måndag 16 maj 2011

Mona di Orio - Jabu

Bild: Orange blossom and oranges, photo taken by Ellen Levy Finch (c)
Wikimedia Commons, some rights reserved.

For an english version, scroll down to the previous post.

Mona di Orios Jabu domineras av apelsinblomma men har samtidigt andra djupare nyanser än många andra inom genren. Jabu betyder glädje på Zulu och 10 % av intäkterna från Jabu går till ett hjälpprojekt för HIV-smittade mödrar och barn i Afrika. Det är många som dissar Mona di Orios dofter men jag gillar de flesta. Jag dras ibland till och med till mitt prov av den svåra, gröna Amyitis. Jabu är en betydligt mer lättburen doft än Amyitis.

Jabu är en varm och omfamnande doft. Den har en del likheter med Pradas Infusion de Fleur d'Oranger men Pradan som är en EDT är mer transparent och väldigt tvålig (på mig). Jabu känns mer diskret elegant, som en mjukare, tätare och liksom fetare apelsinblommedoft. Den har också mindre projektion, kanske på grund av högre koncentration, den är en EDP och troligen mer inslag av naturliga ingredienser. IdFdO är mycket mer högljudd och känns mer i karaktären som en badprodukt. Jabu har många andra noter som samspelar med apelsinblomman. En bit in i doften känns tydligt en fas med myrra, den friska champinjonliknande noten från Serge Lutens La Myrrhe anas. där apelsinblomman hela tiden finns med i skiftande nyanser och en viss brödig ton. Basen är en varm, len mix av honung och (fortfarande) myrra. I det här stadiet påminner Jabu mycket en del om Annick Goutals Myrrhe Ardente. Doften sitter bra, spår av myrra anas morgonen därpå.

Jabu är en doft att bli glad av och som framkallar känslan av riktigt varmt och soligt väder. Jag tycker att Jabu kan bäras året om, som en värmare på vintern och på sommaren som en doft som pallar trycket för lite hetta utan att försvinna efter några timmar. Jabu är en riktig komfortdoft som jag gärna skulle vilja ha mer än ett prov av.

Betyg: 5

Noter: Petit grain, apelsinblomma, ros, kokosnöt, benzoin, honung, plommon, amyris (en citronträds besläktad buskväxt vars kåda är starkt doftande och ibland används som ett urvattnat substitut för sandelträ)

4 kommentarer:

  1. Mona di Orio er virkelig noe for seg selv. Veldig fasinerende dufter. Selv om jeg liker de fleste, er det ikke alle jeg vil bruke som parfyme tror jeg. Jabu kunne jeg godt tenkt meg :)

    SvaraRadera
  2. Hej BB!
    Monas dofter känns så nostaligskt retro tycker jag. Vissa har också en lugnande effekt på mig. Sedan kan de vara lite lika, men så är det ju för de flesta hus. Testar faktiskt en Mona till idag: Chamarré - fin lavendel istarten sedan klassisk, pudrig Mona.
    Gillade verkligen ditt inlägg om Syttende mai
    Diorissimo är verkligen det perfekta doftvalet en sådan glad dag, bättre hade du inte kunnat matcha. En annan kandidat som hade passat är Week-End a Deauville som jag som bekant fallit rejält för.

    SvaraRadera
  3. Takk for det :) Ble et veldig full-fart-innlegg. Kanskje like greit - Da får jeg iallefall ned noen ord .. Det lokale parfymeriet bestilte Diorissimo for meg. Hentet den i går :) Ingen typisk duft for meg, men er likevel svak for den. Har i det hele tatt lite sommerlige dufter.

    Chamarré er også fin. Kan godt forstå den beroligende effekten fra Mona di Orio. Nuit Noire er utrolig fasinerende, men neppe noe jeg kommer til å kjøpe. Et sted mellom vakker og grusom :)

    Week-End a Deauville + endel flere er på vei til meg :D

    SvaraRadera
  4. Hej igen Bipbap!
    Växte upp med Diorissimo det är min mammas signaturdoft så den är speciell för mig. Hoppas att du gillar Week-End a Deauville så mycket som jag har propagerat för den. Ha det bra! Parfumista

    SvaraRadera