Visar inlägg med etikett Parfum d'Empires. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Parfum d'Empires. Visa alla inlägg

lördag 23 mars 2013

Fragrance(s) of the week (12) 2013

Picture: Hermès Elixir des Merveilles
Photo: PR Hermès (c) all rights reserved
Havn't anything perfume-wise to say this week except that my craving for orange and orangeblossom  in the sunny but very cold weather is evident. Robert Piguet Blossom and L'Artisan Seville à l'Aube are my choices. As is it very cold for the season I'm still remains in the oriental wardrobe with frags as Parfum d'Empires  Ambre Russe and Hermès  L'Ambre des Merveilles and Elixir des Merveilles, where the latter is the perfect  formula for the situation as it combines orange and oriental notes.

torsdag 20 september 2012

Ramón Monegal - Mon Cuir

Picture: La Debacle by Theodore Robinson (1892)
Wikimedia commons
Mon Cuir is one of two leather inspired creations in the spanish perfumeline who bears the name of it's founder the very long experienced (over thirty years) perfurmer Ramón Monegal.

Mon Cuir starts with one of the most realistic leather accords that I have experienced in perfume. It's far away from the rough and tough, smoky leather of for example Mona di Orio Cuir but it's also a bit away from the smooth, elegant leather of a a pair of long evening gloves as the light leather in such different frags as the contemporary Hermès Kelly Caleché or the classic Chanel Cuir de Russie. Instead the leather of Mon Cuir is somewhere in between, the opening gives the impression of a well-kept two coloured ( brown and mossy green) weekendbag in leather. Just as the leathery accord mellows into the middlenotes with the traditional orangeblossom accord, a glimpse of an almost minty note appears for a short while. This intermidiates a streak of something chilly in a otherwise warm and comforting fragrance and it reminds me a bit of Parfum d'Empires Cuir Ottoman. This is an example of one of those unexpected moments which are typical for the perfumes of Ramón Monegal. In the rest of the middlestage the flowery-leather accord becomes almost creamy and at the same time cocoapowdery.

Mon Cuir dries down in a tonka been powdery,slight musky, resin base with a light flowery impression still lingering. In the this stage Mon Cuir reminds me of a smoother and gentler version of one of the floral oriental icons of the 80s, the ingenious Joop Femme.

My impression of Mon Cuir is that of a soft and a bit sweet "feminine leather" (for someone who cares about division in gender when it comes to perfume) unobtrusive and "officeproper". Mon Cuir lingering close to the skin but giving away some inscrutable whiffs now and then. Mon Cuir is great for the autumn and winter months but also for chilly summerevenings. And of course for a relaxing weekend at the countryside, with the luggage carried in that perfect leather, weekend bag.

Rating: 4

Notes: Leather, orange blossom, labdanum, musk, sandalwood, patchouli, nutmeg

söndag 18 december 2011

Julklappstips i sista minuten

Late to the party! Både Pojkfröken och Parfymbloggen har redan klarat av detta tema med listningar på lämpliga dofter för olika kategorier nära och kära. Eftersom jag instämmer i mycket är det ingen mening att börja göra en lista här också men här några ytterligare tips:

* Ett väl beprövat tips är att vänta till presentförpackningarna säljs ut i mellandagsrean. Ofta är det 30-50 % och vill man inte kladda med tillhörande bodylotions etc så är medföljande produkt perfekt att ge bort. Själv har jag smått börjat fundera på presentförpackningen av Victor & Rolfs Flowerbomb.

*Såg i ett av de stora varuhusen en 15 ml flaska (minst) av DKNY Be Delicious dvs det ursprungliga gröna äpplet vilket "faktiskt" är en riktigt bra komposition, till ett pris av SEK 165. Överkomligt  om man vill komplettera sin doftgarderob med en klassiker som denna Granny Smith - kreation numera är.

* Vill man som Pojkfröken både riskminmera och slippa trängas på sta'n så hinner man ta en titt hos trevliga niche-webbshopen/butiken Fragrance & Art. För den som vill riska i det lilla så borde paktetet hinna fram till julafton då 3-5 dagars leveranstid anges.

* Kan trots allt (med risk för att få min objektivitet ifrågasatt) inte låta bli att hinta om några bra dofter från ovanstående sortiment då jag provat en del av dofterna under hösten:

- Azemour les Orangers (Parfum d'Empires): Tänka sig att det anno 2011, restriktioner och annan goja till trots, faktiskt går att göra en klassisk citrus chypre av 70-talssnitt tänk Chanel Cristalle EDT och Eau de Rochas. Men så har också Parfum d'Empires ägare, tillika husnäsa Marc-Antoine Corticchiato, förutom en doktorsgrad i kemi i botten också examen från absoluta toppparfymörskolan École Internationale de Parfumerie de Versailles (ISIPCA). Review här.

- Myrrhiad (Huitieme Art Parfums): Om än inte lika toppskolad, här är det vad jag vet "bara" kemistexamen i botten, men med en pappa som lyckligtvis innehar en kemifabrik där någon produktionslina kunde ställas om, så lyckas snyggingparfymören Pierre Guillaume med det mesta han tar sig för. Så även i mytiska myrra, svart the och lakritsbrygden Myrrhiad som förresten reviewas i morgon.

- Pepper/Poivre (Place des Lieces): En straight-forward peppar-kryddblandning som på mig faller ut i en frisk rökelsedoft, se review härom veckan.

* Både Pojkfröken och Julia nämner två Dior Homme versioner, Intense respektive Sport. Jag vill även lägga till den ordinarie Dior Homme samt skicka ut en varning: Enligt tillförlitliga källor i parfymbloggosfären är Dior Homme under reformulering och denna innebär att man tonar ned den häftiga läppstiftsaktiga irisnoten till förmån till mer trä dvs DH kommer att mer likna andra herrdofter :-( . Så DH-fantasten bör  för säkerhets skull dammsuga markanden efter äldre flaskor dvs hitta någon affär med lägre omsättningshastighet på produkten. Vet inte om man ändrat på förpackningen/flaskan vilket brukar vara tecknet på en lite större reformulering.

Nej nu måste jag göra något vettigt, som att dekantera prover till julklappar. Också ett sista minuten tips till julklapp från en parfymnörd till någon med ett spirande intresse.

Ha en bra söndag!

onsdag 7 december 2011

Huitième Art - Fareb

Bild:Spices at central market in Agadir Morocco,
Foto: Bertrand Devouard (cc) Wikimedia Commons, some rights reserved

I Pierre Guillaumes kryddiga Fareb träder tämligen omgående en lagom balanserad kumminnot fram. Den vilar på en bädd av torra kryddor som känns äkta, inte sådär parfymigt kryddigt. Doften är torrt kryddig rakt igenom, det är inte någon kummin bland torkad frukt och äpplen som till exempel Aziyade, Al Oudh eller Traverseé de Bosphore. Det som känns som en kumminnot är tydligast i topp- och mellanregistret, i basen har den blandat ut sig med de andra kryddorna och en slags lätt tvålighet innfinner sig. Fareb är i slutfasen ganska lik de klassiska spanska Maja-tvålarna från Myrurgia. Det konstiga är att det enligt ingredienslistan inte finns kummin i Fareb, utan immortel och ingefära. Möjligen känner jag en del ingefära då doften har vissa drag av min favorit Montales Amber & Spices. Någon sirapsliknande immortell som i Annick Goutals Sables känner jag överhuvud taget inte. Kanske är blomman torkad och mald i Fareb.

Efter en ganska utmanande start med den av mig upplevda kumminen så blir Fareb till en bärbar och ganska originell kryddig parfym. Perfekt för grått höstväder och vinterslask. Passar som överiga Huitième Art i många sammanhang, är vilsam och tar inte över en hel miljö. Provet kommer från Fragrances & Art

Betyg: 4

Noter: Immortel, ingefära.

måndag 21 november 2011

L'Artisan Parfumeur - Al Oudh

Bild: Kummin, Carum carvi, Franz Eugen Köhler, Köhler's Medizinal-Pflanzen, Wikipedia

Al Oudh är en skapelse av L'Artisans husnäsa Bertrand Duchaufour. Den är inte vad jag klassificerar som en typisk oud-doft, utan en träigt lite äpplig och kryddig doft där kummin har huvudrollen.Ouden är så lätt att jag egentligen inte känner den, men den finns såklart där i den lätt lädriga tonen som framskymtar någonstans i bland hjärtnoterna.

Det är alltså kummin som har huvudrollen men det är en ganska snäll kummin, ungefär i paritet med kumminnoten i Gucci Eau de Parfum. I slutet av dagen, när bara mindre fragment finns kvar av doften så påminner Al Oudh faktiskt om Gucci EDP även om Guccin är sötare. Det är en likom lite kall och samtidigt lätt pudrig känsla som dofterna delar. En annan doft som Al Oudh påminner mycket om är Parfum d'Empires Aziyade, se tidigare review i oktober 2011. Al Oudh är en transparent doft som trots sina på pappret tunga ingredienser passar att bära om sommaren. Den är fint komponerad och noterna flyter in och ur varandra så fint att jag till slut tycker att Al Oudh nästan blir för konturlös. Trevlig och bärbar men inget jag känner behov av att införliva i doftgarderoben då min Eau d'Hermès har en klart mer distinkt kumminnot och är en mer spännade doft. Och för den som vill ha på gränsen till överdos av kummin finns ju exentriska Kingdom från Alexander McQueen.

Betyg: 4

Noter: Kardemumma, kummin, rosépeppar, dadlar, iris, neroli, saffran, rökelseträ, ros, oud, läder, sandel- och cederträ, patchoulli, tonkaböna, myrra, vanlij och civet.

torsdag 6 oktober 2011

Parfum d’Empires - Azemour Les Orangers

Picture: Azemmour, 1572,
 Georg Braun; Frans Hogenberg: Civitates Orbis Terrarum
Wikimedia Commons

Since I rediscovered Parfum d'Empires this summer by trying some old samples I found, I have egarly expected their first launch in two whole years, the orange blossom chypre Azemour Les Orangers. As I realy love Pd'E:s antiseptic smelling, pink rose chypre Eau Suave I had very high expectations of Azemour. And the expectations where fulfilled. Azemour is a worthy continaution of Eau Suave, even if it's a much more diverse composition than I thought before testing.

Azemour is inspired of the city of Azemmour, one of the oldest cities in the Kingdom of Marocco. Here the parfumer of Parfume d'Empires Marc-Antonio Cortichahiato has lived with his family. Azemour starts with beautiful citrus-, orange and some spicy notes, then it becomes greener with galbanum and green leaves. There are also a dry, grassy feeling, probably the hay note and in the basenotes there is a hint of mossiness. I don't know how henna smells but there is a peculiar spicy note that comes and goes during the dry down of the perfume. Maybe this is the henna. Azemour smells as the linen of a first class hotel in Côte d'Azur. It also smells as a luxary soap from the same hotel, but the perfume is oddly enough not soapy, it's more dry in it's texture. Despite the association to linen and soap there is no synthetic, laudery feeling of Azemour, the whole composition smells true and somehow natural. The composition is well balanced ande the sillage is medium. Azemour has a retro feeling and reminds me in it's distinct, elegant, casual style of classical citrus chypres such as Eau de Rocas pour Femme. It's the perfect scent for summer and it lasts well during a whole day, in fall anyway.

The only dissapointment with Azemour Les Oranges is that it reminds me very much of another scent in the same style: Parfumerie Generales beautiful Papyrus de Ciane. To generalize, Azemour to my nose is Papyrus de Ciane infused with orangeblossom/neroli and some spices added. It's a floral, brighter, warmer, sunnier and more feminine version of Papyrus de Ciane. Azemour is also less soapy and mossy than it's possible source of inspiration.

Even if I think Azemour is almost too close to Papyrus de Ciane I rate it highly as I'm really enjoy Papyrus de Ciane and Azemour is a beautiful variation on the same theme.

Rating: 5

Notes: Orange, clementine, tangerine, citrus, coriandre, cummin, black and pink pepper, blackcurrant, galbanum, geranium. neroli, rose, hay, henna, moss.

Disclosure: I received a sample of Azemour from Fragrance & Art

måndag 3 oktober 2011

Parfum d’Empires - Aziyade

Bild: La Grande Odalisque,
olja av Jean Auguste Dominique Ingres, 1814,
Louvre, Paris

