Visar inlägg med etikett Songes. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Songes. Visa alla inlägg

måndag 25 maj 2015

Ramon Monegal - Moonbloom


Picture: Moonflower before opening for the nightblooming
Photo: The Moonlight garden circle com (c)

Moonbloom  is created by spansh perfumer Ramon Monegal. Moonbloom is another Ramon Monegal exclusive for Bloomingdales in Dubai, see also Dubai Next To Me  for Bloomingdales in Dubai.

Moonbloom starts starts with sweet, creamy, white flowers where tuberose supported by orangeblossom dominates in a delicate mix,I don't know if there is any moonbloom within as I don't know how it's smelling. The opeing reminds me slightly of the old gem Versace Blonde, but more bright, clean and innocent. Moonbloom is quite linear in its construction and when Moonbloom has settled, it smells of sweet, honeyed white flowers inteacting with an light ambery smooth woody base during rest of its lifespan. The ambery, flowery aura of the fragrance, reminds me of the similar, but more classic in style, impression of Maison Nicolas de Barry Madame de Pompadour. Some darker passages are swirling up to the surface in the second part of the dry down, this passages remins me of the special almost inky rose, spieces, sandalwoody combination in Vero Profumos beautiful Rozy Edp. Another fragrance that comes to my mind is Robert Piguet Mademoiselle Piguet but without the pleasant slight decaying greenery accord of the latter

To summon up Moonbloom, it's not an original fragrance as there are many in the same thick, almost tropical white flower style.The archetype for this style is to me a fragrance as Annick Goutal Songes even if there of course where other before that one in this group. On the other hand Moonbloom is very beautiful  and very pleasant to wear, smells wonderful. Even the picky Mr Parfumista commented in a very postive way on Moonbloom, and thats not happen very often when I'm testing new fragrances.

Moonbloom is an easy to wear fragrance, perfect for most occasions and is the type of fragrance which blooms and unfolds as best a very warm summerday. Longevity is for a day when tested under spring conditions ca 10+ C, silage is medium.

Rating: 5

Notes: Havn't found any notepyramid but I guess tubereuse, orangeblossom, rose, sandalwood, amber, vanilla. musk  are involved

lördag 24 september 2011

Goutalvecka

Foto: Herr Parfumista (c)
För ett par dagar sedan avslutade jag min temavecka i Annick Goutal. Efter att i förra veckan blivit nedstämd och bedrövad vid provning av Serge Lutens makabra De Profundis, review följer men vid en mer passande tidpunkt som Allhelgonahelgen, bara måste jag muntra upp mig rejält. Inget kan väl passa bättre som humörhöjare än Annick Goutals fina, rena och klara dofter. För att få en rejäl kontrast inledde jag tema AG med:

Ninfeo Mio: Ninfeo är nog min största AG favorit. Den illusterar perfekt den skuggiga näckrosdamm i en gammal romersk park som den är inspirerad av. Citrus, lime, gröna noter, nässlig, trä och en blomnot som bara anas men som påminner om Tuberose. Det är kanske därför jag associerar Ninfeo Mio till L'Artisans Nuit de Tubereuse.

Un Matin d'Orage: UMdO var jag inte så jätteförtjust i från början men det är en doft som jag tycker mer och mer om. Doften förmedlar verkligen intrycket av en trädgård som vaknar upp i solsken morgonen efter ovädret, den höga klara, spritsiga, luften, det våta gräset och doften av blommor och blad som slagits ned av regnet.Review: http://parfumistansblogg.blogspot.com/search/label/Un%20Matin%20d%27Orage

Gardenia Passion: Jag hittar främst tuberose i denna fina, vita blomdoft. Finns stråk som påminner om den grönkrispiga tuberosen i Carnal Flower. GP är för mig en rätt klassisk tuberosedominerad doft, inte så särskilt originell.

Songes: Är verkligen som en tropisk dröm. Förmedlar en tropisk fuktighet och värme. Frangipanin är extra tydlig på mig och doftspåret varar länge efter det att jag lämnat rummet. Songes är också en AG som jag uppskattar alltmer.

Grand Amour: Tillhör liksom Gardenia Passion de klassiska AG:s som skapades medan Annick fortfarande var i livet. Aldehydisk hyacint och lilja, tät och lite metallisk i tonen men ändå varm, speciell. Vissa noter påminner om  Serge Lutens Bas de Soie fast BdS är kall i karaktären.

Passion: En av de allra första doftern från AG. Blommor på gränsen till att vara överblommade och noter av undervegetation i en krämig känsla. Påminner i stilen om Vivienne Westwood Boudoir och DelRaes Amoureuse minus kardemumman.

Mon Parfum Cheri, par Camille: Den senaste mörkt, fruktiga, chypreliknande iris-plommon-patchoulli parfymen var en värdig avslutning på AG kavalkaden. En kommande klassiker och en av de bästa dofterna 2011. Review i föregående inlägg.

Dofterna från Annick Goutal är verkliga humörhöjare samtidigt som jag kan njuta av välkomponerade och intressanta teman utan att behöva analysera till uttröttning. En AG vecka gör jag gärna om.

torsdag 22 september 2011

Annick Goutal - Mon Parfum Cheri, par Camille

Bild: Deutsche Schwertlilie (Iris germanica),
Franz Eugen Köhler, Köhler's Medizinal-Pflanzen, 1897
Wikimedia Commons

Annick Goutals senaste doft, Mon Parfum Cheri, par Camille är skapad av Annicks dotter Camille som en hyllning till sin framlida mor. Annick lät på sin tid skapa Eau de Camille till sin dotter och Eau de Charlotte till sin styvdotter så visst är det dags för en ordentlig hyllning av Annick. För MPC är det, precis som med Songes för några år sedan, Camille själv som har skapat formulan med input från Annick Goutals husnäsa sedan decennier, den formidabla Isabelle Doyen. Annars brukar rollerna vara ombytta.

MPC inleds med mörka, kittiga läppstiftsnoter kombinerade med mörka lagom mogna plommon. Ju mer MCP torkar ned, ju mer övergår plommonnoten till doften av färskt torkat katrinplommon dvs doften när man precis öppnar en påse. Det finns samtidigt en kall not irisnot som är på något sätt blir torrt lädrig. Det är inte den typiska, morotslika irisrotsnoten utan något som mer ger association till själva blomman.  I basen finns en mycket fint blandad och perfekt balanserad patchoulli som i kombination med en lagom mängd heliotrope, och tror jag sandelträ, ger en chyprekänsla även om ekmossan saknas. MCP förtjänar det numera nästan uttjatade epitetet "modern chype" som sätts på allahanda blandningar.

MCP ger mig associationer till en perfekt skuren pälsbärmad kashmirkappa. Den ger också känslan av luften och dofterna en grå och kall höstdag. Den mörka purpurfärgen på flaskan speglar på ett bra sätt den eleganta och vilsamma aura som MPC förmedlar. Det är en modern retrodoft som förenar histrien med nuet. Doften påminner mig främst om Rochas Femme men utan kumminnoterna i den moderna formulan.

MCP kan bäras både dag- och kvällstid, men det anser jag i och för sig om det mesta. Provet är EDT versionen och jag kan tänka mig att EDP:n är tätare och mer kvällsbetonad. EDT:n håller ganska bra långt in på kvällen.

MPC är en doft som visar att det trots alla ingrediensrestriktioner ändå finns gott hopp om parfymkonsten. En av årets klart bästa releaser.

Betyg: 5

Noter: Plommon, iris, viol, heliotrope, patchoulli,