Idag är det så ruggigt väder att jag behöver något tyngre och varmare än vad som varit fallet under veckan. Men det är inte så kallt att jag känner för någon tung oriental utan stannar för en parfym i den träigt orientaliska kategorin, Dolce Vita. DV är en skapelse av Pierre Bourdon för Christian Dior 1996 och påminner mycket om Serge Lutens fina Feminite du Bois som kom några år tidigare. Av de två föredrar jag FdB men DV är heller inte dum.
Det ska sägas att jag har en komplicerad relation till båda. De luktar inte super på mig men jag tycker ändå mycket om dofterna. Greppar ofta efter DV när jag inte riktigt vet vad jag ska ha för doft. Det är också dofter där det varierar mycket mellan tillfällena hur bra de passar på mig. Generellt sett passar jag bra i den doftbas som finns i Diors parfymer. DV är en av de som passar sämst av Diorerna även om den inte passar dåligt.
Hållbarheten under dagen är bra. Doften inleds med fruktiga toner som persika och grapefrukt men även lite kryddig kardmumma. Sedan kommer blommor som magnolia och liljor, mer krydda och lite trä. I botten finns bla vanlij, ceder- och sandelträ. På mig får doften en lätt bitter karaktär (som bittermandel) efter några timmar och den skulle kunna slå över i surhet om doften överdoserades.
Kolla "Dyngomobile" hos mig!
SvaraRaderahttp://blogg.expressen.se/nabbensbergaren/