Fortsätter på sommartemat-Dagens doft

Även om det är grått ute idag så är det fortfarande varmt. Dagens doft, Clair de Nilang från Lalique är klart besläktad med gårdagens doft men CdN är fruktigare och lite sötare än den gröntonade Èhtèrè från igår. Gemensamt är vita blommor på ett lite "kallt" sätt som gör att det inte blir så sött. Det finns också en ton av gammalt papper i båda som jag gillar. CdN sitter hyfsat under dagen. Flaskan är jättevacker. Lalique är ju egentligen en gammal tillverkare/designer av glas, bla parfymflaskor. Som så många andra varumärken har man också slagit sig på parfym.

Sommardoft

Dagens varma "sensommarväder" har gjort att jag, efter alla tunga höst/vinterdofter ,verkligen längtade efter en vår/sommardoft. Precis samma känsla som infinner sig på vårkanten. Valde en doft som jag, efter dagens användning, inser att jag hittills behandlat styvmoderligt, Èthèrè från Vicky Tiel. När jag hade den på sommaren tyckte jag att den försvann för snabbt. Så är fallet inte idag, trots långpromenad i det vackra "vårvädret". Doften är en krispigt, spritsig lite grön blomdoft. Trots att jag känner inslag av vita blommor är den inte särskilt söt. Ger associationer till att sitta och läpja på en spritsig "Dagens" en varm sommarkväll. Doften påminner bla om Un Amour de Patou som också har grönheten i sig i ännu högre grad. Ska bli spännande att se hur länge sommardofts passionen håller i sig. Definitivt till i morgon i alla fall.

Veckans herrdoft

Dags att då och då kommentera herrdofter också. Idag bär maken en alldaglig italiensk åttiotalsdoft Gianfranco Ferré Men. Han är själv inte förtjust i den och doften "äts upp" ganska snabbt av hans hud. Han "konsumerar" dofter snabbt så de behöver vara starka och täta. Ferré Men har intressanta ingredienser som jasmin, ormbunke, kardemumma och enbär. I botten finns gran, ceder och sandelträ, läder, mossa och mysk. Inledning med citrus och lavendel toner och något som luktar järn. Järntonen har jag känt i den mer renodlade lavendeldoften Pour un Homme från Caron så detta "något" är nog en slags lavendelton. Trots de intressanta ingredienserna blir det bara ett "jaha". Det luktar inte illa men den är tyvärr helt ointressant. 

Tur med Victor and Rolf och Dagens doft

Hade tur med Victor&Rolf plaggen! Klänningarna passade bra men kappan var för liten och heller inte rätt skuren för mig. Två av tre rätt är mer än godkänt. Den röda sidenklänningen blir perfekt på julaftonen, det tänker säkert fler än jag. Den kommer vara Sveriges vanligaste julaftonsklänning 2006.
Dagens doft
"Den där passar du jättebra i" sa mannen om dagens doft."Släng dina tantdofter och använd bara de som passar så där bra". "K-märk iallafall alla tantdofter (K som i kärring) så att det finns en varning". Vi har lite olika inställning till kriterierna för doftanvändning något jag kommer återkomma till i inlägg längre fram. Doften som fått tummen upp är Versaces Crystal Noir, en vit-blommig parfym på orientalisk botten. Den har ingredienser som gardenia uppbackad av tuberos, ambra och mysk. Den är mao tung och söt, jag känner också en ton av cocos, den lukt som kommer precis när man öppnar en cocosnöt. Den smälter fint in i min hud och hållbarheten är enorm för att vara en Edt, doften är tydlig även dagen därpå. Crystal Noir påminner mycket om Diors Tendre Poison men TP saknar cocosinslaget och är mer åttiotals-vit-blommig. Därför valde jag  CN då jag har flera i den typiska vita-blom-kategorin sedan tidigare. Jag tror att Crystal Noir ska agera ersättare till den fina, betydligt torrare tuberosdoften Blonde från Versace. Skandal att man slutat tillverka den.

