torsdag 12 maj 2011

Vero Profumo - Rubj Extrait (english version)

Rubj is a dense and warm orangeblossom/jasmine perfume created by Swiss perfumer Vero Kern for her own perfumehouse Vero Profumo. The fragrance is of very high quality and begins with a warm and intense Moroccan orange blossom. In the middlenotes a wonderful jasmine-note reveals. It's fully without the hint of "chemical factory" that sometimes occurs in jasmine. I am also detec a lovely dark violet note, even if it's not mentioned among the ingredients. Everything rests on a base of sensual musk, wich also does not feel as a chemical fix.

Wearing Rubj feels like resting during a late afternoon in the shadow in an Arabian garden, lying on a divan wearing harem pants. The scent is quiet and it is so delicate that my nose constantly sniffing the wrists. The initial orange flower is very dense and not so watered down as in more ordinary orangeblossom perfumes  (excuse me Prada Infusion Fleurs d'Oranger and  SL Fleurs d'Oranger). The dark violet tone (I think it is) is very clear to me at the beginning of the middlenotes before the amazing jasmine takes the command.

I think that Rubj is wearable both at daytime and  for theevening hours. It is granted to always work excellent as an evening fragrance. Fits all year around and especially really hot summer nights. This is a true floral scent that is neither heavy nor sweet. It has a retro element but is still modern.

Rating: 5

måndag 9 maj 2011

Nasomatto - Nuda

Bild: Jasminum polyanthum, foto KENPEI, CC, some rights reserved, Wikipedia

Excentriska, holländska parfymhuset Nasomattos Nuda är rakt igenom jasmin och lyfter fram många olika facetter av denna doftgigant. Jag anar att doften är grundad i varmt sandelträ och mysk, men i övrigt är det en ren jasmin baserad på en naturlig jasminolja. Nuda lyfter fram både jasminens rena och vita sida, den fruktiga och något av den animaliskt, lädrigt lite lortiga, även om den i det senare fallet inte går alls så långt som  Maître Parfumer et Gantiers Jasmine se min review på Parfumistans dagbok för ett år sedan http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=606000

På mig startar Nuda i en fruktig jasminnot som dofter lite som färsk, inte helt mogen, banan. I denna fas känns Nuda vida omkring men det varar bara en stund. Sedan blir den torrare och vitare för att därefter anta en viss läderton och lite lortighet. När den stabiliserat sig så pendlar den mellan dessa stadier ibland med den tillkommande banannoten. Totalt sett är intrycket av Nuda rund och creme-igt vitblommig. Nuda är behaglig och finns där som en skin-scent dvs den har ingen större projektion. Men så är den också en parfym som dessutom är gjord på naturligt jasminextrakt och parfymer och naturliga råvaror smälter i regel in mer i huden och finns där exklusivt för bäraren själv. Efter den kraftfulla starten så blir jag också lite besviken på att Nuda sedan blir så pass stillsam, doften är så fin så jag vill att den ska ha en större aura. Men jag misstänker att det är en egenhet med jasmindofter med stort inslag av naturliga ingredienser: Kraftfulla i starten men sedan får jag trycka näsan mot handleden för att känna dem ordentligt. Precis samma händer med Montales Jasmin Full som är liknade i stilen även om den har ett större inslag av annat = apelsinblomma.

Sammanfattingsvis en mycket fin och elegant doft som passar en brud på hennes bröllopsdag. Nackdelen är den begränsade projektionen, åtminstone på min hud. Men med en hyfsat kraftig finns ändå tydliga fragment kvar av Nuda efter ett dygn.

Betyg: 3+

Noter: Jasmin

Nasomatto - Nuda (english version)

The excentric Dutch perfumhouse Nasomattos Nuda is a straight through jasmine fragrance. I highlights the many different facets of this fragrant giant. I suspect that the scent is anchored in warm sandalwood and musknotes, but otherwise it is a pure jasmine based on the natural jasmine oil. Nuda highlights both pure and clean white jasmine, it's fruity aspects and some of the dirty, animalic and leathery notes. Although in the latter case it does not go nearly as far as Maître Parfums et Gantiers Jasmine which is a real dirty "horse and stable" fragrance which I love.

On my skin Nuda starts with a fruity note of jasmine that smells a bit like fresh, not quite ripe bananas. In this phase Nuda projekts widely but it only lasts for a moment. Then it becomes drier and brighter and then take on a particular note of leather and some dirt. When Nuda is stabilized it commute between these stages, sometimes with the additional green banana note. Overall, the impression of Nuda is round and creamy white flowers. Nuda is very comfortable and it's a skin-scent with low projection. But it is also a perfume that is  made ​​with a high precentag of natural extracts and jasmine oils.Natural ingredients generally wears more close to the skin and is there exclusively for the wearer herself. After the impressive start, I get a little disappointed that Nuda then become almost quiet. The scent is so good that I want it to have a larger aura. But I suspect it is a peculiarity of the jasmine fragrance with a large element of natural ingredienses: Powerful in the beginning but then I have to press my nose against my wrist to know them properly. Exactly the same happens with Montale  a fragrance which is similar in style although it has a larger element of another flower = orange blossom.
Nuda is a elegant fragrance fit for a bride on her wedding day. The disadvantage is the limited projection, at least on my skin. But with a fairly strong application, there will still remain distinct fragments of Nuda after a whole day.



Rating: 3 +

Notes: Jasmine


torsdag 5 maj 2011

Andy Tauer - Zeta

Picture: Winter-Linde, Franz Eugen Köhler,
Köhler's Medizinal-Pflanzen 1897, Wikimedia Commons,
some rights reserved (cc)

Going out, wearing Zeta and I was immediately attacked by a wasp. A wasp with superior taste. Beacause Zeta really is the essence of linden blossom, like linden just in bloom in a cloud of a light green-yellow nuance.

Zeta is the first parfum that is a part of Andy Tauers new line "Collectibles". As Zeta and the coming fragrances contains most natural ingredienses the different batches of the perfumes will smell partly different. Just like different years of a certain wine. A cleaver way to refine the business, if someone really fells in love whith one (or many : -) of the Collectibles that person probably will test blendings from differnt years of the favorite.

On my skin Zeta is a uncomplicated liniear one note perfume. But that note, the lindenblossom is not very common in perfumes. And of course there are lot of other ingredienses so well blended that my nose can't separate them and togeather they bring the brilliant image of linden blossom. Zeta is blended from what seems to be high quality, most natural ingredienses. It's the ultimate daytime spring/summer scent. There is almost no traces of the typical Andy Tauer basenotes the "tauerende" in Zeta, only for a very short moment i could smell a wisper of the base, somethin  in common with  the incense in Reverie du Jardin but much, much ligther and more transparant. Zeta has medium stayingpower on my skin. The only fragrance with some amount of linden blossom that I can remember I have tested is Parfums DelRae:s Dèbut. Dèbut is in my opinion heavier and smells more like some bubble bath product.

As I'm more in dark and dramatic fragrances Zeta is not completely my cup of tea. I like the typical heavier and darker Tauer-style more. But Zeta is a very beautiful, unusual, high quality fragrance and I can recommend it to everyone who is searching for the ulitmate spring-/summerperfume.

Rating: 3 (should be higher if Zeta was my style of perfume)

Notes: Lemon, bergamot, sweet orange, ylang-ylang, orange blossom, neroli, linden blossom, rose, orris root, vanilla, Mysore sandal.

måndag 2 maj 2011

Parfums MDCI - La Belle Hélène

Bild: Pears, Wikimedia Commons,
(some rights reserved)

For an english version, scroll down to the previous post.

Högkvalitetshuset Parfums MDCI har anlitat för närvarande till syns nästan överproduktive supernäsan Bertrand Duchaufour för att ta fram sin subtila päron-gourmand doft La Belle Hélène. Inspirerad av en klassisk fransk artonhundratals pärondessert Poire La Belle-Hélène som i sin tur inspirerats av Offenbachs operett La Belle Hélène från 1864. Desserten består av päron poucherade i sirap som serveras med chokladsirap, vaniljglass och kanderade violer.

