Visar inlägg med etikett Spellbound. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Spellbound. Visa alla inlägg

måndag 25 september 2017

Montale – Gold Flowers

Picture: Polianthes tuberosa, 1816,
John Sims (1746-1799), Wikimedia commons

Montale Gold Flowers is one in the indefinite ranges of perfumes from the house of  Montale, created by the hyperproductive perfumer Pierre Montale some years ago. Gold Flowers belongs to the Edp line, which is the non-oud line of the house. Of course there are oudnotes in many of the blends in the Edp-line but the note is used as a woody note among others and not as the leading note of the creation as in the Oud-line.

In Gold Flowers I can’t detect any oud, Gold Flowers is a genuine, tuberose dominated spicy, bold flowery fragrance. Gold Flowers reminds me of at least three fragrances: Spellbound with it’s flowery spiciness, Fracas tuberose and the texture of the flowery, fruity chypre Jil Sander 4. But Gold Flowers is lighter, brighter and more contemporary than those three fragrances. As the fragrances of the early 90s has been one of the major trends in perfumery for some years, for example Burberry Body, Gold Flowers is quite in tune with time.

The sillage and longevity is great as almost always with the Montales. The composition is also well balanced. Gold Flowers is perfect for warming up a grey day in autumn- or winter but is also appropriate to summer as it last very well and has a certain transparency. With it’s character it is also suitable for evening wear. To summarize: Gold Flowers is not the most original composition but cozy and wearable spicy, tuby fragrance.

Rating: 4

Notes: Tuberose, pepper, clove, sandalwood, grey amber

fredag 25 maj 2012

Histoires de Parfums - Tubereuse 3 Animale update May 2012

Picture: strawflower, Helichrysum moeserianum.
Photo: Winfried Bruenken (Amrum) (cc) Wikimedia commons,
 some rights reserved.

Tubereuse 3 Animale is the third installment in the Histoires de Parfums Tubereuse triology, created by the HdP house founder the  ISIPCA-graduated Gérald Ghislain and Magali Senequier ( I think). The Tubereuse triology is a suite of different interpretations of tubereuse or more precise, perfumes with tubey as the common denominator but not necessarily tubereuse as the dominant note of the composition.

When I reviewed (in swedish) T 3 Animale almost two years ago I didn't like it at all. I thought it was an overdose of immortelle and too much tobacco and that the whole blend was unbalanced. But today, I
completely change my opinion, nowadays I just love this immortelle, hay, tobacco, slight honeyed tubereuse creation. Starts with a blond tobacconote, followed by a moderate dose of immortelle, not as heavy as in Annick Goutal Sables. As the notes mingles the tuberose quietly appears in to the blend. It's a tubey at the dark side of the spectrum, a tubey with the honeyed smell of the nectar, an interpretation that I have earlier experienced in Annick Goutals soliflore Tubéreuse (review in swedish) and in Mona di Orios Tubéreuse (also in swedish). The special tobacco-tubereuse mix I have earlier experienced in Liz Zorn (Sohivole) Tobacco & Tulle. As T 3 Animale reaches the basenotes there is something familiar with the blend. Mr Parfumista nails it when he states it has a similar vibe as Estee Lauders Spellbound but adapted to the 2010:s (even if created 2009 to be precise) as softer, more muted and without the bombastic sillage of Spellbound.  And as an old fan of Spellbound it is not surprising that I'm now also an admier of T 3 Animale.

Rating: 5

Notes: Neroli, kumquat, mandarine, bergamot, jasmine, tubereuse, plum, grass, hay, immortelle, tobacco, labdanum, wood

lördag 5 februari 2011

Topplista - Vinterdofter

Foto: Herr Parfumista (c)

Den stora internationella parfymbloggarmaffian har nu publicerat sina listor över vinterdofter. Det inspirerar förstås till ett inlägg. Det enda problemet är att jag i år har fnattat runt bland de flesta doftkategorier, den där riktiga vinterdoftskänslan försvann redan runt jul. Dessutom provar jag mest prover, alltså flyktiga bekantskaper. Så den här lilla listan är snarare en bild av vad jag gillar just nu, fram-och-tillbaka-vintern 2011, både när det gäller väder och parfym.

Spellbound (Estee Lauder): Gammal trotjänare i mitt stall. Har haft den sedan den kom ut under tidigt nittiotal och håvat in en hel del beröm. Stor amerikan i den kryddigt florala orientala skolan. Kardemumma och annan kryddighet över bland annat ros och gardenia. Några sprits håller ett dygn. Love it!
Le Mimosa (Annick Goutal): Trots mindre bra hållbarhet på huden under dagen, är LM en fin och mycket kvinnlig komposition vars gyllene värme ger hopp om vår och sommar. Persika och mimosa i fin harmoni, se review häromdagen.
Epic Man (Amouage): Elegant oriental med torr kryddighet och en mycket lätt oudnot över rökelse och olika träslag. Fullt klart en unisexdoft i min lilla värld.
Chanel No 5 Parfum (Chanel): Sprudlande aldehyder i denna klassiska doft som ger mig bilder av  marmor och kristallklart vatten.
Beige (Chanel): Mycket kvinnlig och elegant blommig med en väl balanserad syrenton, något som inte är helt vanligt. Ljus och upplyftande ger den hopp om våren. Stort tack till en viss parfymvän för möjligheten till decant av denna pärla.

