Bild: Venezuelan sugar cane (Saccharum) harvested for processing
Foto: Rufino Uribe (cc) Wikimedia commons, some rights reserved
I Sucre d'Ebene har Pierre Guillaume verkligen lyckats framhäva just socker. Det är ett lagom sött, inte så raffinerat (i meningen renat) utan ett mörkt socker i oregelbundna bitar som karvats av från en sockerklump. Efter ett tag känns det som om sockret är upphettat och krystalliserat över en créme bruleé, en behaglig dessertkänsla infinner sig. Sockret och bruleén varar sedan tämligen linjärt under hela dagen, det ska finnas trä i basen och det finns säkert där för att väga upp sötman. Spåren av kåda, benzoin, är i så fall tydligare.
Det finns något i Sucre d'Ebene som påminnner om Pradas Candy, troligen är det båda dofternas anknytning till sötsaker. Candy upplever jag som ljusare, pudrigare och lättare medan Sucre d'Ebene är en tätare och mörkare komposition. En annan doft som det finns likheter med är den dammiga pappersnoten i Boucherons Trouble. Sucre d'Ebene är en riktig komfortdoft i kallt och ruggigt väder. Den har god hållbarhet och passar dagtid i de flesta sammanhang. Provet kommer från Fragrance & Art
In Sucre d'Ebene, Pierre Guillaume really managed to highlight the texture of sugar. It is not the refined white sugar but a moderately sweet, dark sugar carved in irregular pieces from a sugar loaf. After a while it feels just as if the sugar is heated up and is crystalized over a creme brulee, a pleasant feeling of a smooth dessert arises. The sugar and brulée lasts then fairly linear throughout the day, with wood added in the base to offset the sweetness. There is also clear traces of resiny notes as for exemple some powdery benzoin.
There is something in Sucre d'Ebene that's remindes me of Prada Candy, probably that both scents are associated with sweets. I find Candy to be lighter and more powdery , while Sucre d'Ebene is a denser and darker composition. In Sucre d'Ebene, although sweet, I also (oddly) feel traces of the dusty paper note of Trouble Boucheron . Sucre d'Ebene is a real comfort scent in cold and chilly weather. The longevity is good and it is suitable for daytime wear in most contexts. The sample comes from Fragrance & Art
Rating: 4
Notes Socker, benzoin, trä/sugar, benzoin,woody notes
Åh, Trouble! Min tröstdoft som en kunnig kvinna på det numera nedlagda parfymeriet på Götgatan rekommenderade när jag sa att jag gillade Ralph Laurens (också nedlagda) "Safari". Trouble gick rätt in i hjärtat och hjärnan på mig. Varför försvinner allt vackert? MYCKET tacksam för tips om liknande dofter (Trouble, Safari, Cabochard...all gone)
SvaraRaderaTack för kunnig och välskriven blogg!
Tack Kawa för beröm!
SvaraRaderaVisst är det tråkigt när riktiga parfymerier med kunnig personal försvinner men kedjorna med sitt likriktade sortiment slår förstås ut dem.Den svenska konsumenten är så änglslig och vill dofta ungefär lika som andra :-). Tråkigt också när fina och så mångfacetterade dofter som de du nämner försvinner eller reforumleras. Exempelvis den senaste Cabochard reformuleringen har tappat stinget jämfört med den för ca tio år sedan. När det gäller Cabochard så kan du prova den klassiska herrdoften Aramis. Den och Caobchard bygger på samma struktur och är skapad av samma parfymör, Bernhard Chant. Men Cabochard har mer blommighet i sig och Aramis mer läder och aromatiska noter. Av moderna dofter i Cabochardstil kan Cuir Ottoman från Parfum d'Empires rekommenderas. Finns hos Fragrance & Art (se länk). När det gäller Trouble så tycker jag att Farmacia SS. Annunziata dal 1561:s Vanilgia de Madagascar ligger rätt nära. Den finns exempelvis hos Aus Liebe zum Duft (se länk). Safari är verkligen sin egen och det har helt klart gått utför med RL sedan dess även om jag på något vis gillar Notorious. Även om de i sig inte är lika så ger Pradas L'Eau Ambreé lite av samma känsla men så klart ordentligt 2010-tals nedtonat. Vill man ha mer kraft är förstås Prada Infusion d'Iris bra, även om annorlunda. Det är en tydlig doft som man precis som Safari på sin tid får en direkt aha-upplevelse av.
Tack för så snabbt och utförligt svar! Ska genast kolla upp Aramis. De Pradadofter du nämner har jag och tycker mycket om. Gillar också Etros Shaal Nur och funderar på Timbuktu. Glad påsk!
SvaraRaderaHej igen! En riktigt glad och doftrik påsk önskas du oxå! Gillar också Shaal Nur, passar till påsk med sitt rökelseinslag. Timbuktu, även om jag i sig gillar själva doften passar tyvärr inte mig. Det gör tack och lov istället en av mina favoriter från samma delserie: Dzongkha.
SvaraRadera