Ungefär det intrycket ger den söta, men inte sliskigt söta doften LBH. Den är mycket väl blandad och päronet är tydligast i starten men finns med hela tiden medan övriga noter flyter i varandra. Det finns en liksom kittig, pudrig, grönblommig känsla som jag vagt känner igen i Patricia de Nicolaïs Le Temps d'une Fête även om dofterna i övrigt inte är särskilt lika och inte har särskilt många gemensamma noter heller. Det konstiga med LBH är att när toppnoterna klingar ned så känner jag en fas med rökelseträ behandlat á la Andy Tauer. Det är som om Douchaufour tagit ett Andy ackord, och visserligen putsat ned det ordentligt, och lagt in i LBH. Någon rökelseingrediens nämns inte i innehållet så den här fasen förbryllar. Därefter fortsätter LBH i en pärondessert men med det kittigt, pudriga inslaget som håller emot att det ska bli sliskigt. Tyvärr är hållbarheten på huden inte så bra och på kvällen återstår endast fragment. I och för sig kan det bero på att LBH kanske kräver en högre dos och den kanske gör sig bättre sprayad än från ett splashprov. Och andra sidan finns många dofter som håller mer än hela dagen applicerade med precis samma förutsättningar. Med tanke på att LBH är så pass dyr tycker jag att man kan kräva mer.

På mig är LBH en "jaha" doft. Kul att ha provat men inget som väcker mersmak. Dessutom tycker herr Parfumista att den känns tantig och inte passar på mig och att det är en sådan där "svår"doft som kräver en person med exakt rätt hudkemi för kompositionen. Många recencenter finner likheter med den i vintras mycket aktuella Traversee du Bosphore som Duchaufour skapat för L'Artisan. Vissa men få likheter finner jag i frukttemat fast TdB har äpple som not, att det är söta men inte översöta gourmander och att de är vaga med en för dålig hållbarhet under dagen. Dessutom har TdB en krutig kontrast ganska tidigt i doften, ungefär där LBH har sitt rökelseträinslag.

Sammanfattningsvis: Hög kvalitet och välblandad, passar dagtid. Men för dålig hållbarhet på huden och ska hitta rätt bärare.

Betyg: 3

Parfums MDCI - La Belle Hélène (english version)

La Belle Hélene is created for the high end niche house Parfums MDCI by the famous and almost too productive nose Bertrand Duchaufour. Seems like he is creating almost every fragrance at the moment. Inspired by Offenbachs operetto La Belle Hélene and the french ninteenth century dessert Poire La Belle-Hélène. The dessert consists of pears in syrup, chocolade syrup, vanilla icecream and candided violets.

The pear is most evident in the topnotes but it is there, fleeting in and out during the developement of LBH. LBH is sweet but not overly sweet. There is a powdery, putty, green floral accord that I could recognize from Parfums de Nicolaïs Le Temps d'une Fête although those two fragrances almost not have any notes in common. As the topnotes in LBH subsides a strange note accours: I can feel some incense treated in the Andy Tauer way. It's as Duchaufour had taken an Andy accord, tuned it down and then put it in LBH. This phase of LBH puzzles me as incense is not among the ingredienses of the fragrance. After that LBH continue in it's pear dessert developement, but with this putty, powdery accord that resist to much sweetness.

Unfortunately, the longivity of my skin is not so good. In the evening there is only fragments of LBH left. Maybe LBH require a higher dose and it may do better if sprayed than tested from a small splash vial. But given that the LBH is so expensive, I think one can demand more longivity.

Glad to have tasted LBH but this perfume is nothing that I need. Mr. Parfumista thinks that LBH is an "old lady scent" on me. He also thinks that LBH is one of those "complicated" scents that requires a person with exactly the right skin chemistry to wear the composition.

Many reviewers of LBH find similarities with one of this winters real hypes, Traversée du Bosphore as Duchaufour created for L'Artisan.There are some, but in my opinion, few similarities. TDB:s fruity note is apple instead of pear, both fragrances are sweet but not too sweet light gourmands and they are in some way vauge and fleeting with lack of durability. Furthermore, the TDB has a gunpowder contrast quite early in the development, in the same stage as the mystical incense-note reveals in LBH.

