torsdag 19 april 2007

Dagens doft - Cristobal

Dagens doft har jag tyvärr inte använt på väldigt länge. Har tänkt göra det många gånger men sedan glömt bort det.Cristobal från Balenciaga 1998 är en träig oriental som trots detta ändå är ganska lätt. En riktig trivseldoft för ruggigt väder eller kallare årstider. Cristobal är en fint harmonierad komposition som känns krämigt sammetsmjuk. Den är inte en sådan där komplicerad doft som det känns som jag går en rond mot utan med Cristobal kan jag bara slappna av och njuta. Doften sitter bra under dagen och den har också en god närvaro.
I toppnoterna finns fikon och bergamott. Hjärtnoterna domineras av jasmin, freesia och pion. I basen en mjuk, krämig sandelträton tillsammans med patchoulli och vanilj.

onsdag 18 april 2007

Dagens doft - Palais Jamais

Etros Palais Jamais måste ha varit mycket originell när den kom 1989. Något som den fortfarande är, trots att det sedan dess exploderat med dofter som innehåller the. När jag recenserade PJ i november skrev jag att den påminner om de där halvmjuka, tjäriga finska pastillerna, vad de nu heter. Det stämmer fortfarande.
PJ påminner något om Bvlgari Black, jag fick ta PJ som substitut i min Black längtan helt enkelt. PJ är råare och tuffare och är mindre söt. Bränd gummitonen finns i båda, liksom the och jasmin. I PJ är en torr härlig jasmin mycket tydlig. Det finns trä i form av björk (tror jag) och även gröna kryddor som salvia. Även dofterna av tobaksblad liksom av svart the gör sig påminda. Samtidigt finns en tvålighet som gör att ingredienserna flyter samman harmoniskt och doften inte blir för ohyvlad.
PJ är en bra vår- och sommardoft, något att ta till när jag blir utled på det blommigt fräscha som jag ju "ska" bära under varmare säsong. När annars?

Dagens doft - Eau Parfumée au Thé Verte Extreme

Eau Parfumée au Thé Verte Extreme från Bulgari år 2000 är en starkare (tack för det) koncentration av Eau Parfumée au Thé Verte från 1993. EPTVE, liksom EPTV, är en grön the baserad unisexskapelse av den inte direkt okände näsan Jean-Claude Ellena.
Av Bvlgaris thedofter (de jag luktat på) tycker jag att det är den bästa, men oftast så är också den första doften i en linje den bästa. Exempelvis Bvlgari Black och Bvlgari Femme bygger också i och för sig mycket på the liksom de flesta av Bvlgaris dofter men de tillhör inte den "rena" thelinjen. EPTVE/EPTV är enligt mitt förmenande en av de allra bästa thedofterna överhuvudtaget. Det finns en klar klasskillnad mot tex Elisabeth Ardens Green Tea som jag ändå tycker luktar gott och som är en bra och prisvärd doft.
EPTVE sitter, tack vare att den finns i starkare koncentration, bra hela dagen. Jag minns hur jag fick blaska ur (kändes det som) halva flaskan av EPTV när jag hade den på nittiotalet. EPTVE har en bra närvaro utan att på något sätt vara påträngande. Den är fräsch men på ett befriande ofruktigt och osött sätt. Passar bra vår och sommar men kan i sin starkare koncentration fungera enstaka gång även på vintern.
EPTVE inleds med bergamott, apelsinblomma, koriander och peppar. I mellanregistret tonar ros, jasmin och kardemumma fram. I basen grönt the, mossa, trä och bivax.
EPTVE/EPTV är en doft som jag längtat mycket efter under de alltför många år som jag var utan sedan den första flaskan tog slut.

måndag 16 april 2007

Dagens doft - Turbulences

Turbulences från den anrika franska päls- och läderfirman Révillon, är en blommig chypre från 1981. Huset Révillon förtjänar en egen liten utvikning. Det startades av bröderna R i Paris under slutet av artonhundratalet. 1903 beslutade man, att för att säkra päls- och lädertillförseln, öppna handelsstationer i norra Qubec följt av övriga norra Canada. Många inuitsamhällen etablerades på platserna för Révillions handelsstationer.
Åter till parfymen: Turbulenses innehåller vid sidan av blommorna också mycket kryddor och en del trä. Fast den är ganska stark och har en stark närvaro, känns den fräsch. Självklart inte fräsch på det där moderna, fruktiga, aquatiska sättet, utan klassiskt, lite torrt, träigt. Doften är också hållbar under dagen, svävar inte bort efter några timmar.
Turbulences inleds med gröna blad, bergamott, peppar och muskot. I mellanregistret ett klassiskt chypreackord: Jasmin, ylang-ylang, ros och tuberose. En fruktighet och kryddighet adderas genom persika och salvia. I basen ekmossa, ambra, ceder- och sandelträ samt vetvier.
Turbulences passar mig ganska bra, den får ingen "tantvarning". Självklart känns den något daterad då den har mycket sjuttiotalschypre i sig och alltså inte påminner om något som skapas idag. Men det är som alltid frågan: vill man lukta som alla andra och garanterat modernt eller vågar man sticka ut och prova de äldre, ofta fint balanserade dofterna. Som tex Turbulences: Trots så många ingredienser så flyter de så fint in i varandra att ingen blir riktigt tydlig i sig utan de bildar en harmoni.