En trend jag kan se är att jag vill ha rätt distinkta dofter med en intressant utveckling och som sitter hela dagen (förlåt AG). De får också gärna vara stora och märkas, inte små ängsliga skapelser som är rädda att sticka ut från den ordinarie doftmattan.

Vilka är dina vinterfavoriter?

onsdag 19 januari 2011

Grossmith - Phul-Nana

Bild: Drottning Victoria av Storbritanien (även kejsarinna av Indien)
Franz Xavier Winterhalter (1842)
Osborne House, Isle of Wight

Phul-Nana från 1891 är klassificerad som något så pass originellt som en oriental-fourgé. Fourgé-familjen som står för grön örtiga ormbunksliknande komponenter, innefattar till övervägande del maskulina dofter. Phul-Nana som betyder "underbar blomma" ska efterlikna en bukett av indiska blommor.

"Luktar i alla fall inte tant, mycket bättre än igår" (Shem-el-Nessim) var Herr Parfumistas spontana reaktion efter att jag spritsat på mig doften. Mitt första intryck är en nedtonad Spellbound (Estee Lauder) med mycket mer tämjda noter och lättare i strukturen. I mellanregistret blir Phul-Nana allt örtigare och har en grön kylighet ungefär som en skuggad, fuktig skogsglänta med mossa och ormbunkar en solig sommardag. Doften ger mig samma känsla som Carons Nocturnes även om de annars inte liknar varandra särskilt mycket. Det gröna ormbunksliknande känns i Phul-Nana väldigt rent och naturtroget även om ormbunke inte destilleras. Det är aldehyden coumarin som ger ormbunksnoten i dofter om jag inte minns fel.

Phul-Nana är inte vad jag väntar sig av en bukett indiska blommor. Den är lugn och ganska nedtonad på mig men den ligger där som en diskret örtig, grön, moss- och ormbunksmatta hela tiden. Jag ska förstås inte glömma blommorna, men på mig är det främst det örtigt, ormbunkiga som framträder. Blommorna flyter på ett diskret sätt in i det gröna och kyliga och värmer på så sätt upp doften. På samma sätt som varm luft krockar med det kyliga i den ovan beskrivna skogsgläntan den varma sommardagen. Om jag visualiserar en färg så är Phul-Nana mellan grön med stråk av transparent lila.

Phul-Nana känns till skillnaden från Shem-el-Nessim mer originell och inte så daterad. Jag gillar Phul-Nana och den passar min hudkemi så mycket bättre. Tyvärr bleknar doften och just inget mer händer när den når basnoterna, förutom att jag känner några stråk från CartierPanthere. Det är något som påminner om den plåsterliknande noten sammanvävd med en kall blommighet som finns i Panthere. Pudrig tonkaböna anas också.Phul-Nana slutar liksom i ett "jaha", med sin början hade jag väntat mig en mer distinkt final. Ett sammanvägt betyg på alla faktorer: Kvalitet, bärbarhet, originalitet, hur den passar mig och slutligen hur mycket jag helt subjektivt gillar doften:

Betyg: 4+

onsdag 21 mars 2007

Dagens Doft - Eternity

Stannar åtminstone en dag till i dofterna från andra sidan Atlanten. Idag i Calvin Kleins Eternity från 1988. Eternity skapades av den allt annat än obekanta näsan Sophia Grojsman (tex Yvresse, Paris, White Linen, Tresor, Sun Moon Stars). Jag har länge haft ett gott öga till Eternity, trots (fy, vad doftsnobbigt) att det är en vanlig doft som funnits på topplistorna säkert ett årtionde och som man under en period kände dagligen omkring sig. Kanske är det för att Eternity har vissa likheter med en stor favorit, Spellbound från Estee Lauder. Gissa vem som skapat den, jo Grojsman förstås! Eternity är något av en dagsversion av Spellbound.
Storyn säger att Calvin Klein lät ta fram Eternity med anledning av sitt bröllop. Namnet kommer av den ingravering "Eternity" som finns i en ring som Hertigen av Windsor gav till Wallis Simpson. Samma ring hade sedan Klein kommit över och givit till sin fru.
Eternity är en vit blom doft med mycket grönt i. Den har en väldig närvaro och sitter bra under hela dagen. När den först appliceras luktar den rätt starkt och kemiskt. Man måste ge den en chans att smälta in ordentligt för att göra den rättvisa. Nu råkar den passa på mig men jag kan tänka mig att om den inte passar en persons kemi så kan den blir riktigt otrivsam i sin styrka och sitt sätt att ta plats. I toppnoterna salvia, freesia och mandarin. I mellanregistret finns liljekonvalj, narcisser, liljor och ringblomma. I basen sandelträ, patchoulli och ambra.
Eternity har oförtjänt dåligt rykte  bland både modeslavar "omodern, åttiotalsdoft" och parfymsnobbar "för vanlig, sliskig". Själv tycker jag att det är en bra, mycket bärbar, året-runt doft.