onsdag 29 juni 2011

Keiko Mecheri - Taormine

Bild: Almonds, Wikimedia Commons,
some rights reserved

Taormine är den fjärde av mig testade doften i Keiko Mecheris somriga cologneinspirerade citruslinje från 2010. Taormine är den mest feminina av de fyra, Les Nuits D'Izu är trots sin blommiga solcremé känsla mer unisex. Inspirationen till Taormine är Sicilien och dess natur och flora.

I inledningen finns något i Taormine som påminner mig om något som den till synes, från en cologne inspirerad doft, avlägsna sandelträ/jasmindoften Jasmin Impératrice Eugénie från Creed, men mycket med nedtonad. Antagligen är det den mjuka mandelnoten som är likartad, sandelträ har också en mandelliknande not. Citrus finns som en ackompanjerande not men den är inte särskilt framträdande utan finns där som en not som friskar upp den krämiga mandelnoten. Taormine påminner om en lyxig bodylotion baserad på mandelolja och doften är mjuk, varm, omhädertagande och mycket feminin. Det är den minst somriga av Keikos fyra citrusdofter, visste jag inte att den ingår i citruslinjen hade jag inte betraktat den som en citrusdoft. Taormine är en linjär, behaglig parfym som doftar i stort sett på samma sätt när den nått mellan registret. Den passar dagtid i de flesta sammanhang året om och är doft som inte kan störa ens den mest rabiata parfymmotståndaren.

Betyg: 3+

Noter: Bergamott, petit grain, citron, bittermandel, lätta blomnoter, aromatiska ackord, läder

måndag 27 juni 2011

Midsommar i Chanel

Foto: Herr Parfumista (c)

Något som är så fascinerande med dofter är att jag aldrig vet var luktsinnet för mig. Såsom varande planerad, struktuerad och kontrollerad (förnuft) är det bara bra att näsan (känslan) tar kommandot ganska ofta. Som nu i midsommarhelgen. Planen var att under helgen testa och analysera en av mina allra största favoritparfymörer, Mona di Orios, nya dofter i Les Nombres d'Or-serien: Vétyver, Vanille och Tubéreuse. Men så händer följande:

I tisdags kväll ropade herr Parfumista "Det är ett program om Chanel på TV, ska du inte titta?". Efter ett tag började jag titta och såg nästan hela dokumentären, som var mycket intressant. Det Coco framförallt tjänade sina pengar på var parfymen, Chanel No 5 precis som i hela branschen idag alltså. Efter programmet tänkte jag att i morgon måste jag hedra Coco med att bära en Chanel. Men givetvis glömde jag det i brådrasket. På hemvägen hade jag ärenden på det lokala Åhléns och på väg ut vid stängningsdags, jalusinerna var redan på väg ned, korsade jag av en slump (?) parfymavdelningen. Där, såsom en hägring står plötsligt Chanel dofter för utförsäljning till halva priset. Där fanns Cristalle Eau Verte, Cristalle EDP och Chanel No 5 i parfymkoncentration. Dofterna ska underligt nog utgå från sortimentet (det lokala förutsätter jag). Kanske var det Coco själv som fjärrstyrde mina steg till detta Eldorado?

Jag slog till på Eau Verte, har tidigare varit tveksam för "den är ju inte Cristalle EDT". Nej just det, den är inte det och ska heller inte vara. Utan Cristalle Eau Verte är en modern men ändå i stilen klassik doft i samma anda som Cristalle EDT och med den typiska, lätt strikta Chanelkänslan. En doft som står på egna ben. Dagen efter trivdes jag utmärkt i Cristalle Eau Verte och på midsommarafton kunde jag inte låta bli Cristalle EDT för att jämföra och för att jag mentalt gått in i en Chanel-mood.

