Visar inlägg med etikett Escale à Pondichéry. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Escale à Pondichéry. Visa alla inlägg

torsdag 27 februari 2014

L'Artisan Parfumeur - Quick impressions of some classic L'AP:s 2(2)

More impressions from my random L'Artisan samples sniffing. Today from the lighter fragrances department:

Picture: Thé pour un Été,
refreshing, retro jasmine
Photo: PR L'Artisan Parfumeur (c)
Coeur de Vetiver Sacré: A creation of Karine Vinchon Spehner from as late as 2010 which seems to have flopped as it would be discontinued if I have understand i right. Despite the name that indicate this is a vetiver dominated fragrance, the said note is discrete and interacting in a subtle and wellbalanced way with incense, spices, light fruity and woody notes. Calming and relaxing and a bit misunderstod IMO.

Thé pour un Été: A creation from the era of fresh perfumes, the 90s (1995), by Olivia Giacobetti. A refreshing jasminetea blend with some lemony sparkle and contrasted with a very light spicyness. TpuE has a certain retro feeling, when I smell it I immediately come to think of Catherine Deneuve in the movie Indochine from the colonial French Indochina. TpuE is gentler and doesn't get the smell as much of wet wipe that is common in many tea fragrances form the era, for example the iconic Bulgari Eau Parfumeé au Thé Vert. TpuE seems also to be a gentler forerunner to another jasmine-tea-spicy fragrance Dior Escale à Pondichéry.

Verte Violette: A bit strange 2001 violet creation by Anne Flipo. Starts smelling like Yves Saint Laurent Paris and after a while a note of water melon appears and adds an aquatic but also vegetal impression.When it alls calms down, a beautiful, sleek, violet flower note remains. In the same group as Annick Goutal La Violette which is (despite the name) greener and with a crispy candy feeling and Parfums de Nicolaï Violette in Love which is more fruity/sparkling.

To summon up: In the flood of all new releases, don't forget to look back and revaluate the old gems from the fragrance houses which has stood the test of time.

torsdag 30 januari 2014

Boucheron - Place Vendôme

Picture: Place Vendôme
Photo: PR Boucheron (c)
Place Vendôme is created to capture the spirit of the venerable jewellery house Boucheron, situated at the epicentrum of luxury. Place Vendôme is created as a collaboration between perfumers Olivier Cresp and Nathalie Lorson.

Place Vendôme starts sparkling, citric with traces of fruit and light, white flowers. The initial accord reminds me of a rounded and fruity version of Dior Escale à Pondichéry, without the teanote. As PV dries down the blended flowery impression intensifies and is somehow wrapped in gentle, not too sweet, notes. The flowery notes are light as a veil in texture and impression. The sweetness discrete, the honeynote involved is not of the animalic kind as in Serge Lutens Miel de Bois, this is a stripped down version, with just some elements of the honey extracted. The base is light and woody, with a sweet resin quality and the honeyed florals are still pleasant, deeper in expression as in the middlenotes. On my skin, the base is blooming 12h+ after application, I woke up in the middle of the night wondering "What is smelling so good"? The basenotes is the best part of PV for me.

The impression and expression of Place Vendôme is sort of a mainstream Grossmith Floral Veil. Nondescript light, ariy flowers are fleeting in and out in the accords, just as a fleeting light silk veil. Place Vendôme is also a bit "mainstream" rugged in texture compared to Floral Veil but on the other hand, the fragrances are in different priceranges. Another fragrance that comes to my mind when wearing Place Vendôme is Versace Vanitas, even if Vanitas is cold, a bit watery and crispy in texture, where PV is on the verge to creamy.

Picture: The stylish bottle of Place Vendôme
Photo: PR Boucheron (c)
Place Vendôme is a modern interpreation of the classical Boucheron floral-oriental theme. It's fleeting (as many contemporary fragrances after all the IFRA regulations have been effective) and lighter compared to classic Boucherons but elements of the elegant, a bit sweet, classic Boucheron base could be found also in PV. PV is feminine, elegant and suitable both for office and dressed up occasions. It is utterly well behaved, almost annoying in its perfection and it is hard to catch and analyze. Even if PV has no distinct characteristics it's pleasant and easy to wear. The longevity is very good, traces are left after almost 24h. Altogether a fragrance which fits most women, smells nice, is comforting and doesn't offend anybody.

Rating: 4

Notes: Pink pepper, rose, orangeblossom, mandarine, jasmine, honey, peony, praline, benzoin, cedarwood

måndag 22 juli 2013

Teo Cabanel - Méloé

Picture:Hay Harvest at Éragny by Camille Pissarro 1901,
Wikimedia commons, (cc) some rights reserved (PD-1923)

Méloé is created by perfumer Jean-Francois Latty for the perfumehouse Téo Cabanel. This house were originally started in Algiers in 1893 but moved to Paris 1908. The house were re-started 2005 and have launched several new fragrances since then, most famous is the floral-oriental Alahine.

Méloé start with sparkeling citrus-/mandarinenotes, offsetted by a slight bitter (in a good way), powdery bergamotnote. There is also a touch of herbal and spicy notes, nutmeg is appears clearly to me and also a touch of basil. Méloé is fresh but not in a chemical or sweet way and the florals seems equally balanced with herbs and spice and the fragrance feels somehow natural and wellblended. There is also an almost watery-floral touch to Méloé, like in Oscar de la Renta Live in Love and By Kilian Water Calligraphy, but in Méloé the watery impression is much more subdued, even if still there, than in the two related fragrances. In the basenotes there is a white musk supported by mossy and woody notes, which deepens the fragrance in a bit darker nuances of green. All together, Méloé to me is a sort of aromatic-floral, not fruity-floral as I have read somewhere. 


Picture: Méloé in its stylish bottle.
Photo: PR Parfums Téo Cabanel
Méloé is an upliftining, surprisingly longlasting fragrance.The blend is specified as an Eau Légére, which is supposed to be lighter than an Edt, but I can smell whiffs of it after almost 24h on skin and on fabric some days after the day I was wearing it. Méloé is suitable for daytime wear, especially for spring and summer, but also, as lighter fragrances lasts better in autumn/winter, for days when longing for something lighter during the darker and colder.

Even if Méloé bears similarities with other fragrances in the light, refreshing, floral genre it has its own identity, the green herbal tinge and slight bitter (in a positive way) note.

Even if not similar fragrances but similar in expression, those who enjoy De Bachmakov (also herbal notes) from The Different Company, Dior Escale à Pondichéry (the flower and spice) and Chanel Cristalle Eau Verte (the green, slight bitter flowers) also could like Méloé.

Rating: 4

Notes: Bergamot, mandarin, lemon, lavender, basil, neroli, orange blossom, jasmine, nutmeg, musk, moss, amber, woody notes

torsdag 14 mars 2013

Robert Piguet - Chai

Photo: Mr Parfumista (c)


Chai is a green fragrance accentuated by  flowery notes grounded in subtle and smooth, lingering teanotes. Chai is a part of the Robert Piguet Pacific Collection which is created by Aurelien Guichard.

Chai starts with a burst of the same fresh teanote that is the maintheme of the classic Bulgari Eau Parfumee au The Vert. The fresh teanote quickly enters to the background but emphasizes the sparkling green freshness of the scent of just cutted  greenery and a gentle touch of white flowers, probably orangeblossom. A touch of a subdued citrusnote is also present. As Chai reaches the basenotes a wellbalanced smoky teannote joins the light teanote and the pronounced notes of greenery. A waxy note smoothens and warms the texture of Chai. Teafragrances are often cold and bright but Chai is warm and gentle in it's apperance. The smoky note is gentle, it's not the sharp smokiness of Lapsang souchong but a smooth smokiness. The smoky note reminds me somehow of a light version of the pleasant almost cigarette smoky note of my favourite Carner Barcelona, D600 . This smoky note is also present in another favourite, Annick Goutals herbal, smoky Nuit Etoilee. Finally there is (of course) also similarities to the smoky teanotes of L'Artisan Parfumeurs masterpiece Tea for Two but the smoky notes are subdued in Chai compared to Tea for two.

Chai is the perfect daytime spring and summerfragrance, also wearable in the colder month when longing for the summer. This green fragrance is suitable both for work and casual and even if bright and light in texture, Chai is sort of compact and not att all fleeting in its structure. The sillage is medium and the longevity for at least 12h.

Chai is suitable for wearers who likes the two perfumestyles indicated above: "Pure" tea fragrances and fragrances grounded with transparent, fresh lighten cigarette smoky notes. Other tea fragrances that comes to my mind when testing out Chai are Dior Escale à Pondichery (bergamot, jasmin, spices, black tea) and ByKilian Bamboo Harmony (bergamot, neroli, spices, tea).

To me Chai is the star of the Pacific Collection. An uplifting, comfortable fragrance, just in time with the color of 2013: Green.

