onsdag 21 februari 2007

Dagens Doft - Divine Folie

Divine Folie 1933 års doft från Jean Patou, skapades av husnäsan mellan 1925-40 Henri Almeras. Divine är en lätt blommig men ändå torr oriental. Den påminner om doften av det mjuka skinnet i ett par glacèhandskar. Det är en varmt diskret doft som bara finns där. Den är mycket mjuk men ändå inte pudrig och det finns inte ett spår av kantighet, strävhet eller bitterhet. Även aldehyderna är lätta. En utsökt doft som det mesta av Patou. Divine har ett mycket passande namn, den är smått gudomlig. När jag bär den undrar jag hur jag någonsin ska kunna sätta på mig en skarp och dominerande modern doft igen. Men preferenserna skiftar snabbt!
Divine finns bara i sin vintage splashflaska. Tyvärr är den fina art deco flaskan omöjlig att hälla över ifrån. Jag förlorade många mililitrar när jag hällde över till en liten sprayflaska och tidningen jag hade under luktar nu gudomligt. Det är nog bara att ta risken för försämring och ta direkt ur flaskan framöver. Den har en sådan där elegant glaskork som det är meningen att man ska dutta på sig med.. Hellre det än att förlora flera mililitrar vid varje dekantering. 
Divine inleds med aldehyder, bergamott och neroli. Sedan följer nejlika, jasmin, ylang-ylang, iris och ros. I basen ambra, vanilj och läder.
För att samla ihop intrycken: Mycket fin, mjukt skinn och inte minsta tantig trots att den snart fyller 75 år !

En efterton som jag kände i tröjan dagen efter när jag tidigare använde Divine Folie är mjuk pepparkaka. Dessutom finns en ton som luktar kall ambra (hur konstigt det än låter). Den tonen känns som om den skulle kunna finnas i en modern parfym. Idag tar jag ett nytt varv med Divine. Kände tydligt den mjuka pepparkakan när jag lade på parfymen idag. Att jag inte tänkte på den i förrgår. Men som sagt allt beror på dosering, klimat, kroppsstatus om vilka noter som blir framträdande, alla fall i en mer "avancerad" parfym.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar