Visar inlägg med etikett Oscar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Oscar. Visa alla inlägg

onsdag 13 april 2011

Passande klassiker 2 (4)

Foto: Pafumista (c)

Ursprungligen publicerat på min tidigare blogg "Parfumistans blogg" på Damerns Världs hemsida i januari 2008.

Tyvärr passar jag inte i någon av nedanstående stora kreationer:

Mitsouko (Guerlain) Hur mycket jag än vill passa i denna persiko-trä-chypre så funkar den inte. Men alla andra Parfumistor verkar den passa på …
Shocking (Schirapielli) Luktar kryddig ros på flaskan men enligt herr Parfumista doftar den på mig damträff på Svalnäs.
L’Air du Temps (Ricci) Får mig att känna mig som den framlidna brittiska drottningmodern- wanna-bee.
Oscar (de la Renta) Passade (?) för tjugofem år sedan men luktar i dag som om (återigen enligt herr P) farmor stigit in i bilen.
L’Heure Bleue (Guerlain) Vem vill inte passa i den blå timmens melankoliska doft? Så fin på flaskan men blir tant applicerad på mig.
Chanel No 5 (Chanel) Tyvärr, tyvärr, på mig luktar denna klassikernas klassiker parfymbutik. Den blir liksom bara en doft.
Rose Absolute (Goutal) Denna rena rosendoft slutar tyvärr bara i ett potpurri på mig.

Vilka är dina klassiska besvikelser?

Kommentar 2011: Har gjort mig av med de flesta av dessa prover eller om det fanns en flaska. Den enda som jag fortfarande kämpar med är Mitsouko, någon enstaka gång har den som helhet blivt bra på mig. Vanligen doftar toppnoterna bra men sedan....Chanel No 5 har jag närmat mig igen och nu passar den riktigt bra även om  Eau Premiere passar bättre...L'Heure Bleue finns förstås kvar som referensrör men jag försöker inte ens testa den mer.

måndag 8 januari 2007

Dagens doft - Poison

I dag har jag den gamla otäckingen (tycker många) Diors Poison skapad av Jean Guichard 1985. Poison är åttiotalet förkroppsligat och ger starka associationer till studietiden då den var väldigt hypad. Själv hade jag hemskingen (tycker jag idag) Oscar från de la Renta som tillhör samma blom-orientaliska doftfamilj men som är mer utvattnad mm än Poison. Minns att en redan på den tiden chic vännina bar Poison.
Poison inleder med lite (då ialla fall) ovanliga toppnoter som coriander, spansk peppar, plommon och anis. Sedan följer ros, nejlika, tuberose och kanel. I basen finns en hel del mysk, ambra, sandelträ och söt kåda. På mig själv känner jag mest plommon, nejlika och mysk.
Idag vet jag inte riktigt hur jag ställer mig till Poison. Den var banbrytande på sin tid men känns inte längre så speciell, trots att den här dofttypen inte är vanlig idag. Jag tyckte mer om den för några år sedan. Det finns en liten obehaglig likhet med Oscar, men den tar som tur är inte överhanden.
Poison faller ut ganska bra på mig, som alla Diors parfymer. Diors doftbas passar mig bra. Jag har Edt versionen och den känns lite urvattnad jämfört med vad man förväntar sig av det giftiga namnet. Den sitter inte så bra, doften fragmenteras tyvärr en del under dagens gång. Att jämföra med tex Dunes hållbarhet som trots att den också är en Edt sitter till dagen efter.
Summa summarum får ordet medioker sammanfatta Poison.

måndag 13 november 2006

Dagens nostalgidoft - Oscar

I morse visste jag absolut inte vad jag skulle ha för doft. Kände egentligen för en chypre men det är samtidigt lite för kallt ute för att en sådan ska kännas helt optimal. Det slutade med en riktig "love or hate" doft, den klassiska gamla blom-orientalen Oscar från Oscar de la Renta (1977). Doften är en av de parfymer som personifierar 80-talet för mig och den skapades av Jean-Louis Sieuzac som också skapde Opium, en doft han lyckades klart bättre med måste jag medge. Oscar är definitivt inte "love" för mig men inte heller "hate". Den passar varken bra eller illa på mig och den håller bra under dagen. När jag av nostalgiska skäl åter köpte Oscar för snart två år sedan var mannens kommentar: " Det luktar som om farmor är med i bilen". Farmor hade tydligen haft Oscar så det och doften som sådan gav honom känslan av äldre dam.
Oscar är 80-tals nostalgi för mig. Minns när jag som fattig student var på väg på semester till Jugoslavien och köpte en flaska 100 ml splash på färjan Trelleborg-Travemunde. Flaskan var otroligt vacker, såg ut som Aaltos vas "eskimåkvinnans byxa" med lock och doften kändes väldigt lyxig. På den tiden var doftgarderoben inte stor; jag hade Chanel no 5, Oscar, Paris, Rive Gauche och Je Reviens.
Idag när jag bär doften känner jag en mycket tydlig ton av jasmin som jag inte känt så separerad från resten av ingredienserna tidigare. I doften ingår också kryddnejlika, apelsinblomma, persika, coriander mm. Doften sitter som sagt bra under dagen och har en viss pudrighet. Boucherons första parfym Boucheron är en slags nedtonad variant av Oscar. Den har även den ett tydligt inslag av apelsinblomma.