, cedarwood, musk, cistus labdanum

Thanks to Parfums Mona di Orio for a sample to try.

Oscar de la Renta - Sargasso

Picture: Lines of  Sargassum 

Photo: Unknown, source NOAA FishWatch 

Wikimedia commons

Sargasso is a green slight flowery-acquatic, happy and sunny fragrance in the Oscar de la Renta Essential Luxuries line. Sargasso will express the essence of the Sargasso Sea, it's deep bluegreen
color and exceptional clarity that  touches the shores, the scents of salt and the marine vegetation that washes up to the beach at Oscar de la Rentas house.

Sargasso starts with an accord that is constructed (to my nose) as it has an embedded accord similar to the start of classical Eau de Rochas. It's just like that the "Eau de Rochas-accord" is a minor part of the main topaccord, which is smooth acquatic-green. When reaching the middle Sargasso becomes woodier and a bit sandy in texture, as sand meeting the salty water a sunny day, mixing in notes of driftwood and the special algae for the Sargasso Sea, Sargassum, just as the marketingblurb says. I can also smell traces of a flowery note, note that also is present in the base. The basenotes are smooth woody-green with supported by a slight white musky note, the same as present in Granada from this line, but to a lesser extent in Sargasso.

Sargasso is a smooth and tender acquatic fragrance in the fleeting style that characterizes many of the latest releases from many houses. I suspect that these fragrances are pre-compliant to the coming, much stricter regulations that probably will become effective the coming summer. Sargasso is discrete and is not chemical -screaming as some acquatics tend to be. It's a officefriendly character and best suitable for the summermonth, even if wearing it in the winter, conjures the images and feeling of the warmer season waiting about some months.


Sargasso is a fragrance for those who like Calypso Marine by Calypso Christiane Celle even if Marine is more distinctive, woodier and mediates a more watery feeling.

Rating: 3

Notes: Mandarin, lemon, juniper, petitgrain, spearmint, cucumber, lentisque, fennel, driftwood, patchouli, cypress

Vero Profumo - Mito

Picture: Gardens of Villa d'Este in Tivoli, Italy
Photo: mmxbass, Wikimedia commons

Two of my favoriteperfumers lives in Zürich, Andy Tauer and Vero Kern. Maybe it's the fresh air from the alps that have formed their excellent sense of smell which makes them creating beautiful and innovative perfumes. Anyway, this month Vero Kern will launch another gem in her artful parfumeline Vero Profumo - Mito.

Mito is an olfactory interpretation of Veros impressions from the park of Villa d'Este in Tivoli, the flowers, the water in the basains, the moistiness in the shadow, the fresh grass, the sunshine, the architecture and the planning of the park. To me Mito really reflects these impressions of strolling around in a classical park wearing a casul-chic summeroutfit.

Mito starts with a mellow, very warm yellow lemonnote which to me is close to the real fruit. It's lika an explosion of sunshine when the topnotes developes. After a while the flowers skilfully blended with the green sharpness of galbanum shows up. The flowers, especielly the classical galbanum-hyachint duo somehow curbes the sharpness of the galbanum and creates an almost creamy, moisty but in the same time warm texture. Mitos appearence is close to the typical 70s citrus-flowery chypres as Chanel Cristalle Edt and Eau de Rochas, but warmer and more mellow in charachter. The magnolia is also mellow and warm, it's not the somehow stripped down almost cold version as is present in Chanel Cristalle Eau Verte. The jasmine is clean and proper, not an animalic, dirty one. The moisty, dark green moss is present as the perfect setting and the cypress adding some dry woodiness to the blend. A fragrance that comes to my mind during the flowery stages of Mito is Estee Lauders Private Collection Jasmine White Moss which is the same type of  contemporary, green and mellow, whiteflowery chypre. PCJWM to me is a tad sweeter and a bit more flowery in style. Another modern interpretation in this genre is Tiare by Ormonde Jayne.