Bland glömda, gamla,oprovade prover fann jag (som tur är) Parfum d'Empires Aziyade. Doften är inspirerad av Konstantinopel under sultanatets dagar och uppkallad efter haremsflickan Aziyade som en fransk officer förälskade sig i 1876. Doften Aziyade inleds med en rundad, lätt kumminnot som inte blir skarp eller frän vilket noten kan bli i en del blandningar. Därefter inträder en not som påminner mig mycket om ett grönt äpple, men inte den kemiskt, fräscha sorten som i DKNY Delicious utan en mer finstämd variant. Samtidigt ger sig en sorts kylighet som känns matt och sval i strukturen till känna. Det är inte en bitande kylighet utan mer som en kylig vindpust en sensommarkväll. Efter ett tag känner jag en ton av kanel och lätt läder, kumminen finns också som ett diskret inslag. Doften fortsätter ända ner i basen att flyta in och ut i kummin, kanel, äpple och läder. Rökelseträ adderas också i basen, däremot är patchoullin inte särskilt tydlig för min näsa. Sammantaget en mjuk behaglig och subtil kryddighet i en originell doft som är mycket trivsam.

Aziyade liknar en hel del, framför allt i toppnoterna, L'Artisans Al Oudh. Först och främst kumminens lite kalla känsla men även den äppliga noten. Al Oudh är starkare, stickigare och mer maskulin i typen medan Aziyade är mjukare, krämigare, mer feminin och i mitt tycke en bättre balanserad komposition. Det finns också något som påminner om uttrycket i Traversee du Bosphore, framförallt de äppliga och liksom matta noterna som finns i båda dofterna. Eller också förleds jag bara av inspirationen från Konstantinopel. Av de båda föredrar jag föregångaren på temat, Aziyade. När det gäller kummindofter som Aziyade egentligen ska jämföras mot så har Eau d'Hermès mycket mer rå och ren kumminkryddighet och är något av en "kumminsolitär" med lite citrus. Alexander McQueens Kingdom är tätare, rosigare, starkare och tuffare. Aziyade är en i många sammanhang mer bärbar doft än de båda.

Betyg: 4

Noter: Apelsin, mandel, granatäpple, plommon, kardemumma, kummin, kanel, ingefära, patchoulli, mysk, labdanum, rökelseträ, vanilj.

lördag 1 oktober 2011

Negligerat parfymhus

Foto: Herr Parfumista (c)

Ett parfymhus som jag egentligen gillar mycket men som jag de senaste två - tre åren liksom tappat bort är Parfums d'Empires. Dess grundare och näsa Marc-Antoine Corticchiato har en gedigen utbildning, både till kemist och parfymör. Han har särskilt studerat olika råmaterial, dess utveckling och extrahering och använder därför noga utvalda och högkvalitativa ingredienser i sina dofter. Pd'E har fått viss kritik i parfymvärlden då en del anser att huset gör egna tolkningar av vissa av Serge Lutens dofter, men min näsa ser just inga likheter. Och alla hus vill väl ha en ambra, en cuir, en rosa ros etc så jag förstår faktiskt inte kritiken. En fördel med Pd'E är att det är ett prisvärt hus, hög kvalitet till ett för nicheparfymer relativt lågt pris. En annan fördel är att Pd'E inte har den hysteriska lanseringstakt som blivit legio även för nichehus. I dagarna lanseras den apelsinblommebaserade chypren Azemour Les Orangers och doften dessförinnan, den fromidabla grön-vita buketten 3Fleurs, släpptes för (i parfymsammanhang) så länge sedan som 2009!

Visserligen använder jag den fantastiska, medicinska, rosa, rosenchypren Eau Suave då och då men jag har inte givit Pd'E den uppmärksamhet huset faktiskt förtjänar. I somras började jag sniffa på några glömda prover och nu är jag på banan med Pd'E igen. Har länge sätt fram emot lanseringen av Azemour och har nu fått ett prov på denna purfärska release från den exklusiva, svenska parfymshopen Fragrance & Art. Med tanke på hur fin Eau Suave är så förväntar jag mig något liknande av den nya doften. Förhoppningsvis blir det en och annan review av Pd'E:s dofter framöver, bland annat kommande vecka. Eau Suave finns reviewad i början av oktober 2010 här.

fredag 24 december 2010

Julaftonsdoften 2010


Foto: Herr Parfumista (c)

Ännu en fin, snöig och vit julafton. Bara väl kallt. Alltså egentligen gjutet för en riktig oriental som förra årets Tribute Attar. Men i år kände jag mig rätt velig, så lång och sträng som den här vintern verkar bli så blir det tråkigt att bara köra oriental/gourmand/tunga blommor. Så jag var öppen för i stort sett alla doftfamiljer i morse, utom lätt citrus och aqua. Det hela slutade med en (tycker jag) ren läderdoft, Serge Lutens Cuir Mauresque. Med sin moriska inspiration med läder som känns som insmort med kryddor, diskret jasmin och apelsinblomma värmer den fint en kall julafton som den här. Det blir med sin torrhet och värme en kompromiss , den har något som påminner om en oriental värmen men inte sötman perfekt för jul.

