Kerosene – Copper Skies

Photo: Mr Parfumista (c)

Some amber marinated in tobacco oil, with coconutty leathery, almost medical notes surrounded by a wiff of menthol. The opening of Michigan self learned perfumer John Peggs Copper Skies is brutal and almost exaggerated, the impression is as the fragrance is blended in an old oil drum in the perfumers garage. This perfectly fits the image of John Pegg, the former automobile worker, now devoted to perfume creation for his own line of Kerosene. The leather – coconut note in Copper Skies reminds me of an accord in ELDO Rien and/or Tom of Finland, as I remember this is present in both these fragrances, with a rougher edge in Rien and smoother in Tom of Finland. Mr Parfumista also smells a dark lavendelnote maybe a concentrated lavendeloil smells like this. 

As Copper Skies calms down in the middlenotes, the amber becomes more apparent, and the blend becomes smoother and appears as a contemporary (not classic) amber surrounded by smooth and moderatly sweet honey accentuated with spices and cloves. There is no for the amber genre typical vanillanote, for example in By Kilian Amber Oud, something that differs Copper Skies from a lot off classical ambers. There is neither the obvious herbal ackord, typical for the more masculine ambers in the style of MPG  Ambre Precieux  and HdP Ambre 114. During the dry down Mr Parfumista smells traces of the note of silver polish present in Annick Goutal Vetiver and also some of the darker elements from Sables. As Copper Skies reaches the basenotes something unusual happening, it’s as the fragrance retakes, the amber/tobacco/clove accord becomes more intense and also whiffs of the menthol note appears again.

Copper Skies is a rough and tough fragrance, far from fine “haute couture perfumery”. There is a more or less muted ELDO-vibe during the whole developement of Copper Skies. But as mentioned above, some Goutals are also present and maybe there is a part of the secret of the Copper Skies sucess: Each wearer can recognise some of his/hers favoritescents.  Copper Skies also mediates a somehow homemade impression but in a positive, relieving way. The only thing that annoys me with Copper Skies and which lower its rating, is the feeling that the components doesn't blend together enough. It's like the perfumer has trown in different comfortable fragrances but haven't mixed them properly together and they are existing side by side/as followers of each other. On the other hand this gives the fragrance a own identity and as the same pattern is recognizable also in Kerosenes green creation Creature, this is mabye the characteristic mark of the Kerosenebrand.

Copper Skies is werable the year around, as it lacks the vanilla sweetness it’s also suitable for summer. Of course, as it name indicates, it’s a perfect late autumn scent, when the leaves has fallen from the trees, lying sparkling of yellow, orange and red of the ground, the air is chilly and the orange, blue, grey clouds chases across the sky. The longevity of Copper Skies is amazing 24+ , the blend is strong, heavy application is prohibited J . The development of the fragrance is interesting, the least interesting part is the middlenotes, but this is offset of the cozy feeling that this stage mediates, this is a constant wrist-sniffing stage. I’m sure Copper Skies will be a comfortable fragrance (despite it’s brutal start) to fall back upon days when I don’t know what to wear during the colder months. Copper Skies is truly unisex, even the picky Mr Parfumista sneaks from this and as there is very few new releases that please him nowadays, this is a high mark for Copper Skies. I rarely blindbuying frags, but in this case I'm glad I did it, despite it seems as Mr Parfumista has taken over the bottle :-)

Writing about the bottle: The eccentric bottle coated with car paint and the copperlabel is handpainted/ decorated by Mr Pegg himself.

Rating: 4 + on me, 5 on Mr Parfumista

Notes: Amber, tobacco, beewax, basil, clove

Update autumn 2012: Mr Parfumista has taken over the bottle for real and Copper Skies has fast advanced to one of his most preferred fragrances.

Lubin - Idole

Spices in Mapusa Market, Goa, India,

Foto: Judepics, cc (some rights reserved)

Wikimedia commons

Scroll down for an version in english.

Idole är en kryddigt, träig doft enligt uppgift skapad av Olivia Giacobetti 2005 i samband med uppfräschningen och moderniseringen av det gamla klassiska parfymhuset Lubin.

Idole är inspirerad av dofterna i den afrikanska, karibiska och indiska oceaniska övärlden. Jag känner kryddor, mörkt trä, lite tjära och romindränkta tunnor fraktat av ett segelfartyg. Ingredienserna till trots så är ändå Idole en transparent doft, en motsats som gör doften fascinerande. När det gäller kryddigheten så känns den speciella pepprighet som saffran ger, en not som också finns i Montales Amber & Spices och Sisleys Eau de Sisley 3. Den transparenta stilen trots en del kraftfulla ingredienser, delar Idole med Eau de Sisley 3 fast den senare är dominerad av citrus där Idole domineras av trä. Det finns också något i den känsla som Idole framkallar som påminner om Maitre Parfumeur et Gantiers Eau des Iles.

Idole är en mörk kryddoft som med fördel kan bäras även sommartid. Passar dagtid både på jobbet och som casual. Mycket bärbar och en bra basdoft men inte (längre) särskilt originell.

Idole is a spicy, woody fragrance created by Olivia Giacobetti in 2005 in connection with the refresh and modernization of the old classic perfume house Lubin. Idole is inspired by the scents of the islands of the African, Caribbean and Indian oceans. I smell lot of spices, dark wood, a little tar and the rum-soaked barrels transported by a sailing ship. Despite all these potent ingredients, Idole is still a transparent fragrance, a contrast that makes the blend fascinating. In the case with the spiciness, it smells like that special peppery note that saffron gives, a note which is also is present in  Montales Amber & Spices and Sisley Eau de Sisley 3. The transparent style despite some powerful ingredients, is the common denominator for Idole and Eau de Sisley 3, the latter is dominated by citrus where Idole instead is dominated by woody notes. There is also something in the sense that Idole conveys that is reminiscent to Maitre Parfumeur et Gantiers Eau des Iles.

To summon up Idole is a dark spicy-woody fragrance which can be worn advantageously preferable in the summer. Suitable for daytime at work as well as casual. Very versatile and a good basic in a fragrance wardeobe but not (any longer) particularly original.

Rating: 3+

Noter/notes: Bitter apelsin, mörk rom, klöver, saffran, socker, ebenholz, sandelträ, läder /bitter orange, dark rum, clover, soffron, sugar, ebony, sandalwood, leather

Maria Candida Gentile – Barry Lyndon

Barry Lyndon is another beautiful fragrance in the complex and characterful Maria Candida Gentile spirit. But this time in a fragrance family that may not represent the typical dark and suggestive MCG style as Sideris and Cinabre beeing reviewed earlier this week.

Picture; Calluna Vulgaris (heather)

Prof. Dr. Otto Wilhelm Thomé, Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz,

 1885, Gera, Germany

Barry Lyndon is an aromatic-herbal-light leathery fragrance that perfectly suits the 18^th century irish adventurer, Barry Lyndon who has lend his name to this creation. I get images from a fox hunt an early autumn morning in the English countyside. The nature waking up, the chilly and crisp greenery, the smell from the leather in the saddles and and well-polished  ridingboots. Another image I get from Barry Lyndon is an Alpenwiese, a meadow in the alps a sunny day with it’s grass, heather and herbal plants.

To me Barry Lyndon starts with a dry and light almost dusty leathernote. Shortly it transfers to the pleasent “dust on a just ligthed bulb” note. Then the herbals gets more distinct I smell thyme and fresh minty notes but also an almost honeyed roundness, probably from the heather. As Barry Lyndon reaches the basenotes there is an almost suede-like note, combined accompanied with vanillic touches. There is also a fresh earty feeling present in the basenotes. A fragrance that comes to my mind when wearing Barry Lyndon is Maître Parfumeur et Gantier Eau de Camelia Chinois but that one is much less herbal.

Despite of beeing aromatic-herbal, Barry Lyndon is a full bodied fragrance, thick and complex in its contruction. It’s not thin, transparent and fleeting. As in the other MCG fragrances I have tried, much is going on during the whole dry down and Barry Lyndon doesn’t let it’s wearer rest. Unisex in style, leaning at bit to the masculine side. Proper for summer, this one will last also during the hot summerdays, and to the office.

Rating: 4

Notes: Aromatic herbs, artemisia, arnica, heather, leather, vetiver, vanilla

Later on I will certainly come back to review more from Maria Candida Gentile

as I highly appreciate this line.

DoubleYou - Norvége

Picture: Lodalen, a valley in Sogn og Fjordane county, Norway

Photo: Aqwis (cc), some rights reserved, Wikimedia commons.

Norvége is the other of the two first fragrances from the Norwegian perfumehouse DoubleYou which I briefly descriped in the previous post. founded by Catherine Rösseland 2010. Norvège is inspired of Norway and Catherines origin on her mothers side. Norvége is intended to be worn separate or layered with Zanzibar (previous post). Just as Zanzibar, Norvége is created in colaboration with perfumer Barnabe Fillion. The fragrances are said to contain only natural ingredients, but I think that the most accurate description is that they contain a large proportion naturals.

Norvége opens up with notes reminding me of a citrusy, not to sweet, icy lemonade sipped in a sunny summerday. The lemony note remains during the whole drydown of Norvége and are accompanied by herbs, light flowers and some vanilla. Norvége has much less of the, for natural perfumes, typical dense, slight sour note, even if there are whiffs from it now and then. Even if Norvége doesn't give me the impression of the beautiful scenerys in our neighboring country, it's a nice and at the same time unusual fragrance for daytime that fits best for casual wearing. The longevity is very good to be a natural perfume, Norvége is still on my skin twelve hours from application. Norvége is a unusual perfume but it partly reminds me of Maître Perfumeur et Gantiers Eau de Camélia Chinois but the latter is less sweet and airier in it's impression than Norvége.

To sum up I think that the DoubleYou fragrances is interesting to try especially for fans of natural perfumes.
The two perfumes I tested is quite as good as most of them with Norvége in the better half of the league.

Rating: 3

Notes: Grass, coriander, magnolia, vanilla, thyme, lavendel, opoponax, lemon, dry wood, amber, sandalwood

Vero Profumo - Kiki EDP

Picture: Lavendel in the fall of 2011.

Photo: Mr Parfumista (c)

Vero Kerns Kiki starts with a beautiful, bright, clean and sparkling lavendel which after a while blends with the characteristic slight tart scent of passionfruit. I can recognize the note from Maïtre Parfumeur et Gantiers Fraiche Passiflore but in that scent it is lighter and more flowery, which of course not is that suprising, featuring that name. The note of passionfruit  I'll also recognise from Veros Rubj and Onda EDP which also highlights the passionfruit and it somehow smells like the pulp of the fruit,. As Kiki drys down the note of passiflore deepens and mingle with the noble note of lavendel, some hints of brisk geranium and a well balanced patchouli that bases the notes. In this stage that lasts the rest of the day, Kiki has reached its perfection as Angel Lavandula.

Something that fascinates me with Kiki is that I can still smell clear whiffs of the clean and bright lavendel sixteen hours after application. At that stage it would not be surprising if the patch had taken over the show but instead it supports the lavendel in a balanced way. Kiki is in the same spirit as Serge Lutens Gris Clair and there are some similarities in notes, the clean and bright lavendel is the most obvious. But as Gris Clair to me are more masculine in it's character, featuring incense and harsher notes, Kiki, with it's passionfruit and patch is the feminine version.

Kiki is a true comfortscent that lasts the whole day and remains unfragmented, a perfect companion during cold winterdays, especially on Mondays I have noticed.The paring of lavendel, passionflower and patchouli seems quite unusual but is in this case a perfect match.

Rating: 5

Notes: Bergamot, citron, passionfruit, lavendel, geranium, musk, patchouli, caramel

Maître Parfumeur et Gantier - Eau de Camélia Chinois

Picture: Lemon - fleur et fruit. Photo: Elena Chochkova (cc)

Wikimedia commons, some rights reserved

...or just Camélia Chinois, it has been re-named in recent years, is a Maitre Parfumeur et Gantier creation from 1997. As Jean Laporte transferred the ownership of MPG to Jean-Paul Millet Lage that year I'm not sure who is the creator but I suppose Jean Laporte as Jean-Paul Millet Lage was trained several years by Laporte as a part of the deal. Given the weirdness and peculiarity of this perfume, is suppose the nose is Laporte.

Camélia Chinois is definitly NOT a crowdpleaser. When I first put it on i thought, "Oh now do I have to suffer through a whole day with this". The opening is a sharp burst of lemony cleaner combined with a note that is similar to something that according to Mr Parfumista is similar to lily of the vally. This observation was independently confirmed by the kids who told me "You smell like grandmother", a faithful wearer of Diorissimo and Jessica McClintock. But according to the notelist there is no lily of the vally, but who knows. There are also some green and fresh herbal notes playing around.

When lived through the topnotes with conflicting emotions suddenly the CC transforms to a creamy, slight soapy, well balanced, light flowery, still lemony but now in a soft texture, green, soft herbal (preferably basil) blend. The mixture is somehow airy, bright and light even if it is very potent (on my skin at least). I read in a comment at Fragrantica that Camélia Chinois is a french name of a teaplant and probably it's the teanote that cause that airy note and maybe also the detergent note that lurking in the background. But on the other hand, the teanote is not as distinguishable and harsh as in the Bulgari perfumes, it's of another kind and so well blended with the oter notes. The lemony notes in Camélia Chinois have some similarities with the natural perfume Norvége from DoubleYou, a fragrance I will review in a month or two.

In spite of it's strangeness, Camélia Chinois is perfect for casual wearing during a day at work. It's a sunny and happy fragrance that lightens up a gloomy day. The sillage is moderate and the longivity is great.

To summon up I have found another MPG favorite but this time in another style than the musky, dirty, jasmine ones that I usually appreciate from the house. MPG is, according to my opinion, an underrated perfumhouse that usually offers surprises, good or bad. But their fragrances almost never leaves me unaffected.

Rating: 4

Notes: Grapefruit, bergamot, tea, basil, resins, sandalwood, musk

Current Rotation - November 2011

Foto: Herr Parfumista (c)

Kunde inte motstå att utmanas av PereDePierres lista över favoriter just nu. Listor är ju sååååå pirrigt spännande. Så här kommer en ögonblicksbild av min Current Rotation:

28 La Pausa (Chanel Exclusifs): Denna lätta, transparenta iris, blomma inte morotsaktig irisrot, på likaleds lätt träig, vetiverig bas, är elegant, lugnande och meditativ. Trots sin lätthet sitter den utmärkt på mig under hela dagen. Den perfekta doften ins Büro.

Youth Dew (Estee Lauder): Tack och lov att jag kapat åt mig en flaska igen. Efter att herr Parfumista uttalat att den luktar tant på mig sålde jag min tidigare på Tradera för att något halvår senare over by Octavian läsa att det då var hög tid att kapa åt sig en flarra YD då diverse IFRA restriktioner kommer att förstöra den kapitalt framöver. Så nu har jag en YD igen, pust! Och plötsligt anser herr Parfumista att den doftar bra...

Nuit de Cellophane (Serge Lutens): Testade några SL och NdC hann inte få plats för hudtest den första omgången utan bara på sticka. Efter något dygn viftade herr Parfumista med stickan med kommentaren "det här är nog något för dig". Testning följde och (som så ofta ska erkännas) så hade han rätt: NdC ist aber sehr Fantastisch! Vit fruktig blomma på skitig bas med prassliga träfibrer. FBW!

Cuir Fetiche (MPG): Som en feminin variant av herr Parfumistas Knize Ten, som jag är förbjuden att låna "jag måste få ha de dofter som är jag i fred". CdF är något av en lufitigare Knize med blommor och en lite mer tydlig lädernot adderad. Wunderbar!

L'Ombre Fauve (Parfumerie Générale): Ganska ofta blir jag besviken på ambradofter, de är helt enkelt för rena, linjära och tråkiga. Så inte L'Ombre Fauve som är en mörk ambra med lite patchoulli och med odjuret lurande i skuggorna med en pälsigt, animalisk not.

Cendres de The (Phaedon): Tydlig och klar kardemumma, the och pepprigt cederträ som rent schablonmässigt passar bäst den varma årstiden men faktiskt även nu under den halvvarma.

En kort analys av det hela: Jag tycker mig se att det för årstiden härligt milda vädret (rosor och tusenskönor blommar i trädgården) avspeglar sig i ögonblicksfavoriterna. Vissa dagar är lite ruggigare och då blir det tyngre "vinterdofter" men om man ska generaliera så är i stort sett hela parfymgarderoben lämplig att använda just nu. För den parfymtokige är alltså vädret det optimala, så det får gärna fortsätta så här resten av vintern.

På tal om listor så är min bruttolista över årets parfymer 2011 i det närmaste klar, några ska (kanske) sållas ut. Svårt att tänka mig att något mer utgivet 2011 ska hinna tränga sig in. Finns dock en runner up, en exklusiv liten sak som jag tänker prova på julafton. Om den här typen av väder står sig i alla fall.

Huitième Art – Vohina

Bild: Honey Foto: Scott Bauer,

United States Department of Agriculture,

Wikimedia Commons

Pierre Guillaumes Vohina inleds med noter som kan beskrivas som vått, pudrigt, kalkiga. Doften påminner i det här stadiet om känslan, doften och ljuset i min farmors ostronfärgskaklade gamla jugendbadrum med sin vilsammma utsikt över stora träd från badkaret. Allteftersom blir något som påminner om en sandelträ men även cederträ alltmer tydligt. I mellanregistret har noten etablerat sig i en frisk och välgjord lätt mjuk blommighet. I basen övergår Vohina i en väldigt trevlig tvålig och lite kallt blommigt naturligt söt mix. Det originella med Vohina är att sandelträ som jag tycker mig känna i alla fall i doftens tidigare faser, inte ens nämns bland noterna utan där ska finnas persikoblommor, honung och hö. Vohina fortsätter i samma stil under dagen, för min näsa är det en linjär doft.

Vohina påminner i mellan- och tidigt basregister om en klart nedtonad version av ett par kända, dominanta sandelträdofter. Jag tänker då särskilt på Maître Parfumers et Gantiers Parfum d’Habit som tar över en hel omgivning med sin blyertspennedominanta uppenbarelse. Även i dofter som Tèo Cabanels Alahine där sandelträet bara har en supporterande roll, är noten distinkt och ger doften mycket av sin karaktär.

Vohina håller bra under dagen och ända in på kvällen. Vohina är en av de dofter med bäst hållbarhet inom Huitième Art linjen där vissa av dofterna har lite för kort hållbarhet under dagen för att passa mig. Vohina är en bra allrounddoft som fungerar både i casual- och jobbsammanhang. Provet har jag fått från Fragance & Art.

Betyg: 3

Noter: Honung, hö, persikoblomma

Nasomatto - Nuda

Bild: Jasminum polyanthum, foto KENPEI, CC, some rights reserved, Wikipedia

Excentriska, holländska parfymhuset Nasomattos Nuda är rakt igenom jasmin och lyfter fram många olika facetter av denna doftgigant. Jag anar att doften är grundad i varmt sandelträ och mysk, men i övrigt är det en ren jasmin baserad på en naturlig jasminolja. Nuda lyfter fram både jasminens rena och vita sida, den fruktiga och något av den animaliskt, lädrigt lite lortiga, även om den i det senare fallet inte går alls så långt som  Maître Parfumer et Gantiers Jasmine se min review på Parfumistans dagbok för ett år sedan http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=606000

På mig startar Nuda i en fruktig jasminnot som dofter lite som färsk, inte helt mogen, banan. I denna fas känns Nuda vida omkring men det varar bara en stund. Sedan blir den torrare och vitare för att därefter anta en viss läderton och lite lortighet. När den stabiliserat sig så pendlar den mellan dessa stadier ibland med den tillkommande banannoten. Totalt sett är intrycket av Nuda rund och creme-igt vitblommig. Nuda är behaglig och finns där som en skin-scent dvs den har ingen större projektion. Men så är den också en parfym som dessutom är gjord på naturligt jasminextrakt och parfymer och naturliga råvaror smälter i regel in mer i huden och finns där exklusivt för bäraren själv. Efter den kraftfulla starten så blir jag också lite besviken på att Nuda sedan blir så pass stillsam, doften är så fin så jag vill att den ska ha en större aura. Men jag misstänker att det är en egenhet med jasmindofter med stort inslag av naturliga ingredienser: Kraftfulla i starten men sedan får jag trycka näsan mot handleden för att känna dem ordentligt. Precis samma händer med Montales Jasmin Full som är liknade i stilen även om den har ett större inslag av annat = apelsinblomma.

Sammanfattingsvis en mycket fin och elegant doft som passar en brud på hennes bröllopsdag. Nackdelen är den begränsade projektionen, åtminstone på min hud. Men med en hyfsat kraftig finns ändå tydliga fragment kvar av Nuda efter ett dygn.

Betyg: 3+

Noter: Jasmin

Nasomatto - Nuda (english version)

The excentric Dutch perfumhouse Nasomattos Nuda is a straight through jasmine fragrance. I highlights the many different facets of this fragrant giant. I suspect that the scent is anchored in warm sandalwood and musknotes, but otherwise it is a pure jasmine based on the natural jasmine oil. Nuda highlights both pure and clean white jasmine, it's fruity aspects and some of the dirty, animalic and leathery notes. Although in the latter case it does not go nearly as far as Maître Parfums et Gantiers Jasmine which is a real dirty "horse and stable" fragrance which I love.

On my skin Nuda starts with a fruity note of jasmine that smells a bit like fresh, not quite ripe bananas. In this phase Nuda projekts widely but it only lasts for a moment. Then it becomes drier and brighter and then take on a particular note of leather and some dirt. When Nuda is stabilized it commute between these stages, sometimes with the additional green banana note. Overall, the impression of Nuda is round and creamy white flowers. Nuda is very comfortable and it's a skin-scent with low projection. But it is also a perfume that is  made ​​with a high precentag of natural extracts and jasmine oils.Natural ingredients generally wears more close to the skin and is there exclusively for the wearer herself. After the impressive start, I get a little disappointed that Nuda then become almost quiet. The scent is so good that I want it to have a larger aura. But I suspect it is a peculiarity of the jasmine fragrance with a large element of natural ingredienses: Powerful in the beginning but then I have to press my nose against my wrist to know them properly. Exactly the same happens with Montale  a fragrance which is similar in style although it has a larger element of another flower = orange blossom.
Nuda is a elegant fragrance fit for a bride on her wedding day. The disadvantage is the limited projection, at least on my skin. But with a fairly strong application, there will still remain distinct fragments of Nuda after a whole day.



Rating: 3 +

Notes: Jasmine

Puredistance - M

Bild: Carnations, Wikipedia, (some rights reserved)

Lyxparfymmärket Puredistance gör parfymer av högkvalitativa råvaror till ganska häftiga prislappar, ialla fall om man ska ha lull-lull flaskor utformade som kristallpelare. De finns också i enklare förpackningar och är inte heller då billiga per ml men man ska betänka att det är en högkoncentrerad blandning, ungefär som parfym. Hittills har Puredistance tagit fram tre dofter och M är den första doften som lutar mest åt herrhållet även om den klassats som unisex.

Lutar åt herrhållet, ja visst gör den, för M i starten är inget annat än en mjukare, snällare och mer koncentrerad form på tema Hermès Belami (den äldre formulan). Ungefär så här skulle Belami dofta om den fanns i parfymform. Faktiskt blir jag rätt besviken. Sådan hype kring Puredistance och M, skapad av parfymexperten Roja Dove och så doftar den så nära gamla välbekanta Belami. Jag känner också spår av Maître Parfumer et Gantiers Ambre Precieux och M ger även vissa associationer till Chanels Antaeus tvålighet (originalformulan) . Känns som om man nu försöker få in en ny generation i ett gammalt beprövat, och för den stora parfympubliken, numera glömt koncept. Och då givetivis till ett högre pris, flaggandes med exklusivitetsflaggan.

Vad doftar då M? Min association av doften är fint läder och lätt nejlika. Det är inte så att M doftar nejlika utan det är den känsla doften förmedlar, därav bilden ovan. M har en klassisk lite tvåligt sträv bergamott-öppning, en lätt kryddighet, som med ros och nejlika ger en varm och kryddig blomnot, en torr talkig tvålighet liknande den i Ambre Precieux och Antaeus, en mjukt och Belamis fina läder, som i ett par tunna, fina läderhandskar. I basen är det mycket fråga om Belamis läder. Det är en väldigt klassisk och bärbar doft för en välklädd medelålders eller äldre herre. Visst kan man som dam också bära doften då den är mjukare och pudrigare än Belami men i min lilla värld är M en herrdoft. M har bra hållbarhet på huden, sitter nästan ett dygn och har en lagom projektion som inte blir påträngande.

M hade fått bättre betyg om det inte varit för att doften känns så familjär och som en förlängning och förstärkning (i koncentrationsstyrka)  av Belami och att den har så mycket likheter med några sedan länge redan etablerade dofter. Det finns helt enkelt ingen nydanande tvist i M.

