Snart fri....

Idag är sista dagen av min maratonvecka med EL PCJWM så i morgon slår frihetens timme. Hur ska då den nuvunna friheten utnyttjas? Innan jag antog utmaningen så hade jag bestämt träff med Ava Luxe och nu längtar jag också efter Parfums de Nicolaï. Och så Amouage Gold förstås är helsugen på detta aldehydiska mästerverk. Längtar också efter Shalimar måste bara bli lite kallare ute. Vad jag inte känner för just nu är söta gourmanddofter, men det gör jag garanterat när vintern kommer.

Höstdofter 2010

Foto: Herr Parfumista (c)

Den stora internationella parfymbloggarmaffian hade sin höstdofttopplistepublicering i fredags. Så då måste förstås en perifer liten parfymblogg som den här också klämma ur sig en lista. Här kommer den:

Private Collection Jasmine White Moss (Estee Lauder): Eftersom jag antagit Perfume Posses utmaning att bära EN doft i EN VECKA och det blev just PCJVM så är den förstås först på listan. Varför det blev PCJVM? Jo, den representerar genren vit blomma på en bädd av gröna blad som jag ofta dras till på hösten.

Miss Dior Cherie L'Eau (Dior): En light gardeina på kemiskt grönt men härlig ändå. Vad många skulle definiera som en vårdoft, men jag är på något vis tvärt om. I våras när den här "passade" var jag inne i en oud-period.

Gardenia (Isabey). Måtte inte detta prov ta slut!! En liksom pappersaktig men samtidigt dovt, fyllig gardenia med vintagekänsla.Herr Parfumistas först kommentar: "Det känns att det är en äldre bas". Han tycker att det finns likheter med Estee Lauders Spellbound och jag kan hålla med, om man tar bort kryddorna.

Nej, det är nog bäst jag slutar, det här är ju inte vad man förväntar sig av en normal höstoppdoft lista. Men efter veckan med PCJVM så blir det i alla fall en dag eller två med Guerlains Shalimar och Amouages Gold båda i parfymstyrka. Ahhhhh........

4-årsjubel

I morgon är det fyra år sedan Parfumistans dagbok drog igång på Expressens bloggfacilitet. Det första inlägget handlade bland annat om mitt långvariga förhållande till parfym se http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=122896

Har nog blivit lite mer ödmjuk i mina skriverier sedan dess, på den tiden stack jag ut hakan mer, något som mildrades under åren med Parfumistans blogg på Damernas Värld. För en tidning gäller det ju att inte stöta sig med någon läsarkategori. Kanske dags att vässa sig igen? I början hade jag också en del inlägg i kategorierna "stil" och "debatt" den sista om aktuella händelser ofta kopplat till doft eller stil.

När jag bloggat ett tag upptäckte jag att det fanns hela två andra svenska parfymbloggar T I E S http://tovesolander.blogspot.com/ som hade startat ett par månader innan min och veteranen ända från 2005, A commenced gross http://acgross.blogspot.com/ . Dessa bloggar är inte särskilt aktiva längre, typ en - två inlägg/år. Och det är kanske dags för mig också att bli mindre aktiv, eller sadla om. Efter att ha tjatat om samma tema i fyra år så blir det mycket av en repetition. Samtidigt gillar jag ju själv att läsa de stora och likaledes repetetiva parfymbloggarna. Som jag tidigare skrivit kommer jag ibland att lägga in inlägg som jag publicerade under min Damernas Värld period. Det är synd att drygt 2,5 års skriverier bara hux flux försvann från nätet. Samtidigt har jag märkt att det nästan svårt att tränga in de försvunna inläggen, det är så mycket nya doftintryck som pockar på att bli beskrivna hela tiden, vilket tyder på att inspiration faktiskt finns. Så jag gör trots allt en satsning på att harva vidare mot 5-årsjublet nästa år...

Spridda parfymtankar - oktober 2010

Det finns så många intryck och tankar som drabbar den parfymtokiges vardag. Som:

* Har varit en säkert veckolång kampanj för nya Chanel Bleu på di.se. Mycket snart kommer denna semi-aquatiska doft att utgöra ett stående (överdoserat) inslag på firman.
* Fast sanningen att säga så tycker jag inte att den är så hemsk som många parfymsnobbar och herr Parfumista (som hävdar att han absolut inte är parfymsnobb, utan mainstream-conossieur). Hållbar och säker doft.
* Det är just det där säker, ungefär som en Boss-doft eller att känna sig säker i en Boss-kostym. Alltid rätt eller i alla fall aldrig orätt, ofarligt och fantasilöst.
* Fast ibland eller tom ofta är det väldigt skönt att vara tråkig, fantasilös och övelämna allt till Boss, Chanel, Dior mfl.
Nu till ett annat spår:
* Häromdagen sniffade jag in en ljuvlig doft i rulltrappan från tunnelbanan (en av mina olifaktoriska jaktmarker har det visat sig) - något ros med lite oud på en kvinna som möjligen kunde ha sitt ursprung i Mellanöstern - Iran. Tyvärr en doftkombinaton som jag känner alldeles för sällan på andra (= i princip aldrig) än mig själv eller herr Parfumista och en vännina som föll pladask för Montales Oud Blossom (och vem gör inte det).
* De dofter som jag utöver den vanliga kemiskt, myskiga, träiga, florala, patchoulliga, fruktiga, aquatiska dimman brukar känna i tunnelbanan är en och annan incensedoft på någon småtrendig kille i trettio till trettiofemårsåldern. Tyvärr inte så ofta.
* Lustigt nog dyker YSL:s Yvresse upp ibland, inte ofta men ändå så att jag lägger märkte till det. Då på damer runt sextio. Fin doft som rent logiskt inte borde finnas med i dagens dofthav.

Återkommer med mer parfymfilosoferande längre fram.

Keiko Mecheri - Les Nuits D'Izu

Foto: Parfumista (c)

Den tredje doften jag testar i Keiko Mecheris citrusbaserade sommarkollektion 2010. Les Nuits D'Izu är inspirerad av nätterna på den japanska riveran belägen på halvön Izu. Jag måste säga att serien tar sig ju fler jag har provat. Les Nuits D'Izu är en riktig höjdare, en mycket användbar, året runt citrus som sitter hela dagen. Den påminner i stilen och "texturen"(om man nu kan säga så om en doft) om Mugler Cologne men är inte lika myskig och den är heller inte kemisk i karaktären. Dessutom har Les Nuits D'Izu en ljus rosighet som helt saknas i Mugler Cologne men den har ändå något av solcremekänslan som finns i Cologne. Les Nuits D'Izu är varm, tät (för att vara en citrusdoft) och omhändertagande, som en vit, mjuk angorajumper. Därför passar den bra även kyliga dagar exempelvis på hösten. Les Nuits D'Izu har noter av yuzufrukt, ros, jasmin, hinokiträ, ekmossa och mysk.

Betyg: 4+

Antagit utmaningen

...och kommer att ha just Estee Lauders Private Collection Jasmine White Moss i en vecka. Bara fem dagar kvar, eftersom jag använde den även igår. Inte uttråkad än i alla fall, det är en sådan fin, elegant doft, retro men samtidigt med en modern lätthet. En viss liten otäck melonnot (på mig, tror inte den finns bland ingredienserna) precis i starten men sedan så fin. Klar citrus, ren och klar jasmin (även om jag gillar dunkelt lortig jasmin), lagom med galbanum och en klar, ren och skalad mossa i basen (EL:s speciella moss-ersättning som man tagit fram i labbet), en kontrast till den mer grönt dunkla traditionella chypren med ekmossa. PCJWM är på något sätt sprudlande och pärlande i karaktären, lite som en halvtorr champagne.

Utmaning

Frågan är om jag klarar att anta Perfume Posses "Scent Challenge" se
http://perfumeposse.com/2010/10/26/scent-challenge-and-mini-review/
Det hela går ut på att bära en och samma doft i EN HEL VECKA!!!! Du läste rätt - En hel vecka!!Fullblodsparfumistor ryser vid tanken och det är kul att läsa kommentarerna. De som antar utmaningen ska svara på en del frågor tex varför de väljer den doft de väljer, hur de känner för doften efter det att veckan framskrider, hur de känner när veckan har gått, om de avbryter, varför och vad de kände då osv. Jag kan rannsaka mig själv varför jag är tveksam till att försöka a) jag är rädd att bli uttråkad b) jag förstör mitt dagliga nöje, det som gör att jag orkar upp mörka morgonar c) jag är rädd att jag ska tröttna på den doft jag väljer d) vad deprimerande att inte kunna matcha doft med outfit, stämning, situation eller humör e) vad tråkigt att inte få sampla ur små provrör under en hel helg.

Om jag rent hypotetiskt gör detta experiment, vilken doft skulle jag ta? Som det ser ut nu definitivt Estee Lauders Private Collection Jasmine White Moss, den har jag burit hela två gånger på en vecka och det är en doft jag längtar efter att bära. Men.... jag tror jag avstår eller kanske ändå... Bäst att vara på den säkra sidan och läsa hur det har gått för dem som antagit utmaningen efter en vecka. Eftersom så många blev villrådiga så har starten skjutits upp till den 1/11 och det hela kommer att redovisas den 8/11. Så kanske jag är mentalt förberedd till den 1/11...

Vilken doft väljer du om du antar utmaningen och varför? Vad gör dig tveksam till att försöka?