onsdag 18 maj 2011

Kort om - Calamity J. (Juliette Has A Gun)

For an english version, scroll down to the next post.

Intryck under en dags testande av Juliette Has A Gun:s Calamity J.

- Lätt tobak i ett mörkt, dunkelt rum.
- Fast tobak ingår inte enligt ingredienslistan som säger irisrot, patchoulli, ambra och mysk tolkad genom ambroxan. Antar att det är den lätta patchoullin som ger intrycket av tobak.
- Doften ger inte något distinkt intryck, den flyr undan hela tiden, sätter aldrig ned foten.
- Ska vara en maskulin doft anpassad för kvinnor och i den föresatsen har man lyckats.

En doft som skapar förväntningar som den inte riktigt kan leva upp till. Får se om den kan vända när jag använer upp resten av provet, misstänker att jag applicerat för lite, det finns ändå något som lockar i den, något dunkelt intressant...

Briefly - Calamity J. (Juliette Has A Gun)

Impressions from a day testing Calamity J. by Juliette Has A Gun.

- Light tobacco in a dark, dusky room.

- Although tobacco is not included according to the ingredient list. The notes is orrisroot, patchouli, amber and musk interpreted by ambroxan. I guess it is the clean patchouli in combination with ambrox that gives the appearance of tobacco.

- The fragrance don't give any distinct impression, it is fleeting and escapes all the time.

- Said to be a masculine fragrance designed for women and this intention has succeeded.

A fragrance that creates expectations that it not really live up to. We'll see if I change my mind when I'm using up the rest of the sample. I think maybe I applied too little, there is still something that I like in Calamity J., something vaguely interesting ...

måndag 16 maj 2011

Mona di Orio - Jabu

Bild: Orange blossom and oranges, photo taken by Ellen Levy Finch (c)
Wikimedia Commons, some rights reserved.

For an english version, scroll down to the previous post.

Mona di Orios Jabu domineras av apelsinblomma men har samtidigt andra djupare nyanser än många andra inom genren. Jabu betyder glädje på Zulu och 10 % av intäkterna från Jabu går till ett hjälpprojekt för HIV-smittade mödrar och barn i Afrika. Det är många som dissar Mona di Orios dofter men jag gillar de flesta. Jag dras ibland till och med till mitt prov av den svåra, gröna Amyitis. Jabu är en betydligt mer lättburen doft än Amyitis.

Jabu är en varm och omfamnande doft. Den har en del likheter med Pradas Infusion de Fleur d'Oranger men Pradan som är en EDT är mer transparent och väldigt tvålig (på mig). Jabu känns mer diskret elegant, som en mjukare, tätare och liksom fetare apelsinblommedoft. Den har också mindre projektion, kanske på grund av högre koncentration, den är en EDP och troligen mer inslag av naturliga ingredienser. IdFdO är mycket mer högljudd och känns mer i karaktären som en badprodukt. Jabu har många andra noter som samspelar med apelsinblomman. En bit in i doften känns tydligt en fas med myrra, den friska champinjonliknande noten från Serge Lutens La Myrrhe anas. där apelsinblomman hela tiden finns med i skiftande nyanser och en viss brödig ton. Basen är en varm, len mix av honung och (fortfarande) myrra. I det här stadiet påminner Jabu mycket en del om Annick Goutals Myrrhe Ardente. Doften sitter bra, spår av myrra anas morgonen därpå.

Jabu är en doft att bli glad av och som framkallar känslan av riktigt varmt och soligt väder. Jag tycker att Jabu kan bäras året om, som en värmare på vintern och på sommaren som en doft som pallar trycket för lite hetta utan att försvinna efter några timmar. Jabu är en riktig komfortdoft som jag gärna skulle vilja ha mer än ett prov av.

Betyg: 5

Noter: Petit grain, apelsinblomma, ros, kokosnöt, benzoin, honung, plommon, amyris (en citronträds besläktad buskväxt vars kåda är starkt doftande och ibland används som ett urvattnat substitut för sandelträ)

Mona di Orio - Jabu (english version)

Mona di Orios Jabu is dominated by orange blossom but also has deeper shades than many other fragrance in the orange blossom genre. Jabu means joy in Zulu and 10% of the proceeds from Jabu go to an aid project for HIV-infected mothers and children in Africa.