Får ta i tu med Mona nu i veckan. Eftersom det är en vanlig arbetsvecka blir det inte tillfälle för den djuplodande analys som Monas dofter egentligen kräver. Men det är alltid bra att börja samla intryck.

torsdag 23 juni 2011

Midsommardofter 2011

Nu är det äntligen sommar! Foto: Herr Parfumista (c)

Det här är femte året som jag mässar och tycker till om midsommardofter. Det har blivit som en stående veckotidningsrepetoar att skriva inlägg om "passande" jul- påsk- och midsommardofter. Det har varit olika teman, från klassiskt, lätt blommiga, till motsatsen mörka och mystiska, tema efter typ av situationen för midsommarfirandet mm. Temat i år blir dofter som håller en hel midsommarafton och långt in på natten och som ändå är hyfsat somriga, eller i alla fall årstidslösa. Utgår från några som jag själv burit en del under de senaste veckorna. Man ska akta sig för att överdosera dofterna nedan, för då kan de bli för mycket.

Dzongkha (L'Artisan): Är just nu inne i en Dzongkha-period, har burit den tre dagar i sträck, villket är extraordinärt för mig. Dzongkha är en osöt doft med en lätt blommighet som ska vara pion. Den kontrasteras av bland annat vetiver, irisrot, kardemumma och rökelseträ. Knastertorr, trivsam och meditativ.
Baby Doll Paris (YSL): Denna pionjär i den av många föraktade doftfamiljen fruktiga floraler accentuerar grapefrukt, ros och röda bär på mig. Gör sig mycket bra i varmt och soligt väder och sitter som klistrad.
Musc Samarkand (Les Nereides): För mig är myskdofterna ersättarna till de typiskt cleana, aquatiska dofterna som jag har svårt för. Musc Samarkand är en angoramjuk, vit och enkel mysk utan krusiduller som skapar trivsel långt in på natten.
Eau de Star (Thierry Mugler): Melon, patchoulli och vanilj i en typisk kraftfull  Muglerblandning som håller hur länge som helst. Lite aquatisk i stilen även om den inte är det.
Un Jardin en Mediterranee (Hermès): Denna fuktiga, fikon-skogiga doft med stänk av örter är en perfekt följeslagare såväl en varm som en regning sommardag.

Hur som helst, ha en trevlig Midsommar vilken av dina favoriter du än väljer!

onsdag 22 juni 2011

Loewe - Gala de Dia

Bild: Bamboo trees in Kyoto, Japan
Foto: Paul Vlaar, some rights reserved (cc) Wikimedia Commons

Ursprungligen publicerat på min tidigare blogg "Parfumistans blogg" på Damerns Världs hemsida i mars 2009.

Gala de Dia är en fruktig, vattnig floral komposition från det ärorika spanska läderhuset Loewe. GdD kom ut 1996, mitt under den aquatiska eran. Fruktigt, aquatiskt och floralt kan låta som rena skräckblandningen men faktum är att GdD ändå är riktigt bra. Visserligen typisk mainstream men den känns på något sätt inte lika kemisk som många andra i kategorin.

GdD inleds med persika och andra lite vattniga frukter, tack och lov inte melon. I mellanregistret finns mimosa, vattenjasmin, lilja och ros. I basen bambu, ambra, sandel- och cederträ.

GdD är egentligen den perfekta sommardoften men den går att använda året om dagtid. Fräsch och okomplicerad som inte kan störa någon. Med andra ord helt ofarlig, förutsägbar, linjär och på så sätt egentligen lite tråkig. Hållbarheten under dagen är bra. Men eftersom den passar så bra på mig blir det ändå ett bra betyg.

Betyg 4

Kommentar: Gala de Dia ligger nästan kvar på betygsskalan. Den är en bra doft i segmentet floral-aquatisk. Den är rund och blommig, inte så där kemiskt stickig som en del i gruppen lätt verkar bli. Betyg 2011: 3+.

måndag 20 juni 2011

The Fragrance Wheel

Nu när sommaren är här på riktigt har jag lyckats svänga in på somriga dofter. Eller i alla fall ljusare, högre dofter som så att säga ligger i durskalan. Men de flesta tillhör ändå samma doftfamiljer som de vintriga favoriterna. Faktum är att jag utan att tänka på det i praktiserar Michael Edwards (av Luca Turin kallad parfymernas Linné) skala inom doftfamiljerna enligt hans modell om dofthjulet "The fragrance Wheel". Det är alltså inte så att jag plötsligt börjat gilla sådana där tunna, stickiga, aquatiskt blommiga parfymer som jag känner runt omkring mig den här tiden på året.