Rating: 5

Notes: Bergamot leaves, white tea, (white flowers), beewax, mate tea

måndag 17 september 2012

Oscar de la Renta - Live in Love

Picture:Flower of Nelumbo nucifera, bean of India
Photo by T Voelker, (CC) some rights reserved, Wikimedia commons

Live in Love is an elegant, easy to wear, daytime green floral created for Oscar de la Renta by three perfumers in colaboration: Jean-Marc Chaillan, Carlos Benaim and Ann Gottlieb.

Live in love, despite its notes of classic though green notes as bergamott, hyacinth and galbanum, starts as a modern, fresh, clean green floral but without either the detergent note or the "just climbing out from the shower"freshness. The flowers are bright but not weak in appearence and there is also a complementing, subdued fruitiness present. All together this creates a watery impression, as of waterflowers in a pond. There is similarities with ByKilian Water Calligraphy and with the overall impression of Bulgari Omina Coral even if that one is much more fruity and sharp compared to the better balanced Live in Love.

After a while a shining almost incenselike note appears and starts to interact with the wet florals and their supprting slight fruity notes. This incensenote create an interesting contrast to the fruity notes and helps to put them forward. The incense like note I think is a subdued ginger and maybe traces of soft cedarwood (if looking at the notelist anyway).A very successful ginger interpretation as ginger often is too screamy, bubbeling andspritzy, almost as an overdose of  freshly minced white pepper.This interesting and appealing interaction between the "incense" and the fruity-floral notes goes on duirng the middlenotes and as the ginger tunes down the flowery/fruity notes lands in a pleasant woody, musky base.

Live in Love with it's sort of unsweet elegant slight fruity,wet floral, green notes and the classical ingredients (galbanum, hyacinth, bergamot) interpreted in a modern way is the perfect officescent suitable year around but especially for spring, summer and the early autumn. It's present but quite close to the wearer and can't offend (almost) anyone. The longevity is great,it lasts for 24h.

Live in Love is an evidence that good "mainstream"/designerfragrances could be created today also. It's seems that Oscar de la Renta has revived some of it's former glory in perfume especially with the launch of the beautiful aldehydic composition Esprit d'Oscar but also Live in Love is a good example of what could be created if the intention is there. The coming Essential Luxuries seems also very interesting and I hope I get the opportunity to smell them later on.

Live in Love could be appreciated for the fans of the fragrances mentioned above but also for those who like Dior Escale à Pondichery, Gala de Dia (review in swedish) by Loewe and By Kilian Bamboo Harmony.

Rating: 4

Notes: Hyacinth, galbanum, bergamot, lily-of-the-valley, orchid, jasmine, orange flower, rose sandalwood, cedar, woodsy notes, amber, musk

måndag 18 juni 2012

Lalique - Eau de Lalique

Picture: Anethum graveolens,
Prof. Dr. Otto Wilhelm Thomé Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz 1885, Gera, Germany, Wikimedia Commons (GFDL by Kurt Stueber)


Scroll down for a summary in english.
Den anrika franska glasdesignerfirman Lalique har som många känner till även en parfymlinje. Detta är helt logiskt då Lalique skapat vackra parfymfalkonger sedan det tidiga nittonhundratalet. Eau de Lalique är en skapelse av Jean-Claude Ellena, strax innan han blev husnäsa hos Hermès, och Emelie Coppermann.

Eau de Lalique är en i mitt tycke typisk transparant men ändå inte flyktig Ellena-komposition. Jag känner igen drag från hans klassiska och banbrytande gröna the-komposition för Bulgari, Eau Parfumee au the vert men Eau de Lalique har en lite annan inriktning, den är en mer lätt men kallt kryddig cologne. Eau de Lalique inleds med noter av bland annat dill. Dillnoten känns tydligt en mycket kort stund i inledningen men sedan blandar den upp sig med bland annat citrusfrukter, kardemumma, lätta blomnoter, kådor och trä. Eau de Lalique är en slags orientalisk cologne och mig ger den ungefär samma känsla som Diors av Indien inspirerade Escale à Pondichery, även om den senare domineras av jasmin och svarta thenoter. På mig framträder framförallt Eau de Laliques kardemumma under hela doftens nedtorkning men trä, blomma  och citrusfrukter tonar ned kardemumman till en lagom nivå. Framåt kvällen återstår en träigt, kallt kryddig, vit myskig bas med en klar orientalisk touch, hela doften känns i det avslutande skedet mycket mörkare, som om det inte varit en lättare doft under dagen. Eau de Lalique är lite av en kameleont.