There are some perfume gurus who I think underevaluate Mona di Orio perfumes but I like most of them. I'm sometimes even appealed to wear  the hardcore, green fragrance Amyitis. Jabu is a much more easy fragrance to wear compared to Amyitis.

Jabu is a warm and embracing fragrance. It has some similarities with Prada Infusion Fleur d'Oranger but the Prada which is an EDT is more transparent and very soapy (at least on my skin). Jabu feels more discreetly elegant, like a softer, denser and fatter scent of orange blossom. It also has small projection, perhaps due to higher concentration, it is an EDP and probably contains more elements of natural ingredients. IdFdO is much more noisy and feel more as a bathing product in character. Jabu has many other notes that interact with orange flower. After a while there is a tangible phase of myrrh in Jabu. The fresh mushroom-like note from Serge Lutens La Myrrhe could be imagined. 
In the same time the orange flower constantly appears in varying shades and there is also a note similar to bread. The base is a warm, soft blend of honey and (still) myrrh. In this stage Jabu reminds of a part of Annick Goutals Myrrhe Ardente. The longivity of Jabu is good, tracks with myrrh is still on my skin in the morning after the day I tested Jabu.Jabu is a fragrance that makes you happy and it provokes the feeling of really hot and sunny weather. I think that Jabu could be worn year around, like a heater in the winter for summer Jabu is a fragrance that could stand the pressure of heat without disappearing  after a few houers.Jabu is a true comfort scent that I would like to have more than a small sample of.

Rating: 5

Notes: Petitgrain, orange blossom, rose, coconut, benzoin, honey, plums, amyris (a lemon tree related shrub whose resin is strongly scented and sometimes is used as a watered-down substitute for sandalwood) Myrrh

lördag 14 maj 2011

Parfymfilosoferande...

Foto: Parfumista (c)

Hinner jag inte med så mycket just nu. Tur att jag var flitig med skrivandet tidigare i år så att det ändå finns reviewer att rulla ut. Mycket på jobbet, går bland annat en utbildning med efterföljande test. I formlernas värld har jag inte varit på allvar sedan det förra årtusendet, så för mig som är mer verbalt inriktad är det i och för sig nyttig hjärngympa.

Skönt att värmen kommit tillbaka, volatiliteten i vädret är minst sagt hög, det snöade ju faktiskt så sent som förra tisdagen! Vilket leder mig över till det tråkiga faktum att jag ännu inte fått någon riktig vår/sommardofts kick. Förra veckan blev istället en excess i orientaler och mörka, djupa rosor som snyggingparfymörerna Pierre Guillaumes Bois de Copaiba och Francis Kurkdjians Lumière de Noire. Visserligen har jag när det var varmt i påskas testat och fallit pladask för TDC:s De Bachmakov (review häromveckan) liksom PdN:s Week End à Deauville (review följer inom ganska kort) men för övrigt alltså inga vårdoftsvibbar. Häromdagen blev jag dessutom, precis som förra året i maj, oudsugen så nu har jag spårat in på Montale.

På tal om snyggingar förresten. I kväll håller jag tummarna för sötisen Eric Saade. Utan att ha hört konkurrerande låtar, förutom en bakgrundkakafoni från TV:n fram till Erics bidrag häromkvällen, så är min betting att Popular slutar inom top 5. Vad tror du? 

torsdag 12 maj 2011

Vero Profumo - Rubj Extrait

Bild: Citrus aurantium, Franz Eugen Köhler, Köhler's Medizinal-Pflanzen, 1897

For an english version, scroll down to the previous post.

Ursprungligen publicerat på min tidigare blogg "Parfumistans blogg" på Damerns
Världs hemsida i juni 2009.


Rubj är en mycket tät och doftrik blommig parfym skapad av den schweiziska parfymören Vero Kern för hennes eget parfymhus Vero Profumo. Doften är av mycket hög kvalitet och inleds med en varm och intensiv marockansk apelsinblomma. I mellanregistret finns en fantastisk jasmin-not utan antydan till ”kemifabrik”. Jag känner även en ljuvlig mörk violton, även om den inte finns omnämnd bland ingredienserna. Allt vilar på en bas av sensuell mysk, även den känns inte kemisk fast den så klart är det.

