Är den kryddiga orientalen, Estée Lauders första doft, Youth Dew från 1953. Denna kultdoft som lade grunden till de amerikanska parfymeriet, omges av lika mycket story-telling som Shalimar. Det sägs att Estée noterat att de amerikanska kvinnorna inte använde de snälla, blommiga parfymer som deras män valt ut åt dem. För att råda bot på detta lät Estée skapa en varm och kraftig oriental som först kom ut i form av badolja som höll sig hela dagen. Efter det att badoljan gjort succé så lanserades YD även som parfym.
YD är väldigt "cosy". Det känns som jag är inbäddad i cashmere när jag bär den. Doften är otroligt djup och hållbar med många noter och nyanser. Man vill kura framför brasan i denna doft.
Doften inleds med kryddor, aldehyder, apelsin, persika och bergamott. Sedan följer en tydlig not av kryddnejlika, kanel, ros, orkidé, ylang-ylang. I basen olika kådor, vanilj, ambra och patchoulli.
På mig luktar YD lite illa de första minutrarna, en slags gummiton slår igenom. En fördoft av kådorna? När detta stadium är passerat, brer YD ut sig i hela sin härlighet och fortsätter att så göra under hela dagen.
Förra året lanserades en flanker på YD, Youth Dew Amber Nude. Jag har inte testat den på mig men av de beskrivningar som finns om hur man gått lös på originalet, så förstår jag att den inte når upp i YD:s klass. YDAN är och andra sidan säkert inte dålig, Estée brukar inte misslyckas med sina produkter. Det är bara så synd att inte fler kan uppskatta den parfymkonst som originalet uppvisar utan att allt ska vara nytt och trendigt hela tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.