Skralt i bildskafferiet

Måste ge mig ut kommande helg och fota lite parfymrelaterade objekt så att det blir någon stil på bloggen. Nu under våren finns massor av lämpliga objekt i moder natur.

Tråkig info om Bel Ami

En av mina favoriter på herrsidan Hermès Bel Ami har tyvärr råkat illa ut. Denna eleganta otroligt bärbara läderdoft skapades på åttiotalet och i basen fanns äkta ekmossa. Efter restirktionerna mot ekomossa har Bel Ami som så många andra fina klassiker reformulerats. Man har nog även här, precis som de flesta andra parfymhus, passat på att dra ned på lite andra dyrbara ingredienser när man ändå var i gång. Detta brukar benämnas "modernisering".
Den nya Bel Ami är inte fy skam den heller utan en riktigt bra modern läderdoft. Men den är så skalad och fragmenterad jämfört med originalet att den känns som en delvis annan doft. Det hade varit bättre att göra en flanker av den och kalla den Bel Ami Moderne eller något sådant. Jag tycker att en Bel Ami fantast kan köpa en flaska av den nya och använda parallelt med den gamla, då slösar man ju inte heller på den gamla godíngen. Dofterna kompletterar varandra. Dessutom gäller det att hålla ögonen öppna efter den gamla flaskan (cocktail shaker modellen). Den nya Bel Ami finns i den numera ordinarie standard Hermès-flaskan.

Kallt och regnigt..

Foto: Herr Parfumista (c)

.....har det varit hela helgen. Perfekt skrivar- och parfymsniffningsväder med andra ord.

Mina DV blogginlägg

Känns trist att de blogginlägg som jag skrev för DV:s hemsida under drygt 2,5 år bara är borta för eventuella intresserade. Det är som ett svart hål. Som tur är har jag sparat dem så några av de populäraste planerar jag att låta dyka upp här. Kanske något modifierade ifall jag fått nya intryck av en doft etc.  Viss reprisvarning utfärdas alltså.

Dagens Doft - Paestum Rose

Den här rosen är alldeles för ljus men vad göra. Mitt bildbibliotek är inte enormt. Foto:Parfumista (c)

Eau d'Italies Paestum Rose börjar där Montales Deep Rose slutar i en purpurfärgad ros som allt mer övergår i nästan svart. I PR är rosen en ingrediens som liksom ingår i mixen. Om man jämför den med Aoud Damascus häromdagen där rosen utgör bortåt 50% av doften som samspelar med övriga ingredienser som delar på restrande 50%.
Den mörka rosendoften är som tydligast i toppnoterna sedan finns den där tillsammans med rökelsträ, myrra, mycket patchoulli (som jag älskar, den ger rosor en dramatisk touch), något lite ormbunkslikt, en lagom dos cederträ (kan bli för skarpt och pepprigt med för mycket) vetiver och harts. Det finns såklart mycket mer i doften men detta är något om stilen. För mig är den främst mörk ros, patchoulli och cederträ. PR är skapad av den superhypade Bertrand Douchaufour och jag tycker att PR vid sidan av Dzongkha tillhör hans bättre skapelser.
PR är en mycket dramatisk och melankolisk doft, den passar året om men inte när det är som varmast. Perfekt denna kalla vår. Väldigt stark för att vara en EDT och kan lätt överappliceras vilket hände mig en gång vilket gjorde att jag inte vill använda doften på månader. Vid närmare eftertanke så påminner PR en hel del om Laliques fina Perles de Lalique , men den senare är tyngre på cederträet.

Betyg: 4+

Min favoritparfym

Gör ett försök i Parfymguidens tävling som går ut på att beskriva sin favoritparfym se
http://www.parfymguiden.se/

Ämnet är förstås egentligen omöjligt för en parfymfanatiker som jag. Vilken bland alla dofter med högsta rating som är favoriten avgörs av känslan för stunden vilken i sin tur påverkas av årstid, väder, outfit, hälsotillstånd, humör, vad jag har ätit osv.

Sedan beror det på ur vilket perspektiv jag närmar mig ämnet: Egen favorit i nuläget, egen favorit under decennier, en favorit på en annan person eller en favoritdoft som jag beundrar på grund av att den snarare är ett konstverk och kultobjekt även om den inte behöver passa på mig.  Eller favorit på grund av att en doft är mycket bärbar eller favoriter i det "ordinarie" parfymsortimentet. Listan kan göras lång.

Jag väljer det första perspektivet nämligen "egen favorit i nuläget". Att den valda doften hamnar i nämnda kategori beror på att jag upptäckte den för två månader sedan. Det bör understrykas att den har redan parkerat bland mina all-time favoriter. 
Doften passar utmärkt denna kyliga vår då jag överhuvudtaget inte känner för lätta dofter. Doften är kryddig med muskot, pepprighet, något som kan vara lagerblad, lite oud, sandelträ, lite ros, ebenholz och en lätt ambra.
Parfymen ger mig omedelbara associationer och bilder. Så fort jag duttade på mig denna ljuvliga doft första gången transformerades jag till min farmors kök i den stora jugendvilla där hon bodde. Högt i tak, ett stort "walk-in" skafferi, serveringsrum och en köksingång med kombinerat blomsterrum där hennes blomsterlökar fick vila.  I köket luktade det av decenniers kryddor som blandat sig med trä och blandningen hade en lätt sötaktig ton. Precis så upplever jag kryddigheten i min favoritdoft. Till jularna gjorde min farmor en gudomligt god julkorv och lite av doften av den nykokta korven finns också i favoritparfymen.
Jag är övertygad om att min nya favoritdoft kommer att passa även i sommar. Detta då den trots innehållet och associationerna ovan ändå inte är särskilt tät i strukturen. Den är heller inte transparent utan finns någonstans mitt emellan. Amber & Spices heter min favorit och den är skapad av Pierre Montale 2009.

Ockelboprinsen

Undar vad min (snart) kungliga favorit Daniel (se även http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=215534 )kommer att välja för doft på sin stora dag?

Jag är övertygad att Daniel blir ett lyft för hela kungahuset. Han vinner i längden, se hur det gick med den andre som tydligen var svärmorsdrömmen. Dessutom har vår blivande prins ett stort symbolvärde för alla oss invandrade lantisar utan vars intelligens och framåtanda den kungliga huvudstaden skulla falla ihop platt som en misslyckad sufflé.

Så Daniel, parfymtips delas gärna ut....