Att bära Rubj ger känslan av att under en sen eftermiddag befinna sig i skuggan i en arabisk trädgård, vilande på en divan iklädd haremsbyxor. Doften ger ett lugn och den är så delikat att näsan hela tiden dras mot handleden. Den inledande orangeblomman är mycket tät och inte så urvattnad som i mer ordinära aplesinblommeparfymer (ursäkta Prada Infusion Fleurs d’Oranger och SL Fleurs d’Oranger). Den mörka violtonen (tror jag att det är) är särskilt tydlig på mig i början av mellanregistret innan den helt fantastiska jasminen tar kommandot.

Jag tycker att man kan använda Rubj både dag- och kvällstid även om den garanterat alltid fungerar som en kvällsparfym. Passar året om och särskilt riktigt varma sommarkvällar. Det här är en genuin blomdoft som varken blir tung eller söt. Den har ett retroinslag men är ändå modern.

Det kommer att bli jobbigt och i slutändan dyrt när mitt lilla prov av Rubj är slut. Som tur är räcker det länge då Rubj är ett parfymextrakt och därmed är mycket koncentrerad.

Betyg: 5

Kommentar nästan två år senare: Rubj extrait är forfarande lika fin tycker jag. Som parfymer brukar vara är det en hudnära doft som håller bra men som inte har en så stor "doftradie" som en EDP eller EDT. Den är också tillräckligt olik Rubj EDP som kom förra året. EDP:n är fruktigare (passionsfrukt) och har en krafigare närvaro.

Vero Profumo - Rubj Extrait (english version)

Rubj is a dense and warm orangeblossom/jasmine perfume created by Swiss perfumer Vero Kern for her own perfumehouse Vero Profumo. The fragrance is of very high quality and begins with a warm and intense Moroccan orange blossom. In the middlenotes a wonderful jasmine-note reveals. It's fully without the hint of "chemical factory" that sometimes occurs in jasmine. I am also detec a lovely dark violet note, even if it's not mentioned among the ingredients. Everything rests on a base of sensual musk, wich also does not feel as a chemical fix.

Wearing Rubj feels like resting during a late afternoon in the shadow in an Arabian garden, lying on a divan wearing harem pants. The scent is quiet and it is so delicate that my nose constantly sniffing the wrists. The initial orange flower is very dense and not so watered down as in more ordinary orangeblossom perfumes  (excuse me Prada Infusion Fleurs d'Oranger and  SL Fleurs d'Oranger). The dark violet tone (I think it is) is very clear to me at the beginning of the middlenotes before the amazing jasmine takes the command.

I think that Rubj is wearable both at daytime and  for theevening hours. It is granted to always work excellent as an evening fragrance. Fits all year around and especially really hot summer nights. This is a true floral scent that is neither heavy nor sweet. It has a retro element but is still modern.

Rating: 5

måndag 9 maj 2011

Nasomatto - Nuda

Bild: Jasminum polyanthum, foto KENPEI, CC, some rights reserved, Wikipedia

Excentriska, holländska parfymhuset Nasomattos Nuda är rakt igenom jasmin och lyfter fram många olika facetter av denna doftgigant. Jag anar att doften är grundad i varmt sandelträ och mysk, men i övrigt är det en ren jasmin baserad på en naturlig jasminolja. Nuda lyfter fram både jasminens rena och vita sida, den fruktiga och något av den animaliskt, lädrigt lite lortiga, även om den i det senare fallet inte går alls så långt som  Maître Parfumer et Gantiers Jasmine se min review på Parfumistans dagbok för ett år sedan http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=606000

På mig startar Nuda i en fruktig jasminnot som dofter lite som färsk, inte helt mogen, banan. I denna fas känns Nuda vida omkring men det varar bara en stund. Sedan blir den torrare och vitare för att därefter anta en viss läderton och lite lortighet. När den stabiliserat sig så pendlar den mellan dessa stadier ibland med den tillkommande banannoten. Totalt sett är intrycket av Nuda rund och creme-igt vitblommig. Nuda är behaglig och finns där som en skin-scent dvs den har ingen större projektion. Men så är den också en parfym som dessutom är gjord på naturligt jasminextrakt och parfymer och naturliga råvaror smälter i regel in mer i huden och finns där exklusivt för bäraren själv. Efter den kraftfulla starten så blir jag också lite besviken på att Nuda sedan blir så pass stillsam, doften är så fin så jag vill att den ska ha en större aura. Men jag misstänker att det är en egenhet med jasmindofter med stort inslag av naturliga ingredienser: Kraftfulla i starten men sedan får jag trycka näsan mot handleden för att känna dem ordentligt. Precis samma händer med Montales Jasmin Full som är liknade i stilen även om den har ett större inslag av annat = apelsinblomma.

Sammanfattingsvis en mycket fin och elegant doft som passar en brud på hennes bröllopsdag. Nackdelen är den begränsade projektionen, åtminstone på min hud. Men med en hyfsat kraftig finns ändå tydliga fragment kvar av Nuda efter ett dygn.

Betyg: 3+

Noter: Jasmin

Nasomatto - Nuda (english version)

The excentric Dutch perfumhouse Nasomattos Nuda is a straight through jasmine fragrance. I highlights the many different facets of this fragrant giant. I suspect that the scent is anchored in warm sandalwood and musknotes, but otherwise it is a pure jasmine based on the natural jasmine oil. Nuda highlights both pure and clean white jasmine, it's fruity aspects and some of the dirty, animalic and leathery notes. Although in the latter case it does not go nearly as far as Maître Parfums et Gantiers Jasmine which is a real dirty "horse and stable" fragrance which I love.

On my skin Nuda starts with a fruity note of jasmine that smells a bit like fresh, not quite ripe bananas. In this phase Nuda projekts widely but it only lasts for a moment. Then it becomes drier and brighter and then take on a particular note of leather and some dirt. When Nuda is stabilized it commute between these stages, sometimes with the additional green banana note. Overall, the impression of Nuda is round and creamy white flowers. Nuda is very comfortable and it's a skin-scent with low projection. But it is also a perfume that is  made ​​with a high precentag of natural extracts and jasmine oils.Natural ingredients generally wears more close to the skin and is there exclusively for the wearer herself. After the impressive start, I get a little disappointed that Nuda then become almost quiet. The scent is so good that I want it to have a larger aura. But I suspect it is a peculiarity of the jasmine fragrance with a large element of natural ingredienses: Powerful in the beginning but then I have to press my nose against my wrist to know them properly. Exactly the same happens with Montale  a fragrance which is similar in style although it has a larger element of another flower = orange blossom.
Nuda is a elegant fragrance fit for a bride on her wedding day. The disadvantage is the limited projection, at least on my skin. But with a fairly strong application, there will still remain distinct fragments of Nuda after a whole day.



Rating: 3 +

Notes: Jasmine


torsdag 5 maj 2011

Andy Tauer - Zeta

Picture: Winter-Linde, Franz Eugen Köhler,
Köhler's Medizinal-Pflanzen 1897, Wikimedia Commons,
some rights reserved (cc)

Going out, wearing Zeta and I was immediately attacked by a wasp. A wasp with superior taste. Beacause Zeta really is the essence of linden blossom, like linden just in bloom in a cloud of a light green-yellow nuance.

Zeta is the first parfum that is a part of Andy Tauers new line "Collectibles". As Zeta and the coming fragrances contains most natural ingredienses the different batches of the perfumes will smell partly different. Just like different years of a certain wine. A cleaver way to refine the business, if someone really fells in love whith one (or many : -) of the Collectibles that person probably will test blendings from differnt years of the favorite.

On my skin Zeta is a uncomplicated liniear one note perfume. But that note, the lindenblossom is not very common in perfumes. And of course there are lot of other ingredienses so well blended that my nose can't separate them and togeather they bring the brilliant image of linden blossom. Zeta is blended from what seems to be high quality, most natural ingredienses. It's the ultimate daytime spring/summer scent. There is almost no traces of the typical Andy Tauer basenotes the "tauerende" in Zeta, only for a very short moment i could smell a wisper of the base, somethin  in common with  the incense in Reverie du Jardin but much, much ligther and more transparant. Zeta has medium stayingpower on my skin. The only fragrance with some amount of linden blossom that I can remember I have tested is Parfums DelRae:s Dèbut. Dèbut is in my opinion heavier and smells more like some bubble bath product.

As I'm more in dark and dramatic fragrances Zeta is not completely my cup of tea. I like the typical heavier and darker Tauer-style more. But Zeta is a very beautiful, unusual, high quality fragrance and I can recommend it to everyone who is searching for the ulitmate spring-/summerperfume.

Rating: 3 (should be higher if Zeta was my style of perfume)

Notes: Lemon, bergamot, sweet orange, ylang-ylang, orange blossom, neroli, linden blossom, rose, orris root, vanilla, Mysore sandal.

måndag 2 maj 2011

Parfums MDCI - La Belle Hélène

Bild: Pears, Wikimedia Commons,
(some rights reserved)

For an english version, scroll down to the previous post.

Högkvalitetshuset Parfums MDCI har anlitat för närvarande till syns nästan överproduktive supernäsan Bertrand Duchaufour för att ta fram sin subtila päron-gourmand doft La Belle Hélène. Inspirerad av en klassisk fransk artonhundratals pärondessert Poire La Belle-Hélène som i sin tur inspirerats av Offenbachs operett La Belle Hélène från 1864. Desserten består av päron poucherade i sirap som serveras med chokladsirap, vaniljglass och kanderade violer.

Ungefär det intrycket ger den söta, men inte sliskigt söta doften LBH. Den är mycket väl blandad och päronet är tydligast i starten men finns med hela tiden medan övriga noter flyter i varandra. Det finns en liksom kittig, pudrig, grönblommig känsla som jag vagt känner igen i Patricia de Nicolaïs Le Temps d'une Fête även om dofterna i övrigt inte är särskilt lika och inte har särskilt många gemensamma noter heller. Det konstiga med LBH är att när toppnoterna klingar ned så känner jag en fas med rökelseträ behandlat á la Andy Tauer. Det är som om Douchaufour tagit ett Andy ackord, och visserligen putsat ned det ordentligt, och lagt in i LBH. Någon rökelseingrediens nämns inte i innehållet så den här fasen förbryllar. Därefter fortsätter LBH i en pärondessert men med det kittigt, pudriga inslaget som håller emot att det ska bli sliskigt. Tyvärr är hållbarheten på huden inte så bra och på kvällen återstår endast fragment. I och för sig kan det bero på att LBH kanske kräver en högre dos och den kanske gör sig bättre sprayad än från ett splashprov. Och andra sidan finns många dofter som håller mer än hela dagen applicerade med precis samma förutsättningar. Med tanke på att LBH är så pass dyr tycker jag att man kan kräva mer.

På mig är LBH en "jaha" doft. Kul att ha provat men inget som väcker mersmak. Dessutom tycker herr Parfumista att den känns tantig och inte passar på mig och att det är en sådan där "svår"doft som kräver en person med exakt rätt hudkemi för kompositionen. Många recencenter finner likheter med den i vintras mycket aktuella Traversee du Bosphore som Duchaufour skapat för L'Artisan. Vissa men få likheter finner jag i frukttemat fast TdB har äpple som not, att det är söta men inte översöta gourmander och att de är vaga med en för dålig hållbarhet under dagen. Dessutom har TdB en krutig kontrast ganska tidigt i doften, ungefär där LBH har sitt rökelseträinslag.

Sammanfattningsvis: Hög kvalitet och välblandad, passar dagtid. Men för dålig hållbarhet på huden och ska hitta rätt bärare.

Betyg: 3

Parfums MDCI - La Belle Hélène (english version)

La Belle Hélene is created for the high end niche house Parfums MDCI by the famous and almost too productive nose Bertrand Duchaufour. Seems like he is creating almost every fragrance at the moment. Inspired by Offenbachs operetto La Belle Hélene and the french ninteenth century dessert Poire La Belle-Hélène. The dessert consists of pears in syrup, chocolade syrup, vanilla icecream and candided violets.

