Etros Palais Jamais måste ha varit mycket originell när den kom 1989. Något som den fortfarande är, trots att det sedan dess exploderat med dofter som innehåller the. När jag recenserade PJ i november skrev jag att den påminner om de där halvmjuka, tjäriga finska pastillerna, vad de nu heter. Det stämmer fortfarande.
PJ påminner något om Bvlgari Black, jag fick ta PJ som substitut i min Black längtan helt enkelt. PJ är råare och tuffare och är mindre söt. Bränd gummitonen finns i båda, liksom the och jasmin. I PJ är en torr härlig jasmin mycket tydlig. Det finns trä i form av björk (tror jag) och även gröna kryddor som salvia. Även dofterna av tobaksblad liksom av svart the gör sig påminda. Samtidigt finns en tvålighet som gör att ingredienserna flyter samman harmoniskt och doften inte blir för ohyvlad.
PJ är en bra vår- och sommardoft, något att ta till när jag blir utled på det blommigt fräscha som jag ju "ska" bära under varmare säsong. När annars?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.