Dagens doft - By

Vet inte vad jag egentligen tycker om dagens doft By från Dolce & Gabbana 1997. Det är en typisk nittiotals gourmanddoft men med lite mer blommighet än normalt. By tillhör kategorin träiga orientaler. Den luktar lite fränt och "för mycket" på mig, i alla fall initialt. Den blir bättre och lättare och känns lite kall, när den kommit ned till mellan- och basregistren.
By är en agressiv doft som man absolut inte bör använda om man har minsta tendens till huvudvärk. Den kan säkert få den lättaste huvudvärk att blomma ut i ett migränanfall. Trots att den är så stark så sitter By bara hyfsat under dagen. I toppnoterna finns bergamott, mandarin, konvalj, cyklamen, i mellanregistret olika sorts liljor, orkide och cederträ. I basen sandelträ, kaffe, vanilj och mysk.
Sammanfattningsvis är By en doft jag måste vänja mig vid. Den passar bara "så där" på mig men jag tycker att doften i sig luktar rätt bra.

Dagens doft - Touch

Touch från 2000 är Burberrys första doft sedan man piffat upp och relanserat varumärket vid milleniets slut. Doften är ganska mainstream fast den faktiskt tillhör den lite knepiga gruppen gröna blomorientaler. Den är mycket lättare och modernare än Gala som jag beskrev häromdagen.  Idag är jag i komfort med Touch, den ska inte bäras i varmt väder för då blir den för söt, grönheten till trots.
Toppnoterna är bäriga/spritsiga med svartvinbär, tranbär!, rosépeppar och apelsin.  I mellanregistret, där jag nu befinner mig, finns jasmin, tuberose, liljekonvalj och persika. Tuberosen är väldigt urvattnad om man jämför med de tunga tuberossolitärerna som Fracas och Blonde. I basen finns vanilj (den orientaliska touchen), cederträ, hallon! (ovanligt med bär i basen) och lite ekmossa! Summa summarum har man blandat rätt friskt från olika doftkategorier med ett hyfsat resultat. Parfymen säges vilja understryka Burberrys "out-door" profil och det tycker jag den lyckas med. Den är inte så tung men har ändå så pass mycket kropp att den sitter kvar under lite tuffare väderförhållanden.

Dagens doft - L´Heure Bleue

Nu har Guerlains L´Heure Bleue skapad av Jaques Guerlain 1912 vandrat igenom registret ned till basnoterna. Min association till L´HB har alltid kunnat sammanfattas i mandel. Det är inte förvånande då estern heliotrope finns bland basnoterna. Heliotrope ska efterlikna mandel/vanilj och har också toner av blommor som lilja, nejlika och mimosa. L´HB är en ambrerad/pudrig blomoriental som man ska akta sig för att överdosera eller att bära i för varmt väder. I toppnoterna finns bergamott och på den tiden det djärva inslaget av anis. I hjärtat finner man bla nejlika, ros och apelsinblomma. I basen vid sidan av heliotrope, iris, viol, vanilj och mysk.
L´HB är föregångaren till den än mer legendariska Mitsouko (1919) och dofterna har vissa likheter utöver den karaktäristiska Guerlainbasen. Flaskorna är likadana för båda dofterna och med sina kommatecknade hörn, säges de markera början och slutet på första världskriget. Namnet L´Heure Bleue har parfymören inspirerats av från den stund efter solnedgången då himlen färgats mörkblå men stjärnorna ännu inte börjat synas.

Melankoli

Idag på luciadagen är det precis ett år sedan en till oss närstående hund med ålderns och sjukdomens rätt, trädde in i de sälla jaktmarkerna.  På morgonen visste vi inget men vid lunch ringde mannen som engagerats i frågan. Men även om det är obehagligt så får man tänka på all glädje man haft av hunden under alla år, man måste löpa linan ut och skapa trygga förhållanden in i det sista. Lätt för mig att säga som slapp vara med men självklart hade jag ställt upp om det varit nödvändigt.
Det konstiga var att jag på morgonen hade satt på mig den parfym som anses vara väldigt melankolisk och som vissa tom känner sig nedstämda av: L'Heure Bleue. Idag ett år senare bär jag också L´HB som en tribut till B och hennes kamrat A som vilar sida vid sida på sin kära jaktmark där de haft så mycket skoj tillsammans!
Återkommer med kommentarer om L´HB när den fått falla ut lite mer.

Gala igen

Idag tillämpar jag tvådagarsprincipen och umgås lite mer med stackars Gala efter överdoseringen igår. Idag har jag inte varit lika triggerhappy så nu känns det balanserat. Tänk vilka oändliga möjligheter det finns med dofter, hur de påverkas tex av dosering, den egna kroppsmässiga statusen, väder osv. Dessutom hur olika parfymer kan framhäva en och samma outfit på olika sätt.  

Gårdagens doft - Gala

Först nu har gårdagens doft, spanska läder/modehuset Loewes Gala från tidigt nittiotal kommit till sin rätt. Det blev milt sagt en överdosering igår. Den är en Edt men man ska inte alltid lita på att de är svaga, den här är som en Edp. Mannen är inte så förtjust i Gala även i normaldos (vad han är kinkig egentligen, han är bara ute efter de perfekta dofterna, jag efter variation!). Han anser att den är lite tantig. Igår när den var överdoserad förstod jag vad han menade men som den luktar nu så kan jag inte hålla med. Den ingrediens i Gala som går åt tanthållet är nog nejlikan som finns i mellanregistret.
Gala ingår i den lite udda gruppen gröna blomorientaler. Den har mycket värme men den är inte lika söt som de vanligen mer fruktiga blomorientalerna. De grönorienterade är snarare lite kärva eller bittra. Toppenoterna domineras av gröna noter men där finns även lite rosenträ och citrus. Bland mellannoterna, förutom nejlika, märks ros, ylang-ylanng och lite konvalj. Basnoterna är en intressant blandning mellan animaliskt/varmt, jordigt/ kärvt; vanilj och civet (sekret från ett civetkattdjuret, numera syntetiskt framställt), patchoulli  och castoreum (en slags bävergalla numera syntetiskt framställd). Egentligen en mycket intressant doft av en typ som man inte löper någon större risk att känna lukten av idag.

Achtung - Moderedaktör Fahrmans duffeltips...

...i konkurrerande tidningen känns inte särskilt professionella.Har hon skrivit om de varuprov som möjligen skickats upp till redaktionen? Det tillhör väl varje stilintresserads allmänbildning (i och för sig är ju Fahrman MODE - inte stilredaktör) att känna till urduffeln Gloverall. Det är den man ska satsa på (eller en Tibbett) om man ska lägga pengarna på en tidlös duffel. Flera av de som Fahrman presenterar är allt annat än tidlösa och där finns tom en trenchcoathybrid presenterad. Fy och usch!