lördag 15 maj 2010

Dagens doft - Miss Dior EDT


Foto: Parfumista (c)
Eller inte precis dagens, men dagens doft för några dagar sedan i det gråmulna, kalla vårvädret. Vädret gjorde att jag tyckte att jag borde försöka locka fram våren med en grön chypre även om jag helst hade krupit in i en värmande oriental.

Miss Dior är som många vet en av de tidiga gröna chyprerna som kom året efter (1947) banbrytaren i genren Balmains Vent Vert. De senare versionerna är förstås inte vad originalet var pga reforumleringarna och även min mamma minns något annat från 60 och 70-talen. Min Miss Dior EDT är snart tio år så troligen har den åtminstone lite ekmossa i sig, eller är det kanske ett önsketänkande. Dagen när jag bar den blev det gröna gräset galbanum tydligt för mig, även om det är inbäddat i den typiska kalkiga, pudrighet som är så typisk för Miss Dior. Galbanumet är här diskret, inte så framträdande och lite skarpt som i Vent Vert eller Papyrus de Ciane.
En elegant lite av typen out-door doft, men från än annan tid. Den personifierar det hundtandsmönster som Dior tidigare hade på sina flaskor. Miss Dior är en fin klassiker som står sig, perfekt dagtid. Sticker ut från mängden men är diskret. På ett sätt tidlös (ingen aldehydisk sk tantdoft) men ändå en representant för sin tid. Den har många sidor och fortsätter att fascinera.

En varning bör ändå utfärdas för Miss Dior är svår, minsta förkylning så luktar den inte alls lika bra. Chypres överhuvudtaget är känsliga på det viset, men i synnerhet Miss Dior, något som fler än jag har upplevt.

Betyg: 4

2 kommentarer:

  1. Vent Vert var min mors "vardagdsdoft". Till fin var det Jolie Madame som gällde. Hon älskade Balmains kläder och gick då och då till sömmerskan eller skräddaren med en bild på en dräkt eller en klänning:
    - En sådan vill jag att ni syr!
    Själv är jag fast besluten att inhandla Ambre Gris, så fort jag kommer över - det lär nog bli utomlands... Jag hyser en lycklig och besvarad kärlek till träiga dofter, nämligen.

    SvaraRadera
  2. ...god smak din mor hade, Kapris. Låter som du växt upp i en både doftmässigt och visuellt stimulerande miljö. Vent Vert av idag är ju inte detsamma som den var då, numera är den mycket mer blommig. Men jag gillar doften ändå, den sticker ändå ut rejält bland dofter. Jolie är ju också reformulerad men ändå fin, som en mjuk glacéhandske med viol. Lycka till med att hitta Ambre Gris, vad jag förstår är den väldigt välgjord och dessutom kunde den (tidigare i alla fall) köpas till bra priser så lagren tog snabbt slut.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.