Betyg: 4

Noter: Bergamott, citron, ros, jasmin, nejlika, trä, vetiver, patchoulli, labdanum, ekmossa, kanel, kryddpeppar, läder, mysk

Vero Profumo - Onda

Ursprungligen publicerat på min tidigare blogg "Parfumistans blogg" på Damerns
Världs hemsida i juni 2009. Därav referensen till Rubj som jag då recencerat innan och alltså nu kommer i fel ordning. Återkommer till Rubj lite längre fram.

Jag har också ett litet prov på den schweiziske parfymkonstnärinnan Vero Kerns gröna härlighet Onda. Även om jag gillar Rubj (se föregående recension) snäppet bättre så är Onda av minst lika god kvalitet och faktiskt mer innovativ än Rubj. Onda innehåller bland annat vetiver, ingefära och koriander.

I Onda händer något hela tiden: Den öppnar grönt, som en uppsparkad fuktig, grästova om våren. Sedan följer gräsiga, lädriga och träiga noter innan den övergår i en grön pudrighet. Ur pudrigheten tonar en tydlig doft av geranium fram men den blir aldrig skarp eller påträngande. Onda är kontrasternas doft, råheten som skiftar med pudrigheten. Den har en påtaglig retrokänsla men faller inte in i ”tantspåret”. Eftersom Onda är en så levande doft ser jag hela tiden fram emot nästa händelse i utvecklingen när jag bär den. Näsan dras hela tiden till handleden så det här är en doft jag får använda lediga dagar.

Onda är en doft för dagtid och den passar särskilt på våren. Som den komplexa doft den är har den ändå något för varje årstid. Den tillhör samma gröna nisch som Estée Lauders Aliage och Aramis Devin. Den mjuka geraniumtonen känner jag igen från Mâitre Parfumeur et Gantiers Route de Vetiver.

Precis som med Rubj kommer det att bli jobbigt när Onda-provet är slut så det är bara att ransonera!

Betyg: 5

Kommenter vintern 2011: Som framgår av föregående inlägg får jag ungefär samma intryck av Onda Extrait som då. Våren 2009 fanns den bara i parfymkoncentrationen.

Farmacia SS. Annunziata dal 1561 - Ambra Nera

Här behövs Ambra Nera för att värma upp...Foto: Herr Parfumista (c)

Farmacia SS är ett gammalt anrikt apotek i Florens, grundat 1561. Eftersom apotek förr i tiden också komponerade och sålde dofter så vilar Farmacia SS:s dofter på en gedigen grund.

Ambra Nera är en underbar, varm, omhändertagande mellanbrun (om jag ska visualisera en färg) ambra i kategorin med kådor och patchoulli. Den tillhör alltså inte den örtigare (grönare) mer fourgé-likande gruppen som MPG:s Ambre Précieux eller HdP:s Ambre 114.

 I Ambra Nera finns noter av cypress, eucalyptus, ambra, benzoin, vetiver, vanilj och patchoulli.  Den är högkvalitativ, torr och perfekt pudrig i karaktären, som pudret i en elegant dams juvelbesatta puderdosa. Ambra Nera ger associationer till en elegant dam i exklusiv päls på väg till Afternoon Tea efter en "ansträngande" shoppingrunda. Jag upplever ambratonen som skalad och ren. Samma ambranot men behandlad på ett annat sätt finns i Montales Oud Ambre. I Oud Ambre bäddas ambran in i noter som skapar en mörk och lortig ambra; kryddor, oud, läder och honung. Oud Ambre är farlig, klädd i ett svart läderfodral, och på gränsen till vulgär. En Femme fâtale jämfört med Ambra Neras eleganta lady. Där Ambra Nera är väluppfostrad och perfekt så balanserar vilddjuret Oud Ambre hela tiden på gränsen..

Ambra Nera hade förstås varit en pefekt juldoft också och skulle kunna ha lagts in bland juldoftslistorna. Den är också en trivsam kontorsdoft grå och kalla vinterdagar, en komfortdoft som kan få hela omgivningen att må bra.