Mito is an easy to wear fragrance considering it's an Vero Kern perfume. It is not quite as original as Rubj, Onda and Kiki but it's a very wearable fragrance, suitable year around, especially for the colder month, to remember the sunny and warm summer days. As the sillage  is very close there is a risk that the heat of a summerday will be to though to Mito, as with most fragrances heavy on citrus. This minor weakness  is the reason to that Mito doesn't receive the highest rating, but almost:

Rating: 4+

Notes: Citrus, magnolia, champaca, jasmine, galbanum, hyachint, cypress, moss

Parfumerie Générale - Cologne Grand Siècle

Photo: André Karwath, CC - some rights reserved,

Wikipedia commons

For an english version, scroll down
Parfumerie Générales (PG:s) citruscologne Cologne Grand Siècle är gjord av en hög andel naturliga råvaror. Pierre Guilleme, husets grundare och näsa, säger sig vara inspirerad av solkungens hov (Ludvig XIV) på 1600-talet och de få och rena råvaror som då stod till parfymörernas förfogande.

CGS är en fin, om jag ska tänka mig en färg, djupgul, citrus. Den är lite söt, påminner om smaken av en hård citruspastill. Det påminner i stilen om kultklassikern Eau de Rochas men den senare är mer tvålig, har en mossig bas och är stramare i stilen. CGS är med sin trä och vetiverbas mer publiktillvänd och lättsam. En fin sommardoft som tyvärr har en stor nackdel: Den försvinner på en halvtimme, visserligen testad under tuffa soliga sommarförhållanden. CGS är något mer maskulin än feminin, även om man tycks framhäva doften något olika: På herr Parfumista framhävs de träiga noterna mer den korta stund det varar, på mig citrusnoterna.

Parfumerie Générale (PG) citrusy cologne Cologne Grand Siecle is made of a high proportion of natural ingredients. Pierre Guilleme, the house's founder and nose, says he is inspired by the court of the Sun King Louis XIV in the  seventeenth century and the few and pure ingredients which then was avaible to the  parfumer.

CGS is a nice, if I have to think of a color, deep yellow, citrus. It's a little sweet, reminiscent of the taste of a hard citruspastille. It's reminiscent of the style of the cult classic Eau de Rochas, but the latter is soapy, has a mossy base and is stricter in style. CGS, with its base of wood and vetiver is more oriented  towards the general public and more easygoing. A nice summer fragrance which unfortunately has a major drawback: It disappears in half an hour, although tested under harsh sunny conditions. CGS is a bit more masculine than feminine, even if it seems to enhance the smell somewhat different: Mr Parfumista highlights the woody notes the short time it lasts,  and for me, the citrus notes dominates.

Rating: 3

Noters Tangerine, bitter orange, cardamom, vetiver

Parfumerie Generale - Corps et Ames Eau de Toilette Apaisante

Picture: "Springtime" or "Woman Reading" (Camille Monet)

Claude Monet 1872, oil on canvas, Wikimedia Commons

Handsome Pierre Guillaume is a constant threat to my creditcard, it's hardly that I dare to test a new creation from him. The new (or more precisely revived) Corps et Ames Eau de Toilette Apaisante is an excellent example of such a threat from PG: Floral chypre, built upon one of my top favourite PG:s the bold, flowery, light leathery almost minty geranium green chypre Corps et Ames Edp created in 2006. CeA Edt is a lightened up and  brighter interpretation of the loverly CeA theme. In topnotes vebena leafs are dominating giving CeA Edt an almost tea-like impression (but without the harsh qualities of the teanote), There is also citrusy, minty green aspects and as CeA Edt dries down, the rosiness of geranium and a clean wellblended patchouli enters the stage. The darker and denser leathery, imortelle notes of the original is left out in the Edt version that makes the whole blend sparkling as Champagne as the old Edp-version could be compared to a good Chablis. In the basenotes there is some light woody notes and a bright musk that gives this lovely composition a great longevity, it last more than 24h on my skin.

