Dior - Miss Dior Cherie EDP

Foto: Parfumista (c)

Ursprungligen publicerat på min tidigare blogg "Parfumistans blogg" på Damerns Världs hemsida i september 2007.

Vissa dagar (även om det inte är barnkalas) bara känner jag för Lolita-doften Miss Dior Cherie EdP från Dior 2005, kreerad av Christine Nagel. MDC är parfymsnobbarnas skräck, enligt vissa slutet för Diors ädla förflutna bland damdofter. MDC är generisk, massmarknadsinriktad till det yngre segmentet och inte alls i klass med sin anmoder, den gröna, klassiska chypren Miss Dior från 1947.

Jag tycker ändå att MDC har sin plats, jag blir glad av den och den är bra i kompositionen. Har man burit "seriösa" dofter i flera dagar är det faktiskt skönt att få "poppa" omkring med MDC. Ja, popcorn är just en av ingredienserna i mellanregistret. MDC inleds med tangerin, jordgubbsblad och viol. I mellanregistret finns jasmin, jordgubbe och karamelliserad popcorn. I basen patchouli (men ärligt talat känner jag inte mycket av den jordiga patchoulinoten) och mysk.

MDC påminner om en doft jag hade under nittiotalet, Montanas Parfum d’Elle som liksom MDC klassas som chypre utan att jag egentligen förstår varför. Möjligen då de nya sk chyprena, som inte innehåller den numera förbjudna ekmossan utan ett kalkigt substitut. P d’Elle hade en tydlig not av melon och faktum är att jag tycker att även MDC luktar lite melonigt, det är nog det som jag inte gillar med doften.

Summa sumarum: Alla ifs and buts till trots – en väl komponerad doft att bli glad av med god hållbarhet under dagen och tydlig närvaro. Egentligen inte my cup of tea men någon enstaka gång dras jag till den. Får absolut inte överappliceras för då blir den riktigt sliskig. Blir bättre i slutet av dagen när basen med bla mysk blir mer framträdande. MDC  bör inte användas i mer allvarliga sammanhang, som vid förhandlingsbordet.

Betyg 3 +

Kommentar 2011: Stärkt betyg till en 4:a. man får inte låta sig påverkas för mycket av parfymsnobbism. Det där med att jag inte känner någon jordighet i patchoulin beror nog på att det rör sig om en modern "clean-patchouli"  som tas fram med modernt teknik, inte den klassiskt jordiga patchoulioljan.Det här är en välgjord doft, tidig (om inte till och med först) i sin genre "modern fruktig chypre". Numera känner jag mer av popcorn/jordgubbstonen än tidigare. När jag var liten fanns ett kort tag faktiskt en popcorn-sort som var smaksatt med jordgubb och en annan med citrus. Men de försvann snabbt från marknaden.Den reviewade versionen är den ursprungliga, texten är stansad i flaskan. Den nuvarande versionen med texten på vit pappersetikett är en annan, blommigare forumlering som förlorat en del av originalets karaktäristika. Har bara sniffat den nya versionen snabbt på sticka och tycker mig inte ha tillräckliga intryck för att kunna betygsätta den.