Så till historiken, en tillbakablick på mitt doftval sju julaftnar ser ut så här:
2009: Tribute Attar, Amouage (läder, rök, oud, utsökta kryddor)
2008: Incense rosé, Andy Tauer (ros, mandarin, kardemumma, myrra ceder- och rökrlseträ)
2007: Ambre Russe, Parfum d'Empire (spritigt ambrerande, träig, oriental)
2006: Jil Sander 4, Jil Sander (mörka, övermogna frukter, vita blommor och kryddor på orientalisk bas)
2005: Nuit de Nöel, Caron (dovt blommig chypre med trä och pälston)
2004: Cabochard,  Parfums Grès (lädrig chypre med kärvt grönt och viss blommighet)
2003: Fracas, Robert Piguet (drottningen av tuberous, sinnebilden för den stora vitblommiga parfymen)

Så en liten enkät:
Vilken doft valde du till julafton? Varför?

Och sist men inte minst:

En riktigt God Jul alla parfymälskare, och alla andra (om nu andra går in på en sådan här nördig blogg)!

lördag 2 oktober 2010

Parfum d’Empires - Eau Suave

Bildkälla: Wikipedia, Joséphine målad av Francois Gérard

Ursprungligen publicerat på min tidigare blogg "Parfumistans blogg" på Damerns Världs hemsida i september 2008 .

Eau Suave från 2005 är en doft i Parfum d’Empires serie av parfymer som inspirerats av historien. Parfum d’Empires parfymör, Marc-Antoine Corticchiatto har sökt bland historiska doftrecept och omabetat dem i sin egen, modernt anpassade tappning. För konceptet med historiska dofter har han fått pris av Frankrikes forskningsministerium.

Eau Suave är en blommig, något fruktig chypre i den nya stilen, dvs inte den typiska ekomossebasen utan en mer kalkig bas. Doften har inspirerats av Napoleon I:s första hustru Joséphine. Joséphine var som bekant en av historiens stora parfumistor, bl a älskade hon mysk. Men också rosor var en favorit och hon hade stora rosenodlingar vid slottet Malmaison.
Eau Suave är en kryddig rosparfym som inte ger känslan av potpurri. I inledningen luktar den inte så gott, inledningen påminner en del om Guerlains Nahema. Men till skillnad mot Nahema (på mig) så övergår Eau Suave till en underbar rosendoft på mig när den når mellanregistret. I Eau Suave finns också en antiseptisk känsla. På empiretiden kombinerade man framförallt Eau de Colognerna med lite bakteriedödande sprit. I basen finns en lagom myskighet och kalkighet och sent på kvällen kommer vissa noter som påminner om kalkigheten i Miss Dior Cheries basregister. Eau Suave är i samma genre som Soir de Lune men den är mindre framträdande och mer subtil.

Eau Suave framkallar sinnebilden av kallt och grått väder och detta till trots, de lättklädda, frysande empiredamerna som ständigt riskerade lunginflammation och en för tidig död. Deras enda skydd mot kylan var stora kashmirsjalar med fantastiska mönster.

Eau Suave inleds med koriander, saffran, peppar och ros. I mellanregistret finns nypon från ros, persika och hallon. I basen finns mysk, mossa, trä och vanilj.

Eau Suave är en klart avancerad doft. Inledningen kan skrämma bort dem som kräver smickrande toppnoter. Det kan behövas flera användningar innan man kommer underfund med Eau Suave. Men när så har skett så är man (=jag) såld på denna antiseptiska, kryddrosiga lätt myskiga, kalkiga och mycket väl balanserade komposition. Doften är ultrafeminin och ska inte användas vid tuffare situationer som förhandlingar och liknande. Den passar däremot utmärkt om man känner sig lite melankolisk och kanske vill drömma sig bort till fjärran tider.

Betyg: 5

Kommentar: Betyget 5 står sig för denna nostligskt, berörande doft. Jag riktigt ser kejsarinnan Josephine i sin rosenträdgård en gråmulen sommardag.