lördag 14 april 2007

Dagens doft - Équipage

Idag har jag varit och tullat bland mannens dofter. Jag har läst någonstans att Hermes Équipage, en skapelse av Guy Robert (bla Calèche, Dioressence) från 1970, kan passa även kvinnor. Équipage passar hyfsat på mig, men inte så bra att det finns anledning att fortsätta snyltandet eftersom jag själv ändå har en hyfsad doftsamling.
Doften som sådan är en fint komponerad fougère eller aromatisk som doftfamiljen (mestadels herrdofter) också kallas. Fougère påminner mycket om chypre men är örtigare. Doftfamiljen har inspirerats av ormbunken. Équipage känns lite daterad fast ändå väldigt klassisk- Eller daterad förresten. Ska man kalla alla dofter som inte luktar som den stora massan idag för daterade? Vad händer då om man tar fram något klassiskt inspirerat idag? Är doften daterad?
Équipage inleds med liljekonvalj, salvia, bergamott och rosenträ. I mellanregistret pinjeträ, nejlika och jasmin. I basen patchoulli, tonka, mossa och vetvier.
En doft som man först förleds tro är för casual. Men den är starkare än så och passar perfekt med en vit, krispig skjorta och kostym en dag på kontoret. Som damdoft; kan gå, men Éqiupage gör sig trots allt bäst på herrar, den målgrupp den skapats för.

torsdag 12 april 2007

Dagens doft - Crystal Noir

Versaces Crystal Noir från 2004 har jag beskrivit tidigare, 18/11 närmare bestämt. Det är en doft som en del parfymsnobbar rynkar på näsan åt men som de samtidigt erkänner att de inte kan låta bli att tycka om. Varför dessa nässnörpningar? Jo, det är en rakt igenom kemisk doft, gjord enligt senaste teknik. Inga naturliga ingredienser här inte. CN är en modern vitblommig oriental (gardenia, tuberose) som sägs ha ozoniska toppnoter. Rätt tunga luftnoter i så fall. Det finns en tropisk men torr fruktighet i doften: cocosnöt och något som påminner om fikon. Allt vilar på en mysk och ambrabas som inte känns som den traditionella. Även om mysk och ambra vanligen är syntetiska så luktar de här på ett annorlunda sätt. Nytänkande helt enkelt!
CN passar väldigt bra på mig och jag tycker bra om den, det brukar liksom hänga ihop. Doften är tydlig och tar viss plats i rummet. Den sitter också till dagen därpå trots Edt-version. Skulle kunna bli något av en signaturdoft om jag hade en liten doftgarderob. Mannen tycker att det är det bästa jag har haft på mig på ett bra tag. Blev först t o m anklagad för att ha tagit av hans Salvatore Ferragamo,en doft som för övrigt har myckt fikon i sig.
CN passar alla årstider utom när det är som varmast på sommarn. Råkade använda den en sådan dag i somras och då blev den för överväldigande.

lördag 31 mars 2007

Dagens doft

Befinner mig fortfarande inom de blommigt, fruktiga trivseldofternas revir. Idag Birmane från van Cleef & Arples 1999.  Bedömningarna om vilken kategori den tillhör, fruktig blomma eller träig oriental går i sär. Sjäv tycker jag det finns en nötigt-träig orientalisk bas med mycket fruktighet i överbyggnaden.
Birmane är rätt karaktärslös. En typisk fruktig, söt parfym från det sena nittiotalet. En trivsam men på intet sätt stor doft (ojdå, doftsnobbens fula tryne skymtade fram). Exempelvis Boss Women som jag bar häromdagen, har mer personlighet och är mindre söt. Ändå finns vissa likheter i stil och ingredienser. Trots att Birmane är en Edt så är den väldigt stark och sitter bra under dagen samt har en stark närvaro. Den är lätt att överdosera, vilket jag har gjort idag. Första intrycket är fruktigt sött men när de börjar koka ned till basnoterna så dämpas det söta en del av tonkaböna och mysk.
Birmane inleds med persika, freesia och kumquat. Sedan följer jasmin, ros, lilja, orkide och narciss. I basen tonkaböna, mysk, vanilj och sandelträ.
Boss Women är en typisk "på kontoret doft". Birmane är mer en kvällsdoft på samma tema, även om den kan bäras på dagen också. När Birmane nått basnoterna är det tonkan och mysken dominerar. Nu är den mer diskret än i början då jag kände mig fruktbombad. Birmane vinner i längden, men är fortfarande en doft i mängden.