There is similarities in CeA Edt:s style and mediated sensation as in the great Papyrus de Ciane also from PG. Both CeA Edp, CeA Edt and PdC is PG:s elegant, casualstyle frags as opposed to the gourmands that are typical to the PG brand. CeA Edt is perfect for daytime wear and it’s also officefriendly. There is some retro-vibes in the blend that makes me associate to the great 70^th classic Eau de Rochas and also with the great green floral chypres of this era. With CeA Edt (and Edp) Pierre has proved there is still  possible to create a beautiful chypre or chypre-like creation despite of the IFRA restrictions.

The tweaking of the facets of an already introduced scent seems to be popular by now. When Pierre Guillaume highlights the lighter and brighter aspects of Corps et Ames, Daniela Andrier does the opposite when highlights the darker, smoother and denser aspects of Prada Infusion d’Iris Edp in the new Absolute version.

CeA Edt is particulary sutiable for spring and summer but would also be a nice reminder of the warmer months during the could season.

Rating: 5 (the same as CeA Edp)

Notes: Geranium leaves, verbena, jasmine, patchouli, sandalwood, musk

Thanks to Parfumerie Générale for providing the sample to test.

Parfums de Nicolaï - Cédrat Intense

Bild: Cologneversionen av Cédrat i härlig megasplashflaska med kork.

(c) Parfums de Nicolaï

Först och främst ett Gott Nytt Parfymår till alla parfymfrälsta och till dem som är på god väg att omvändas. Så till en review av en doft som passar perfekt en dag som denna:

Cédrat Intense är som alla dofter från högkvalitativa huset Parfums de Nicolaï, skapad av Guerlainättlingen Patricia de Nicolaï. Då hon inte trots, genomgången parfymörutbildning och praktik i familjefirman inte lyckades påverka gubbarna i släkten med lite nya influenser, startade hon eget parfymhus tillsammans med den betydligt mer foglige maken.

Cédrat Intense är som namnet antyder en citrondoft. Men det är inte en rent, rund, spritsig, fräsch och solgul citron, utan en mörkare, lite örtigare, inlagd citron där citronen är perfekt blandad med ett torrt cederträ som inte är så där dominant, nysigt och pepprigt som det kan bli i vissa brygder. Dessutom finns pepparn själv som not men den är så välmodererad att effekten blir att den liksom lyfter citrusen på ett knastertorrt moln.  Det finns också en jordighet i CI som troligen kommer från en återigen välbalanserad torr patchoullinot i basen. CI påminner en del i sin träiga citrusnot om sjuttiotalets citruschypres framför allt om  min favorit ever i genren Eau de Rochas, även om EdR är tvålig vilket CI inte är. Det torra lite höga citrus-moss- träet ger också associationer till Chanels Cristalle EDT.

CI bygger på en av huset Nicolaïs fina cologner, nämligen Cologne Cédrat. Trots att CI:s ursprung i en enkelt komponerad colognevariation så står den kvalitativt miltals högre i kurs än dagens typiskt, syntetiskt frääääscha dofter. CI känns i alla fall som äkta vara och jag tror att det är en hel del äkta citrusoljor i, PdN är känd för sin höga kvalitet. CI och jag kan tänka mig även CC (har inte provat den) passar väldigt bra dagar när man känner sig hängig till exempel som idag, dagen efter Nyårsafton. Den friskar upp utan att ge illamåendekänslor. CI passar förstås perfekt sommartid men, i enlighet med mitt tidigare malande om citrus på vintern, egentligen bättre på vintern då de flyktiga citrusdofterna sitter bättre på huden i kallt väder. En allrounddoft som passar bra också på den parfymfientliga arbetsplatsen (tack för att jag inte jobbar på en sådan!), den kan omöjligen störa någon. CI sitter även bra för att vara en citrusdoft, på mig sitter den ofragmenterad fram till kvällen och det lilla 1 ml provet räckte till hela tre full wearings, varav en på herr Parfumista som inte brukar vara snål i appliceringen.