Betyg: 4

Mer av Parfumistans reviewer - Niche 2 (2)

Fortsättning från föregående inlägg gällande listning av reviewer på Parfumistans dagbok från i våras/somras:

Maître Parfumeur et Gantier Jasmine: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=606000

Amouage Opus I, II, III: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=614452 , http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=614707

Hors Là Monde Siloh: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=607880

Keiko Mecheri Tarifa: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=615650

Amouage Gold: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/archive.jsp?date=2010-08&mode=month

XerJoff Irisss: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=618028

Arabian Oud Mokhalat Najdi: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=615746

Creed Vanisia: http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=614586

The Different Company Oriantal Lounge:  http://blogg.expressen.se/parfumistansdagbok/entry.jsp?messid=611429

Hoppas att listningen underlättar läsningen.

OBS: Eventuella kommentarer på något av inläggen lämnas här då jag inte checkar av Parfumistans dagbok.

MPG - Jasmine

Insjuknad i Daniel-febern har jag haft svårt att koncentrera mig på att skriva om doft.
Idag har jag i alla fall en mycket trevlig doft, ur ett parfymnörds perspektiv i allafall. Herr Parfumistas kommentar i morse: Du luktar stallkläder och häst. Som så ofta (han har onekligen en bra näsa ska erkännas) hade han rätt. Jag bar Mäitre Parfumer et Gantiers fina Jasmine, en dunkel, lortig, animalisk jasmindoft. Naturlig Jasminolja luktar nämligen häst och stall så många har svårt för doften. Men inbitna parfumistor brukar gilla det hela, ungefär som inbitna vinprovare gillar gamla viner med stallnoter. Minns när vi fick prova ett trettioårigt rödvin på Rabiega i Provance. Det var på den tiden V&S fortfarande hade kvar vingården. Det som slog emot oss var en intensiv doft av stall och häst. I samma stil är Jasmine men sötare och blommigare. Underbar på sitt sätt. En doft som jag inte borde ha dragits till idag, årets ljusaste natt. För den är ju inte direkt är något midsommarblomster precis!

Betyg 4+

Prada Infusion de Vétiver

Prada Infusion de Vétiver är skapad av Pradas husnäsa Daniela Andrier. Doften är egentligen klassad som herrdoft men i mitt tycker är det en klar unisexdoft. Mina väninnor som sniffade den från min handled gissade till och med att det är en damdoft.
När det gäller vetiver har min hud svårt när vetivern blir för tät och mörk och i mitt tycke mer herrig, typexempel MPG:s fina kultdoft Route Vetiver. För mig går gränsen någonstans vid Laliques Encre Noir (herrversionen).
Åter till Pradan: Doften är grön, lätt örtigt transparant. Den känns som en skalad vetiver, snarare från växdelar ovan jord en själva roten. Det finns en transparant spritsighet från vitpeppar och ingefära som ger en fräschör som inte är av typen "lakan som torkar i solen". Infusion de Vétiver är en mycket bra doft för sommaren som också passar bra i höst - en typisk "grå dräkt med krispig vit blus" doft.

Doften sitter medelbra, jag testade den på handleden med några rejäla sprits tidig kväll (i och för sig inte optimalt underlag, man ska vara nyduschad). Vid sänggående  vid halv två tiden på natten var doften fortfarande ofragmenterad. Men vid uppstigning vid halv niotiden var det ytterst få fragment kvar.
Även om Infusion de Vétiver är en bra doft så är den väldigt lik övriga Prada Infusioner. Basen i Infusion de Vétiver är Pradas herr Infusion så att man kan säga att Id V  i stort sett påminner om den doften men med vetiver tillagt. Så har man redan en annan Infusion så är det tveksamt om man behöver Infusion de Vétiver också.

Betyg: 3  (med reservation för den begränsade provningen och pga att doften inte är särskilt originell jämfört med övriga Infusioner)

Skärpning!

 
Bilder: Wikipedia
Måste skärpa mig! Vi befinner oss mitt i sommaren och var befinner sig mina doftpreferenser? Ja inte i citrus, lätt blommigt, grönt eller aquatiskt. Nej, här var det dofter dominerade av någon av ingredienserna på bilderna: Tunga vita blommor, rökelse eller ambra. Samtidigt ska man inte tvinga sig på en doft då trivs man ändå inte. Så jag njuter i fulla drag av dagens Ambre Précieux utan dåligt samvete. När de riktigt varma och soliga dagarna är ett faktum längre fram så kommer jag säkert att (iallafall kortsiktigt) tråna efter de lättare dofterna.