Gårdagens doft och dagens

Idag blir det inget raljerande från min sida. Ingen ny doft heller. Gårdagens doft Christian Lacroix är inte så pjåkig och får en chans till att smickra in sig, allt i enlighet med tvådagarsprincipen (se inlägg 1/11). Den är faktiskt hållbar, i motsats till vad jag påstod igår, men diskret, vilket kan vara svårt att tro om en så pass extrem modeskapare som Lacroix. Den är dämpat aldehydiskt blommig, det påminner om att blommarna slutits inne i paraffin/stearin något som rundat av och mjukat upp doften. CL har en viss grön ton (granbarren?) men påminner annars mycket om G di Gigli, en doft som jag hade i mitten av nittiotalet. I Gigli fanns en violton vill jag minnas. CL:s lätta kryddighet för också tankarna till den gamla blom - krydd klassikern L´Air de Temps men den senare hålls inte tillbaka av något paraffinlikande utan blommar full ut samt är mer söt. Dessutom är det en äldre typ av parfym än CL och GdG.