Eau de Lalique är i mitt tycke en fräsch doft utan att vara aqua-kemisk i stilen. Den är perfekt sommartid och håller väldigt bra om man inte under-applicerar. Men det är också en doft som passar bra om man vill ha något fräscht för att bryta av från de tyngre dofter som jag ofta använder under höst/vinter, och fast jag inte "borde", under stor del av våren. Doften är klassad som unisex vilket jag håller med om även om den har en liten dragning åt det feminina hållet om man ska vara stockkonservativ i sin bedömning.

Sammanfattningsvis är Eau de Lalique en mycket användbar doft av bra kvalitet som är enkel och avslappnande att bära. Ingen direkt intellektuell utmaning med konstigheter eller krusiduller något som kan vara väldigt befriande ibland.

Summary: Eau de Lalique is a versatile scent, easy and relaxing to wear. An unusual opening accompanied with a dillnote, followed by a wellbalanced thenote combined with some citrus, light flowers and a cardamonnote over a wood-musky base. Unisex, leaning slightly to the feminine side. Perfect for summer with it's good longevity even when hot or humid weatherconditions. With Ellena as co-perfumer it's not surprising that Eau de Lalique has some similarities with Eau Parfumee au the vert. The flowery notes blended with cardamon also gives me associations to Dior Escale à Pondichery  I precieve the same feeling. Eau de Lalique is not directly an intellectual challenge with oddities or frills but that's is very relieving at times.

Rating: 4

Notes: Mandarine, bergamot, pimento, citron, dill, cardamom, cinnamon, hibiscus, freesia, gaiac- and sandalwood, benzoin, musk.

onsdag 25 april 2012

By Kilian - Bamboo Harmony

Bamboo Harmony is the other of the two Calice Becker fragrances released 2012 in the ByKilian Asian Tales line.The line is planned to continue at least five fragrances which will be launched during the next three years.

As with Water Calligraphy earlier this week, I've recognize another fragrance immediately when spraying BH. This time I recognize a smoother Escale à Pondichéry by Dior in the earlier stages of the dry down infused with some hints of Keiko Mecheris Les Nuits D'Izu. After a while BH is back on the smoother EsP trail, with less spices, tea and jasmine than EsP BH is a nicer and more polite version on the citrus-tea-aromatic-flowery theme. Nice, pleasant, refreshing and harmless, this is the perfect officescent for summer. Also as well suited for casual wear.

Well blended and polished, no harsh or sharp notes but unoriginal and somehow dull to be an expensive By Kilian frag.

Rating: 3

Notes: Bergamot, neroli, bigaride, tea, mimosa, spices, oakmoss, holly, figleaves

måndag 20 september 2010

Tidig höst 2010

Så här när hösten precis gjort sitt intåg kan precis allt användas, en härlig årstid med andra ord. Ute är det både varmt och kallt, soligt och grått.  Just nu har jag av någon anledning (kanske ett försök att hålla kvar sommaren) en viss faiblesse för varma, vita blommor som:
Lady Caron (Caron): Vitblommig doft med tydliga inslag av magnolia. Har en lätt men äkta chyprebas, min flaska är inköpt i en av Caronbutikerna i Paris introduktionsåret år 2000 vilket var precis i skarven för restriktionerna gällande ekmossan.
Passion (Annick Goutal): Vitblommig med inslag av tuberose som flyter in i övriga blommor på ett sätt som gör den liksom "sömlös". Allt på en fin, mörkgrön bas med bland annat mossa. Mossigheten känns som en djungelmossa och ger en känsla av hela den tropiska undervegitation med en visst inslag av ruttnande växtdelar. En varm och mångfacetterad elegant!
Självklart smyger det sig in dofter från helt andra kategorier också som:
Nina (Nina Ricci): Det karamelliserade, ambrerande äpplet på träbas är sammanlänkat med mycket trevliga tidiga höstminnen för min del.
Amouage Gold (Amouage): Högkvalitativ parfym i tantgenren men rätt doserad är den helt underbar. Särskilt stundande ruggiga höstdagar.
Infusion d'Iris Edp (Prada): Trots att herr Parfumista anser att den är tantvarning på mig så känner jag mig så i komfort i denna iris-trä blandning. Jag är glad att en sådan bärbar och riktigt bra doft finns lätt tillgänglig i butikerna. En pärla bland mainstream, hade lika gärna kunnat ges ut som en nicheparfym.
Roma (Laura Biagiotti): Har återupptäckt denna min gamla trotjänare sedan nittiotalet. Efter den lite tuffa, gröna början tonar den ut i pudrig tonkaböna, ambra, trä och vanilj. Mycket bärbar, en doft för dagar när jag inte vet vad jag känner för.
Escale à Pondichéry (Dior): Egentligen en sommarparfym med sin tydliga bergamott, jasmin, lätta kryddighet och svarta te. Men passar mig klart bättre i lite kallare väder. Den kan bli för mycket i värme. Pondichéry är en doft som är mycket känslig för dosering, väder och bärarens kemiska status för stunden. Men det är en sådan oberäkenlighet som skapar spännande dofter.