The pear is most evident in the topnotes but it is there, fleeting in and out during the developement of LBH. LBH is sweet but not overly sweet. There is a powdery, putty, green floral accord that I could recognize from Parfums de Nicolaïs Le Temps d'une Fête although those two fragrances almost not have any notes in common. As the topnotes in LBH subsides a strange note accours: I can feel some incense treated in the Andy Tauer way. It's as Duchaufour had taken an Andy accord, tuned it down and then put it in LBH. This phase of LBH puzzles me as incense is not among the ingredienses of the fragrance. After that LBH continue in it's pear dessert developement, but with this putty, powdery accord that resist to much sweetness.

Unfortunately, the longivity of my skin is not so good. In the evening there is only fragments of LBH left. Maybe LBH require a higher dose and it may do better if sprayed than tested from a small splash vial. But given that the LBH is so expensive, I think one can demand more longivity.

Glad to have tasted LBH but this perfume is nothing that I need. Mr. Parfumista thinks that LBH is an "old lady scent" on me. He also thinks that LBH is one of those "complicated" scents that requires a person with exactly the right skin chemistry to wear the composition.

Many reviewers of LBH find similarities with one of this winters real hypes, Traversée du Bosphore as Duchaufour created for L'Artisan.There are some, but in my opinion, few similarities. TDB:s fruity note is apple instead of pear, both fragrances are sweet but not too sweet light gourmands and they are in some way vauge and fleeting with lack of durability. Furthermore, the TDB has a gunpowder contrast quite early in the development, in the same stage as the mystical incense-note reveals in LBH.

In summary: LBH is a wellblended, high quality fragrance that suits well for officewear. But it's a complicated fragrance that has to find the right wearer. And the longivity asks for more.

Rating: 3

Notes: Pear, aldehydes, tangerine, lime, rose, osmanthus, ylang-ylang, orris butter, plum, hawthorn, myrrh, vetiver, patchouli, cedar, oak moss, white musk, sandalwood,  licoricewood 

lördag 30 april 2011

En bra parfymreview

Foto: Parfumista (c)

For an english version of this post, scroll to the previous post.

Efter fem års skrivande och läsande av parfymreviewer har jag kommit till insikt om vad jag tycker är viktigt för att en parfymreview ska fånga intresset. Alla parametrar behöver inte alltid ingå men de flesta av dem:

* Något om parfymhus och vem som är parfymören.
* Doftens karaktär, vilken doftfamilj/typ den tillhör och beskrivning av hur doften utvecklas genom sina olika faser.
* Om doften påminner om eller på annat sätt kan associeras med andra parfymer bör sådana exemplifieras. Det gör det lättare för läsaren att placera in den recenserade doften i det olifactoriska landskapet.
* Om doften ger recensenten några speciella associationer så bör de beskrivas till exempel koppling till personer, fenomen, saker, tidsåldrar, konst, flora & fauna etc.
* Ett betyg enligt en fastställd skala för det sammanvägda, i och för sig, helt subjektiva intrycket, av den reviewade doften.
* Vilka noter som ingår i doften enligt officiell beskrivning. Om recensenten tycker sig känna även andra noter så är detta också intressant att nämna.
*Recensionen får slutligen heller inte vara för lång, då blir det för jobbigt för läsaren att orka igenom.

Däremot anser jag inte att prisuppgifter och information om var en doft kan köpas är relevant annat än om man är en sponsrad parfymbloggare eller har fått prover från en leverantör. Men då är det och andra sidan svårt att vara objektiv och den som läser recensionen får filtrera informationen då man som läsare kan förutsätta att bedömningen väger över åt det snällare hållet.

En som jag tycker gör väldigt bra parfymreviewer är Victoria på Bois de Jasmin, se min bloggroll. Hon har under våren fulländat recenserandet genom att lägga till betygssättning, något som saknats tidigare.

Vad tycker du ska ingå i en bra parfymreview? Vilka parfymrecensenter/parfymbloggar (exempel) uppfyller dina krav?