En ytterligare fördel är att om man väljer cologneversionen så är den oförskämt billig för att vara en kvalitetsdoft, för 39 EUR får man hela 250 ml i PdN:s robusta splashflaska med kork (finns även i 1 liters!), bara att ohämmat splasha på alltså. För den mer kontrollerade karaktären finns colognen även med spray 100 ml för 29 EUR. Intenseversionen, som den här reviewen handlar om, kostar ungefär som övriga nicolaïer i EDT/EDP dvs EUR 90-100 för 100 ml.

Slutligen, om man nu bryr sig om sådana petitesser, så omnämns både Cédrat Intense och Cologne Cédrat för det mesta som herrdofter, något som man helt kan bortse i från då den är totalt unisex i stilen.

Betyg: 4

Noter: Citron, bergamott, grapefrukt, cederträ, peppar, patchoulli

Best of 2011

Photo: Mr Parfumista (c)

Can't belive 2011 is almost over and it's once again time for the "Best of the year" list. By that I mean the best releases of the year, perfumes that I discovered this year but was launched earlier therefore not qualify.

To me 2011 was a quite good perfumeyear with several great releases from perfumehouses in both the niche- and designerfragrance categories. Of course I have only tested a small part of the thousends of releases on the market, but from what I have tested, here are my favourites of 2011:

There are two fragrances that shares the first place:

De Profundis (Serge Lutens): I instantly fell in love with this purple, green, serious creation with it's notes of wilting lilys and chrysantemum, lightened up by some inscense. To  my nose a very special creation that stands out from the crowd. See my review here (in swedish).

Les Nombres d'Or Oud (Mona di Orio): My other number one was on the contrary not instant love. Used to the strong Montale ouds I underapplied this the first times, but when I splashed some more on the miracle occurred: This multifaceted, woody, soft flowery, quality creation creates a peaceful aura around the lucky wearer. A perfume to relax and to dream with. Just as Mona di Orio wanted with her beautiful compositions. See my review here.

Other favorites:

Jeux de Peau (Serge Lutens): This bred and butter over a sandalwood base (like Santal Blanc) I fell for immediately. This one makes me hungry.

Week-End à Deauville (Parfums de Nicolaï): Sunny and bright lily of the vally shines in contrast to a dark green and mossy background. Retro, casual, chic in a nutshell. See my review here (in swedish).

Body (Burberry): This bold, creamy, rosy, flowery, early nineties-like creation is a true and lovely comfortscent. Perfect for grey and gloomy days. See my review here (in swedish).

Chanel no 19 Poudre: I think this is a beautiful, flowery iris on a jasmine and light orangeflower background grounded by a beautiful, light, musc that together with the iris blooms on my skin more then twelve hours after application. Can't understand different perfumesnobbish comments about Poudre as a inferior creation that collapses after the topnotes dried down. See my review here (in swedish).

Mon Parfum Cheri, par Camille (Annick Goutal): Just loooove this, dark, retro, dusty, murky, earthy, plum-patch perfume. Smells somehow of old books in a long forgotten library mixed with lipstick and powder.. See my review here (in swedish).

Azemour Les Orangers (Parfum d'Empires): Orange, green and mossy notes, Azemour shows that it is still possible to create fragrances in the vein of the citrus-chypre classics of the seventies. Just great. See my review here.

Les Nombres d'Or Vétyver (Mona di Orio): Another beautiful green but here vetiver accentuated by ginger. Like Azemour above, Vétyver gives me the impression of the green fragrances of the seventies and just as Azemour, but in a different way, Vétyver reminds me of a less soapier Eau de Rochas.

Also to be mentioned 2011: L'Esprit d'Oscar (Oscar de la Renta),  Cuir Fetiche (Maître Parfumeur et Gantier), Chambre Noir (Olfactive Studio), Shalimar Initial (Guerlain), Candy (Prada), Myrrhiad (Huitieme Art).

Julklappstips i sista minuten

Late to the party! Både Pojkfröken och Parfymbloggen har redan klarat av detta tema med listningar på lämpliga dofter för olika kategorier nära och kära. Eftersom jag instämmer i mycket är det ingen mening att börja göra en lista här också men här några ytterligare tips:

* Ett väl beprövat tips är att vänta till presentförpackningarna säljs ut i mellandagsrean. Ofta är det 30-50 % och vill man inte kladda med tillhörande bodylotions etc så är medföljande produkt perfekt att ge bort. Själv har jag smått börjat fundera på presentförpackningen av Victor & Rolfs Flowerbomb.