måndag 28 december 2009

Årets dofter 2009

Doftutgivningen eskalerade ytterligare 2009, inte ens den värsta parfymnörd (som undertecknad) har en chans att hänga med. Man får koncentrera sig på olika urval i doftfloran. Vissa parfymnördar inriktar sig bara på nischdofter men även dessa är idag alltför många att hålla reda på. Själv fokuserar jag (nog) på ett antal parfymmärken som över tiden visat sig passa mig eller vars dofter jag tycker är intressanta. Dessa finns både inom segmenten nisch och mainstream.
Eftersom jag bara luktat på en försvinnande liten del av 2009 års produktioner så är mina val för slutstriden helt personligt präglade av min smak för närvarande. Dofterna i sig är inte heller jämförbara då de kommer från så olika doftfamiljer.
Här är kandidaterna:
Escale à Pondichéry (Dior): Ska erkänna att den först inte föll mig i smaken särskilt mycket men sedan har den växt. Och det är ju kännetecknet för en fin doft, att den utvecklas, är fortsatt intressant och ofta inte något som man gillar i början. En doft som kräver tillvänjning - sådant gillar jag. Transparent doft med bergamott, torra jasminblad och svart te som tongivande noter på mig.
Epic Woman (Amouage): Mer tjat om Amouage, men jag har tyvärr fallit för denna plånboksplundrande parfymlinje. Som tur är räcker proverna länge pga hög koncentration. Epic har en av årets stora modeingredienser oud som bärare ihop med frankincense, kryddor, mörka rosor, patchoulli osv. Påminner mycket i stilen om Montale men en något mer förfinad blandning. I allafall Montales tidiga parfymer är för riktiga hard-core oud lovers som jag.
Une Rose Chypreé (Andy Tauer): Inte Andys allra bästa på min hud, den tonar ned relativt snabbt jämfört med övriga. Men jag älskar själva formulan, känner ett inslag av enbär, även om Andy själv dementerat detta och berättat att lagerblad kan anta den doftnyansen med vissa omgivande ingredienser. Doften är mörk men inte kvalmig och ligger någonstans mellan chypre och oriental. Och här finns äkta ekmossa trots att det är en helt ny parfym, Andy inehållsdeklarerar ingrediensen med mängd och är därmed helt compliant med EU-regelverket.
Turtle Vetiver Exercise No 1(LezNez): Smyger in en av herr Parfumistas favoriter - den är klassad som unisex. Turtle är den första i en serie vetivertolkningar som Isabelle Doyen (vanligen husparfymör för Annick Goutal) skapar helt utan restriktioner för det lilla schweiziska Indieparfymhuset LezNez. Turtle är mycket ren för att vara vetiverdoft, lite citrus lyfter toppen och cederträmixar fint i basen. En torr, ljus och grön vetiver.
Fieldnotes from Paris (Ineke): Fick ögonen (eller näsan på) Ineke Rühland, San Fransisco baserad parfymör genom att jag läste någonstans att Andy Tauer håller hennes dofter högt. Och Andys olifactoriska sinne litar jag på till 110%.  FNfP är är bärare av en av den andra populära doftnoterna 2009 nämligen tobak. Här är det fråga om en ljus och ren piptobak, association till när morfar stoppade sin pipa när jag var liten. I basen finns också en underbart mjuk tonkaböna. Doften innehåller även bivax och en ren patchoulliolja. Doften är i första hand en kvinnlig tobak men kan mycket väl bäras av en man.
Infusion Fleur d'Oranger (Prada): Blev först besviken när jag provade denna. Men sedan har F d'O växt, och det finns en slags härlig vintage pudirghet i all orangeblomma, neroli och mandarin supporterade av en återhållen tuberose och jasmin. Ger känslan av att bo på ett fint hotell i Italien eller Frankrike. Doften har många kritiker men alla är sin egen näsa närmast.
L'Eau de l'Hermine (Lostmarc´h): Det bretangeska huset Lostmarc´h:s lavendeltolkning är transparent och mycket bärbar. Kombinationen med citrus lättar upp lavendeltonerna och gör att de aldrig blir lite kvalmigt, tunga ungefär som en instängd lavendelpåse i ett linneskåp. Mycket bra som vår- och sommardoft men fungerar hela året.

I morgon avslöjas segraren!