Visar inlägg med etikett AbdesSalaam Attar Profumo. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett AbdesSalaam Attar Profumo. Visa alla inlägg

torsdag 31 maj 2012

Maria Candida Gentile - Cinabre

Photo: Mr Parfumista (c)

Cinabre is a beautiful, smooth, soapy, spicy rosefragrance, created by Maria Candida Gentile. The rose is preseant from the begnning even if changing it’s performance. Cinabres opening rose is similar to the rosy rose aspects in Annick Goutals Rose Absolue. The typical almost rubbery note that is a sign of natural roseoil is present. But as AG:s RA is all about roses and greenery, the rose in cinabre of course is leaning on cinnabar and other spices. After a while the rose is flowing in an opulent, retro soapiness. From this stage of Cinabre I get the picture of Sophia Loren taking a bath, using a luxary, rosy soap. In this stage the rose has darkened and is probably in the very beginning of decaying. The spicy, soapy, rose is resting on a warm, soft, smooth, almost woody-powdery resiny base. In the middle- and basenotes Cinabre partly reminds me of the beautiful natural perfume Roses des Bois from AbdesSalaam Attar Profumo (La Via del Profumo) another high quality italian perfumehouse.

Cinabre is very feminine in style. It is multifacetted and there is new interesting twists during the whole dry down. It’s an interesting fragrance that involves the wearer. Even if dense and bold and with a good projection the scent doesn’t take over the space. To me Cinabre is officefriendly (but probably not to the average swedish perfumewearer) because to me, wearing parfume, is not just about smelling good. It’s also about to get different impressions and to enjoy art in the everyday, and to me Cinabre is definitly a piece of art.

Rating: 5

Notes: Pepper, ginger, rose, benzoin, opoponax, vanille (and I bet a lot of others)

torsdag 26 maj 2011

Annick Goutal - Tubéreuse

Bild: Polianthes tuberosa, Attribution: Forest & Kim Starr
Wikipedia, CC, some rights reserved

Annick Goutals vackra soliflore Tubéreuse är något av en rå-tuberose och en av de parfymer som enligt kännare är allra mest lik tuberose-absolute. Och visst är den lik den tuberose absolute, Tuberose, utspädd i alkohol, som jag provat från Abdes Salam Attar.

I Tubéreuse får tuberosefantasten ostört njuta av tuberosens många och skiftande facetter. I de flesta tuberoseparfymer är huvudrollsinnehavaren understödd av apelsinblomma, jasmin och/eller gardenia, det är alltså fråga om buketter av stora vita blommor men med dominans av tuberose. Men alla noter och skiftningar som tuberoseabsoluten innehåller gör den till en parfym i sig. En doft som skiftar mellan ljust och mörkt, friskt och unket. AG:s Tubéreuse inleds med en gyllengul honungs-nektar-pollennot. Sedan blir den mer grön och krispig med fräsch vit blomma innan den karaktäristiska gumminoten spelar in liksom noten av exklusivt badsalt som jag känner igen från Balenciagas Michelle. Det finns också små virvlar av en kylig, lite jordig känsla, åt svamphållet.

Även om Tubéreuse är en soliflore så är den inte tråkig och det är spännande att följa doftens utveckling. Det är också en doft som är känslig för omgivande omständigheter och därför kan olika delar accentueras olika gånger. Som så ofta när det gäller dofter med hög andel naturliga ingredienser så är Tubérose lågmäld och försvagas ganska snabbt. Men den finns ändå kvar, om än nära huden, fram till kvällningen.

Sammanfattningsvis är AG:s Tubéreuse en referensdoft att prova för den som älskar tuberose.

Betyg: 4

måndag 7 februari 2011

Spridda parfymtankar - februari 2011

Foto: Herr Parfumista (c)

Det cirkulerar mycket parfymerade tankar i en parfumistas vardag. Som:

*Särskilt kul när jag läser parfymbloggar tycker jag är andras reviewer och intryck av dofter som jag själv också har testat eller funderar på att testa. Ju fler reviewer av en doft, desto roligare. Alltid  framkommer någon ny infallsvinkel.

*Undrar om jag är på väg att få en släng av anosmi (doftbilndhet) för jag tycker att fler och fler dofter inte gör något större intryck på mig och att de inte riktigt känns ordentligt. Att de liksom inte har någon kropp. Gäller både niche och designerdofter. Fast det kan ju vara en följd av IFRA-restriktionerna där de numera tillåtna substanserna i allmänhet verkar vara mer bleka än sina föregångare.

*Kanske har jag nått en punkt där jag totalt sett sniffat på "för många" dofter. För så myckat av sådant jag provar ger direkt associationer till en annan doft, vilket i sig är roligt. Men problemet är att i majoriteten av fallen så tappar jag entusiasmen för doften och den får kanske inte den review den är värd pga bristande wow-känsla.

* Något som ger wow-känsla är när en kollega bär den banbrytande herr-irisen Dior Homme. Den minglar så perfekt med hans hudkemi att doften liksom höjer sig till en ytterligare nivå. Klart det bästa uppbärandet av DH som jag känt hittills.

*Förra året var januari och februari de klassiska orientalernas månader. Opium, Mecca Balsam, JHL, Prelude och Imperial Opopnax gick varma. I år har det varit en mer blandad kompott, kanske beror det på att jag började längta efter gröna blomdofter redan innan jul. Längtan efter våren och allt provande av prover bidrar nog till att parfymanvändningen just nu saknar en fast inriktning.

*Doftutgivningen verkar nästan ha spårat ur. Verkar som om alla möjliga varumärken (inte bara inom mode och skönhet) ska manifestra sig genom en doft. Många av dem som redan är etablerade dofthus formligen sprutar dessutom ur sig nya (ofärdiga) kreationer.

*Gäller alltså att begränsa sig i vad som ska provas. Det dyker hela tiden upp så många nya dofthus som vill kommersialisera på framförallt niche-trenden. Har nästan blivit så att jag knappt vill prova nytt för det är inget kul att få ytterligare en "jaha"-upplevelse (=besvikelse).Det får alltså främst bli de gamla beprövade dofthusen som jag gillar, och så Andy förstås. För ärligt talat så känns det som det räcker med dem som visat vad de går för en längre tid.

* Så till det skrivtekniska: Har märkt att mina inlägg blivit längre och längre. Räcker med hälften till en tredjedel av texten i ett inlägg för att läsaren ska orka med.