In summary: LBH is a wellblended, high quality fragrance that suits well for officewear. But it's a complicated fragrance that has to find the right wearer. And the longivity asks for more.

Rating: 3

Notes: Pear, aldehydes, tangerine, lime, rose, osmanthus, ylang-ylang, orris butter, plum, hawthorn, myrrh, vetiver, patchouli, cedar, oak moss, white musk, sandalwood,  licoricewood 

lördag 30 april 2011

En bra parfymreview

Foto: Parfumista (c)

For an english version of this post, scroll to the previous post.

Efter fem års skrivande och läsande av parfymreviewer har jag kommit till insikt om vad jag tycker är viktigt för att en parfymreview ska fånga intresset. Alla parametrar behöver inte alltid ingå men de flesta av dem:

* Något om parfymhus och vem som är parfymören.
* Doftens karaktär, vilken doftfamilj/typ den tillhör och beskrivning av hur doften utvecklas genom sina olika faser.
* Om doften påminner om eller på annat sätt kan associeras med andra parfymer bör sådana exemplifieras. Det gör det lättare för läsaren att placera in den recenserade doften i det olifactoriska landskapet.
* Om doften ger recensenten några speciella associationer så bör de beskrivas till exempel koppling till personer, fenomen, saker, tidsåldrar, konst, flora & fauna etc.
* Ett betyg enligt en fastställd skala för det sammanvägda, i och för sig, helt subjektiva intrycket, av den reviewade doften.
* Vilka noter som ingår i doften enligt officiell beskrivning. Om recensenten tycker sig känna även andra noter så är detta också intressant att nämna.
*Recensionen får slutligen heller inte vara för lång, då blir det för jobbigt för läsaren att orka igenom.

Däremot anser jag inte att prisuppgifter och information om var en doft kan köpas är relevant annat än om man är en sponsrad parfymbloggare eller har fått prover från en leverantör. Men då är det och andra sidan svårt att vara objektiv och den som läser recensionen får filtrera informationen då man som läsare kan förutsätta att bedömningen väger över åt det snällare hållet.

En som jag tycker gör väldigt bra parfymreviewer är Victoria på Bois de Jasmin, se min bloggroll. Hon har under våren fulländat recenserandet genom att lägga till betygssättning, något som saknats tidigare.

Vad tycker du ska ingå i en bra parfymreview? Vilka parfymrecensenter/parfymbloggar (exempel) uppfyller dina krav?

A superior perfume review

Nerly five years of writing and reading perfumereviews I have come to reslise what I think is important for a review to capture interest. Not all of the parameters mentiond below have to be included in every review but most of them.

* Some information about the perfumehouse and the perfumer/nose.
* The character of the fragrance, its fragrance family/ fragrance type. A description of how the fragrance develops through its various phases.
* If the fragance is similar to or i some other way could be associated with som other fragrances some of those should be exemplified. This makes it easier for the reader to place the fragance reviewed in the olifactory landscape.
*If the scent gives the reviewer a few specific associations they should be described, for example,specific people, events, things, ages, art, flora and fauna.
*A rating according to a fixed scale from an overall (basically) subjective impression of the fragrance by the reviewer.
*The notes that the fragrance contains according to the (or some of the) official description(s). If the reviewer also can feel other notes, those could also be interesting for the reader to know.
*The review should not be to extensive, could be to strenuous for the reader to go through the stuff.

On the other hand I do not consider price and information about where a perfum can be purchased is relevant unless you are a sponsored perfume blogger or have obtained samples from a supplier. But then however it is difficult to be objective, and anyone reading the review have to take in consideration the risk that the assessment weighs over to the better.


I think that Victoria on Bois de Jasmin, see my blog roll, writes very good and informative perfumereviews. She has perfected her reviewing this spring by adding grades to the reviews something that was missing in the past.
What do you think should be included in a good perfume review? Which perfume reviewer / perfume blogs (examples) will meet your requirements?

torsdag 28 april 2011

The Different Company - De Bachmakov

Bild: The valley basin of Verkhoyansk.
Foto: Becker0804, (cc) some rights reserved, Wikimedia Commons

For an english version, just scroll to the previous post.

