Hur dofterna ska förvaras för bästa hållbarhet, tvistar de lärde. Parfymindustrin hävdar ju tom att hållbarheten är så begränsad som 1-3 år (beroende på fabrikat). Min erfarenhet som samlare är att det inte stämmer om man förvarar lite smart. Parfymerna ska förvaras mörkt och svalt, i sin kartong. Ljus och värme är de stora fienderna samt syre. Jag har dofter som är tolv till fjorton år som inte har förändrats. Dessa har förvarats i sina kartonger i kylskåp. En sval källare går också bra. Även om temperaturen är högre under sommarhalvåret är det viktga att det är långsamma temperatursvängningar.
Det finns de som hävdar att det är för kallt i kylskåp och att dofterna kan förändras av den anledningen. Jag har inte varit med om detta men jag blev orolig en gång när det blivit så kallt att det började kristalliseras i min flaska med Spellbound. Den fick "tina upp" i rumstemperatur och fick sedan en varmare placering. Jag har ännu, efter två år, inte märkt någon förändring i doften.
Egentligen tror jag att det räcker med källartemperatur och mörker dvs under samma omständigheter som man förvarar viner. En av de värsta förvarings-platserna sägs vara badrummet. Har därför testat att ställa en flaska Givenchy Gentleman (med mycket lite parfym kvar och därmed mer exponerad för syre) ofärgad flaska, utan kartong, på badrumshyllan. Efter 1,5 år märker inte jag någon förändring. Jag vet ett annat parfymfreak som hade alla sina flaskor i badrummet och hade dofter som var bortåt tio år som inte förändrats. Själv skulle jag inte våga! Finns doftsamlare som köpt oöppnade vintagedofter tillverkade på 40-talet och dessa har tydligen inte luktat konstigt.
Färgade flaskor, särskilt blå, skyddar doften bäst från ljus. Det är också säkrast att köpa spray eftersom det minimerar syrekontakten. Om man köper splash ska man vara noga med att vätskan i flaskan och själva flasköppningen inte kommer i kontakt med huden. Använd en liten parfymtratt och häll över doften på en sprayflaska.
Jag kan inte säga att man ska göra si eller så men mina slutsatser hittills är att hållbarheten är långt utöver vad som anges av tillverkarna om man är försiktig vid förvaringen.
Dagens doft och gårdagens
"Det luktar gubbe" sa mannen igår när jag applicerat kultförklarade klassikern Bandit från Robert Piguet (1944). Det är ju en doft, skapad av den legendariska näsan Germaine Cellier, som man bara VILL ska passa perfekt men på mig blir den tyvärr ingen toppnotering. Den lägger sig liksom utanpå huden och ingår inte den kemiska förening med mig som Piguets andra berömda doft, Fracas, gör.
Bandit är en trä/läder doft och tillhör en gren av familjen chypre. Visst är den lite manlig, en del män bär den också. Det finns trä, läder, jord, grönt och civet i doften och den blir snabbt pudrig i tonen. Det finns också en slags surhet som är vanlig bland trä/läder dofter. Ofta liknas Bandit med Cabochard men C saknar den pudriga mjukhet som finns i Bandit. Själv tycer jag att Bandit påminner rätt mycket om Miss Balmain fast M B är snällare och har en ton av svamp i sig som saknas i Bandit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.