Opie- och andra doftminnen

Minns mina första bekantskaper med Opium. Det var på det glada åttiotalet när min parfymgarderob inte var särskilt stor (se inlägg 13/11). Jag tullade på min fd svärmors flaska när svärföräldrarna var bortresta och kanske några gånger t o m när svärmor var hemma. FYYYYYY på mig!!! Det måste ju ha känts på lukten så om du läser det här (och känner igen det hela) så ber jag tusen gånger om ursäkt och levererar samtidigt ett stort TACK för att jag genom dina dofter bekantade mig med lite tyngre parfymer än jag var van vid hemifrån. Fd svärmor hade förutom Opium även ur- orientalen Shalimar, tuberosdoften Chloé och kryddiga orientalen KL. De gillade jag också. Sedan fanns lättare saker som Anias-Anais men den brydde jag mig aldrig om att ens testa. Jag fastnade för det tyngre artilleriet. Undrar vad som står i fd svärmors parfymhylla idag?
Hemifrån är jag van vid lättare dofter. Som framgår av mitt inlägg 1/11 så är min mamma i princip solitäranvändare av liljekonvalj-ros doften Diorissimo. Men det fanns också lite chypre ibland, representerat av den gröna Miss Dior och någon gång också light-orientalen Dioressence. Även den härliga, numera nästan omöjlig att få tag i, aldehydiska blå blomparfymen Je Reviens från Worth var stapelvara. Je Reviens är nödvändig att ha i parfymstyrka för i sin Edt form luktar den något helt annat. Tyvärr ryktas att de förändrat formulan i parfymversionen till det sämre de senaste åren. Hoppas att så inte är fallet. Någon enstaka flaska av Revlons gröna, banbrytande 70-talsdoft Charlie minns jag också. Andra doftminnen är farmors klassiska gröna chypre Ma Griffe från Carven och min ingifta fasters Apple Blossom från ? och är jag nästan säker på, nejlikedoften Bellodgia från Caron.

Rugguggla/Dagens doft

Idag känner jag mig som en riktig rugguggla. Vaknade i natt med en lätt förkylning och kände direkt att i morgon blir det en "omhändertagande doft". Inte läge för någon powerdoft som gårdagens Diva. Jag kände direkt att det är Opium, YSL:s klassiker från 1977 som skulle få stå för omhändertagandet. På detta en varm paketering i mjuk cashmere. Opium är en kreation av Jean-Louis Sieuzac, dvs samma näsa som lyckats ställa till katastrofen Oscar. Stackars Oscar, det är fritt fall i betygsskalan för närvarande. Till skillnad mot Oscar är Opium en fullträff. Det är en gåta hur samma kreatör inom en så kort tidsrymd lyckats med både ett riktigt bottennapp som Oscar och en hit som Opium.
Opium är en varm och kryddig oriental, utan sötma. I Opium finns kryddnejlika, mandarin, nejlka, ros, myrra, bävergäll (syntetiskt), oppoponax, sandel- och cederträ. Opium har god hållbarhet under dagen och på mig förenas den fint med huden. Enligt vissa är det en tantdoft men det beror nog främst på att den är snart trettio år gammal. Hade den lanserats idag hade få gjort tant associationen.
Mmmm, näsan dras hela tiden till armvecket för att sniffa Opium (oj det där lät nästan olämpligt).

Diva - dags för tredje akten

Diva är som en mäktig opera i tre akter. Spännande intrig med sina fint komponerade, utsökta ingredienser. Ackorden avlöser finstämt varandra. Nu börjar snart tredje och sista akten, blommorna börjar tona ut och basen, de dovare tonerna av ekmossa/trä börjar ta över. Diva sitter mycket bra och länge, brukar kännas tydligt långt fram på kvällen och tom dagen därpå. Diva känns "hel" ända til slutet. Vissa dofter fragmenteras efter ganska kort tid sedan basnoterna trätt fram och några försvinner och bara delar blir kvar. Det gäller definitivt inte Diva. Diva släpper inte greppet när hon väl fått fast dig....