De Bachmakov är en olifactorisk skildring av medgrundaren till The Different Company Thierry de Bachmakovs aristrokratiska ryska stamträd. Thierry de Bachmakov är en berömd falkong-designer och har bland annat förstås designat TDC:s parfymflaskor. Den andra grundaren av TDC är som bekant de transparanta dofternas mästare, Jean-Claude Ellena, numera husnäsa hos Hermès. De senaste åren, fram tills helt nyligen, har JCE:s dotter Celine skapat TDC:s dofter i likartad transparant stil, så även De Bachmakov. Men Celine har nu, enligt flera källor, nu (tyvärr) börjat arbeta inom doftämnesindustrin. Säkert en bra fördjupning av kunskaperna men hon gör redan så fina dofter....Celine efterträds enligt uppgift av den vid det här laget snart uttjatade Bertrand Duchaufour.Oj det blev en lång utvikning, nu till parfymen.

Det är nästan så jag ångrar att jag testade De Bachmakov. Har fallit pladask och kommer nog inte att kunna motstå att köpa en flaska - FBW! Jag tror också att DB är doften som kan få mig att äntligen längta efter ljusare dofter som passar årstiden. DB är en kylig parfym som ger associationer till permafrostens Sibirien, eller i allafall som jag kan tänka mig våren på taijgan bortom Ural. DB är också som en Gin & Tonic, citrus, gin och is. Citrus och enbär är tydliga på mig men DB innehåller också en frisk örtighet, ungefär som örter destillierade i sprit, och i bakgrunden finns några mystiska noter som är svåra att definiera, kanske är det shisobladen, japansk ört besläktad med myntafamiljen även kallad japansk basilika. DB känns in det minsta kemisk i karaktären, även om den förstås är det.

Inte oväntat faller De Bachmakov herr Parfumista i smaken, den är en doft av samma karaktär som en av hans absoluta favoriter Terre d'Hermès, Jean-Claude Ellenas moderna, i mitt tycke redan, klassiker: "Den där klassar ut det mesta av det du har provat på sista tiden, varför slösa tid på en massa annat som inte faller ut ordentligt. Den där faller verkligen ut". En del som tycker till om DB anser att den liknar en mix av JCE:s Hermèskreationer Terre d'Hermès och Kelly Caleche. Den transparanta stilen och kalkigheten från Terre håller jag med om överensstämmer. De Bachmakov är sin egen. Irisdoften Kelly Caleche är i mitt tycke mycket mer vegeterande och söt. I min lilla olifactoriska värld är DB snarare en fortsättning på Chanels Cristalle EDT och en mer sportig/casual motpart till Chanels No 5 Eau Premiére.

De Bachmakov sitter bra på mig hela dagen. Det är en doft som böljar fram i vågor, ibland starkare och ibland är det som att jag knappt känner den. Den är linjär men samtidigt intressant hela tiden då den liksom snurrar runt i sitt isiga, örtiga, citrustema. DB passar utmärkt nu på våren och jag är övertygad om att den är en lika perfekt sommardoft. A must have!

Betyg: 5

Noter: Bergamott, shisoblad, coriander, freesia, cederträ, muskot, kalk/krita

The Different Company - De Bachmakov (english version)