*Såg i ett av de stora varuhusen en 15 ml flaska (minst) av DKNY Be Delicious dvs det ursprungliga gröna äpplet vilket "faktiskt" är en riktigt bra komposition, till ett pris av SEK 165. Överkomligt  om man vill komplettera sin doftgarderob med en klassiker som denna Granny Smith - kreation numera är.

* Vill man som Pojkfröken både riskminmera och slippa trängas på sta'n så hinner man ta en titt hos trevliga niche-webbshopen/butiken Fragrance & Art. För den som vill riska i det lilla så borde paktetet hinna fram till julafton då 3-5 dagars leveranstid anges.

* Kan trots allt (med risk för att få min objektivitet ifrågasatt) inte låta bli att hinta om några bra dofter från ovanstående sortiment då jag provat en del av dofterna under hösten:

- Azemour les Orangers (Parfum d'Empires): Tänka sig att det anno 2011, restriktioner och annan goja till trots, faktiskt går att göra en klassisk citrus chypre av 70-talssnitt tänk Chanel Cristalle EDT och Eau de Rochas. Men så har också Parfum d'Empires ägare, tillika husnäsa Marc-Antoine Corticchiato, förutom en doktorsgrad i kemi i botten också examen från absoluta toppparfymörskolan École Internationale de Parfumerie de Versailles (ISIPCA). Review här.

- Myrrhiad (Huitieme Art Parfums): Om än inte lika toppskolad, här är det vad jag vet "bara" kemistexamen i botten, men med en pappa som lyckligtvis innehar en kemifabrik där någon produktionslina kunde ställas om, så lyckas snyggingparfymören Pierre Guillaume med det mesta han tar sig för. Så även i mytiska myrra, svart the och lakritsbrygden Myrrhiad som förresten reviewas i morgon.

- Pepper/Poivre (Place des Lieces): En straight-forward peppar-kryddblandning som på mig faller ut i en frisk rökelsedoft, se review härom veckan.

* Både Pojkfröken och Julia nämner två Dior Homme versioner, Intense respektive Sport. Jag vill även lägga till den ordinarie Dior Homme samt skicka ut en varning: Enligt tillförlitliga källor i parfymbloggosfären är Dior Homme under reformulering och denna innebär att man tonar ned den häftiga läppstiftsaktiga irisnoten till förmån till mer trä dvs DH kommer att mer likna andra herrdofter :-( . Så DH-fantasten bör  för säkerhets skull dammsuga markanden efter äldre flaskor dvs hitta någon affär med lägre omsättningshastighet på produkten. Vet inte om man ändrat på förpackningen/flaskan vilket brukar vara tecknet på en lite större reformulering.

Nej nu måste jag göra något vettigt, som att dekantera prover till julklappar. Också ett sista minuten tips till julklapp från en parfymnörd till någon med ett spirande intresse.

Ha en bra söndag!

Escale à Portofino

Christian Diors första doft i den så kallade Cruise Collection, transparanta dofter inspirerade av olika resmål, Escale à Portofino skapad av Francoise Demarcy 2008 är den ultimata sommardoften. Fin, rund riktigt gul citron på mandel och cypress i basen. Det finns förstås en massa andra supporterande ingredienser men det är de tre jag nämner som jag främst lägger märke till. Doften är trots att den tillhör citrusfamiljen inte svag eller flyktig. Den sitter tvärtom till långt fram på kvällen.
Escale à Portofino framkallar bilden av ett litet fint och familjärt hotell högt upp på en bergssida i Italien. Doften påminner om en exklusiv hotelltvål i kombination med manglade lakan. Men observera det är ingen kemisk tvättmedelsdoft à la Clean-dofterna utan mer själva det nymanglade tyget.

