Bravo!

Idag började NK:s rea och jag var inte där! Året börjar bra ur nyårslöftesperspektiv!

Dagens doft - Dune

Idag bär jag en av mina gamla stöttepelare i parfymgarderoben, den underbara Dune från Dior, näsa Maurice Roger. Fick höra en förfärlig historia av en väninna igår. Hennes man hade tvingat henne att ge bort sin Dune. Han hade fått för sig att den luktar tant. TANT??? Denna härliga trä-oriental med de tydliga vatteninslag som var så typiska i det tidiga nittiotalets parfymer.
Dune påminner mig om salt havsluft, långa sandstränder, alger och vallmo. Doften inleds livligt varmt med bergamot, rosenträ och mandarin. I hjärtat finns jasmin, vallmo, ros och ylang-ylang. I basen vanilj, patchoulli, sandelträ och benzoinkåda.
Sammanfattningsvis är Dune en mycket användbar doft.

Dagens doft- Mahogany

Äntligen är blommornas terrorvälde över! Efter två dagar i blommornas våld greppade jag idag den träiga Mahogany en unisexdoft från Etro. När den kommer på luktar den ganska stickigt, ja rent av lite illa. Det försvinner efter ett tag och en lätt cederträdoft framträder tillsammans med lite citrus, lavendel och en ton av rå vanilj. Doften är linjär och luktar ett slags spritsigt, fräscht trä. Hållbarheten är hyfsad under dagen, doften finns kvar i sin helhet på kvällen men mycket svagare.

Dagens doft - Jessica McClintock

Fortsätter på det igår inslagna spåret med solitära blomdofter. Idag har jag liljekonvaljdoften Jessica McClintock från den amerikanska modeskaparen med samma namn. Doften är frisk och blommig men den känns så tråkig. Det finns också en liten underton av plast som försvinner efter ett tag.
I toppnoterna finns bergamot, svartvinbärsblad och basilika. I mellanregistret liljekonvalj, ros, ylang-ylang och jasmin. I basen trätoner och mysk.
JMC är ok men kan inte jämföra sig med mästerverket Diorissimo. Den är min mammas signaturdoft vilket gjort att jag provat en annan konvaljdoft för egen del.
När det gäller solitära blomdofter ska jag nog när det kommer till kritan, hålla mig till min favoritblomma tuberosen. Det visar både dagens och gårdagens kritiska granskning. Tuberose dofterna är mycket mer dramatiska än de snälla konvaljerna och rosorna.

Dagens doft - Rose Absolue

Rose Absolue från Annick Goutal är en solitär rosendoft med olika sorters rosor såväl vilda som tama. R A brukar anses tillhöra en av de bästa rosendofterna och det luktar verkligen bara ros, ingen tvekan om det. Jag kan tänka mig att doften attraherar genuina rosendoftsfantaster men på mig luktar det mest potpurri. Det är en klassisk, ren rosendoft när man sätter på sig R A men efter några timmar luktar det bara fragment av torkade rosenblad. Som så ofta när det gäller Goutals dofter så sitter alltså inte R A så bra under dagen. Kanske beror det på att Goutals dofter består av stor andel naturliga ingredienser.
Själv föredrar jag (all snobbism som omger Goutals dofter till trots) den mycket mer kommersialiserade och därmed, om man anlägger det snobbiga perspektivet, "sämre" rosdoften Stella från Stella McCartney. Med Stella har ingen mindre än praktnäsan Jacques Cavallier (så dålig är den då rakt inte) skapat en ny typ av rosendoft som inte är så tråkig som den traditionella typ som R A representerar.

Måste vara vädret

Det är mörkaste januari och jag trängtar efter lätta citrus-, vatten och blomdofter. Har blivit lika störd i doftcykeln som björnarna som har svårt att gå i ide pga värmen. Nu gäller egentligen tunga orientaler och chypres men i morse greppade jag en rent solitär blomdoft (kommentarer kommer senare idag).
När jag var ute på några ärenden gick jag in och luktade på den av mig förespråkade, men ej innehavda, L ´Eau par Kenzo. Det är en sådan fin blomdoft med vattennoter, skapad av ingen mindre än Oliver Cresp. En dag blir den nog min till slut, nyårslöftet till trots.

Dagens doft - Yvresse

Inspirerad av gårdagens dryck blev det YSL:s Yvresse fd Champagne. När doften lanserades 1993 var det under namnet Champagne. Det fick champagnehusen att expolodera. Efter en varumärkestvist som slutade i domstol, tvingades YSL att ändra namnet som då blev det spritsiga Yvresse. Även den fina (ursprungligen herrdoften från 1941) Royal Bain de Champagne från Caron tvingades i samma veva byta namn till Royal Bain de Caron.
Yvresse är en fruktigt söt chypre som påminner om söt champagne. Den för tankarna till en boduoir i Paris vid det förra seklets början. Jag tycker om den intensiva, tungt men samtidigt spritsigt fruktiga doften. Tyvärr passar den inte så bra på mig, den ligger liksom utanpå huden. På en kollega för länge sedan, passade den utmärkt. Jag såg fram emot när hon använde Champagne (ja det var så länge sedan). Sparsam applicering är ett måste då doften är mycket stark och tät. Detta gäller även edt:n.
Yvresse/Champagne är skapad av en av de främsta kvinnliga näsorna, Sophia Grojsman. I toppnoterna finns persika, aprikos, mint, anis och nektarin. I hjärtat ros, litchifrukt, jasmin och nejlika. I basen slutligen ekmossa, vetvier och patchoulli.
En klassiker i sin egen genre som jag tycker att det är tråkigt att jag inte bär upp tillräckligt väl. Men ibland vill jag ha den på ändå.