The Bachmakov is a olifactory depiction of the co-founder of The Different Company Thierry de Bachmakovs noble Russian pedigree. Thierry de Bachmakov is a famous falcon-designer and have also designed the perfume bottles of TDC. The second founder of the TDC is, the master of transparent fragrances, Jean-Claude Ellena, now inhouse nose of Hermès. In recent years, until recently, JCE's daughter Celine has created the TDC's scents in a similar transparent style, so even the Bachmakov. But Celine has now, according to several sources, (unfortunately) started working in the "flavour and scent industry". Certainly a great deepening of knowledge but Celine is already doing such great fragrances .... Celine is, according to different sources, succeeded by the now hackneyed Bertrand Duchaufour. This was a long introduction, now for the perfume.It's almost as if I regret that I tested De Bachmakov. Has fallen head over heels and will probably not be able to resist buying a bottle - FBW! I also believe that DB is the smell that can get me to finally crave lighter fragrances that suit the spring/summer season. DB is a cool fragrance that evokes associations to Siberia permafrost, or at least that I can think of spring in taiga beyond the mountains of Ural. DB is also similar to a Gin & Tonic, lemon, gin and ice. Citrus and juniper is clear to me but DB also includes a healthy herbal quality, much like herbs destilited in spirit. In the background there is some mysterious notes that are hard to define, perhaps the shisoleaves, a Japanese herb related to the mint family, itcontemporary is also called Japanese basil. DB feels not at all chemical in its nature, although of course it is.Not unexpectedly De Bachmakov falls Mr Parfumista in taste.It'is a perfume of the same character as one of his all time favorites Terre d'Hermès, Jean-Claude Ellena contemporary, in my opinion already, classic fragrance: "That outperforms the most of the scents you've tried recently, why waste time on a lot of other things that not completely is you. This one really mis perfect with your chemistry. "

Some of the reviewers who have opinions about DB considers that it resembles a mix of  the JCE's creations Hermès Terre d'Hermès and Kelly Caleche. The transparent style and the chalky notes from Terre I agree are similar. The iris-leather inspired Kelly Caleche is, in my opinion much more vegetate and sweet. In my little world of olifactory  DB is rather a continuation of Chanel's Cristalle EDT and a more sporty /casual counterpart to the elegant officefriendly Chanel No. 5 Eau Premiere.The Bachmakov sits well on skin during the day. DB is a fragrance that billows out in waves, sometimes stronger and sometimes it's like I hardly know it. It is linear but interesting all the time.DB spins around its icy, herbal, citrus theme. DB is great now in the spring and I am convinced that it is an equally perfect summer fragrance. A Must Have!Rating: 5Notes: Bergamot, shisleaf, coriander, freesia, cedar, nutmeg, chalky notes

tisdag 26 april 2011

Puredistance - sammanfattning

Foto: Parfumista (c)

For an (swe)english version of this post, just scroll down to the previous one.

Den aktive parfymbloggsläsaren har säkert läst alla entusiastiska hyllningar av Puredistances dofter. Ärligt talat så har jag svårt att hänga med i hypen. Det är så att jag börjar misstänka att olika parfymbloggare (beroende på bloggstorlek) fått sig/tiggt till sig rejält tilltagna provset från det nyetablerade huset vars mål verkar vara att slå sig in i lyxnischen. Och visst är det eleganta mer eller mindre klassiska dofter av hög kvalitet, men de adderar inget nytt, det är teman på klassiker eller andra dofter som redan finns.I och för sig ska inte Puredistance ensamt ställas i skamvrån för detta, en stor del av, i alla fall designerdoftsmarknaden, är just efterapningar av andra dofter. Men det är just det att Puredistance verkar vilja marknadsföra sig som ett unikt lyxigt nichehus som gör mig extra kritisk och granskande.

Med sina mer eller mindre lyxiga förpackningar (man kan själv välja förpackning vilket är sympatiskt) och en marknadsföring som inriktar sig på klass och elegans känns Puredistances dofter som riktade till den växande gruppen " Nouveau Riche", delsegment kvinnor och män 35 + som ängsligt vill känna sig säkra på att de är "rätt". För en Puredistancedoft är alltid "rätt": Välbalanserad, av god kvalitet och modulerad men inte så spännande, en doft som absolut inte kan stöta sig med någon. Jag blev rejält besviken på 1, hade väntat mig betydligt mer efter vad jag har läst om doften. Retade upp mig på att M, även om den luktar bra, känns som en nästan rakt av parfymimitation av Hermès fina Bel Ami. Som tur är för Puredistance så tycker jag rätt bra om Antonia trots tvättmedelsnoten. Så kommande releaser från huset kan trots allt vara värda att testa.

För review av 1 och Antonia: Se reviewer 21/4 respektive 23/4.
För review av M: Se http://parfumistansblogg.blogspot.com/2011/03/puredistance-m.html

Sammanfattningsvis så tycker jag bäst om M följd av Antonia. De båda distanserar 1 ganska rejält.