Escale à Portofino är en tidlös doft i samma tradition som Eau de Rochas och Diors Eau Fraiche men med en modern tvist. Escale à Portofino är definitivt en kommande klassiker. Tydligen var doften den mest frekventa i Paris gatubild under våren - sommaren 2009. Slutligen så tycker jag att Escale à Portofino även kan bäras av herrar.

Betyg: 4

Eau de Rochas - Je`taime !

Bild: Perfume Mart.com
Jag har burit dig tre dagar i rad nu. Att kvala in för något sådant på en ombytlig, otålig doftecentriker som Parfumista, visar att du är speciell.
Igår var vi ute och flängde runt i värmen och du utsattes för den hårdaste test. T o m du hade tonat bort framåt kvällen men det lilla som kändes var i alla fall komplett, ofragmenterat.
Du är nu en av mina absoluta sommarfavoriter. Jag har inte uppskattat dig tillräckligt förut, kanske för att jag mest använt dig under andra årstider. Det är under sommaren du utvecklar hela ditt torra, citrusiga, träigt mossiga register till fullo!

Dagens doft

Så här (se nedan) skrev jag om Dgens doft Eau de Rochas när jag av någon anledning blev sugen att använda denna eminenta klassiker under helt fel årstid. Håller fortfarande med om allt och kan tillägga att så här en varm sommardag så utvecklar den ytterligare dimensioner.  En citrus grönhet som inte är lime utan snarare en omogen grön citron, känns också. Även träigheten är tydligare idag. EdR sitter också bra värmen till trots. Den kan fortfarande kännas ofragmenterad, om än svagt, efter över tolv timmar.
En verklig toppendoft, både som doft och i kvaliteten. Synd att så få doftar så här.
Från Parfumistans dagbok 22 december 2006:
"Soligt väder gav sommarassociationer. Greppade Eau de Rochas en klassisk citrus-chypre från 1970. Från början var den en unisex parfym men då Rochas lanserade Eau de Rochas Homme fick den ursprungliga EdR bli en damdoft. I och för sig tycker jag att den är mer en kvinnodoft även om vissa män säkert passar bra i den.
Eau de Rochas sitter bättre än många andra rena citrusdofter, skräckexemplet på dålig förmåga att sitta kvar: Eau d´Hadrien. Det beror på EdR:s rejäla chypreorienterade bas med ekmossa, ambra och mysk. I toppen olika citrusnoter och verbena. I mellanregistret vildros, jasmin, coriander och nejlika dvs typiskt chypre.
Det är inte samma lätta och friska citrusnoter i EdR som tex i Ed´H utan de är tyngre och känns mer som konserverade citroner. EdR har en ton i sig som kan trigga igång illamående. Så har man minsta antydan till det så bör man akta sig för EdR den dagen. Annars är EdR en fin, lite tvålig och osöt sommardoft . Numera känner man inte den här dofttypen på särskilt många personer."

Dagens doft - Eau de Rochas

Soligt väder gav sommarassociationer. Greppade Eau de Rochas en klassisk citrus-chypre från 1970. Från början var den en unisex parfym men då Rochas lanserade Eau de Rochas Homme fick den ursprungliga EdR bli en damdoft. I och för sig tycker jag att den är mer en kvinnodoft även om vissa män säkert passar bra i den.
Eau de Rochas sitter bättre än många andra rena citrusdofter, skräckexemplet på dålig förmåga att sitta kvar: Eau d´Hadrien. Det beror på EdR:s rejäla chypreorienterade bas med ekmossa, ambra och mysk. I toppen olika citrusnoter och verbena. I mellanregistret vildros, jasmin, coriander och nejlika dvs typiskt chypre.
Det är inte samma lätta och friska citrusnoter i EdR som tex i Ed´H utan de är tyngre och känns mer som konserverade citroner. EdR har en ton i sig som kan trigga igång illamående. Så har man minsta antydan till det så bör man akta sig för EdR den dagen. Annars är EdR en fin, lite tvålig och osöt sommardoft . Numera känner man inte den här dofttypen på särskilt många personer.