För den parfymintresserade är läsning av Michael Edwards i närmaste ett måste. Hans modell är väldigt pedagogisk när man kategoriserar, relaterar och pratar doft. Dofterna delas in i fjorton familjer som är i stort som de franska respektive amerikanska indelningarna men något annorlunda. Inom varje doftfamilj finns dessutom undergrupper tex vit blomma, vatten, grön, citrus beroende på vilka noter doften särskilt dras mot. Dessutom finns en tonskala motsvarande musikens dur till moll. De högre, klarare mer transparanta dofterna ligger i durskalan (fresh respektive crisp) och de dovare, mörkare i mollskalan (classical respektive rich). The fragrance Wheel används i utbildningen av parfymförsäljare och till exempel Sephora använder modellen i sin fragrance finder.  

Fragrances of the World 2001 är  vårt hushålls mest tummade och lästa bok. Det året togs hela 2695 dofter upp. Sedan dess har pafymmarknaden som bekant exploderat, dagens volym klassificerar över 8000 dofter och tar upp 900 nya releaser sedan upplagan innan. Kanske dags att uppgradera sig?

Läs mer på Michael Edwards hemsida  http://www.fragrancesoftheworld.com/the-fragrance-wheel/

torsdag 16 juni 2011

Lostmarc'h - L'eau de l'Hermine


Lady with an Ermine (Portrait of Cecilia Gallerani)
Leonardo da Vinci, c:a 1490, National Museum, Czartoryski Collection, Cracow

L'eau de l'Hermine från det bretangska nichehuset Lostmarc'h, har inspirerats av hermelinen som i Bretange symboliserar klass och renhet. Kreatörerna bakom Lostmarc'h finner en stor del av sin inspiration i den bretangska naturen, dess flora och fauna och så klart från havet. LedlH ger mig havsassociationer snarare än av hermelin. Den har en behaglig doft som påminner om solcremé men helt utan den typiska cocosnoten. LedlH har i stället noter av lavendel och pion, allt insvept i en myskig bas.

Namnet till trots så är LedlH en stark doft, det är faktiskt en EDP. Den är lätt att överdosera och då blir den alltför kemisk och påträngande, men lätt doserad är det en trevlig casual-doft utan några svårigheter eller krusiduller. För att generalisera: En motsvarande designer-/mainstreamsdoft kamoflerad i nichekoncept, ungerfär som Byredo men inte lika utstuderat kommersiellt. En doft som jag tycker påminner mycket om LedlH är Thierry Muglers Cologne som ansågs banbrytande när den kom vid millenieskiftet. Cologne har samma solcremékänsla och den lite våta vita mysknoten i basen. Nästan samma ingredienser uppges också för Cologne som för LedlH, fast Cologne saknar den lätta blommigheten från lavendeln och pionen.

LedlH är en bra sommardoft som tack vare sin styrka och uttalade myskighet håller bra på huden även om det är varmt ute. Fungerar också bra en solig vinterdag och så klart även föra att pigga upp i riktigt grått och trist väder. En okomplicerad allrounddoft, en sådan där som är lätt att ta till när man inte riktigt vet vad man ska ha. Alltså samma funktion som Muglers Cologne.

Betyg: 3

Noter: Bergamott, citron, neroli, lavendel, pion, heliotrophe och mysk.

måndag 13 juni 2011

Parfums de Nicolaï - Week- End à Deauville 2011

Bild: Convallaria majalis, Lily of the Valley
Foto: H.Zell (cc) some rights reserved, Wikimedia commons

Week-End à Deauville 2011 är en omarbetning av Patricia de Nicolaïs lätta chypre Week-End à Deauville, en limiterade utgåva från 2008. Eftersom jag inte känt den första varianten kan jag inte jämföra dem men vad jag kan läsa mig till är den nuvarande versionen mer blommigt, krispigt grön med viss fruktighet tillsatt. Hur son helst, WaD 2011 är en doft jag faller pladask för. Inte riktigt en ny Diorissimo för WaD är mörkare, grönare och mycket mindre blommig. Men den förmedlar ändå känslan av Diorissimo och den liljekonvaljnot som finns i WaD känns inte tunn och syrenig som jag tycker att den kan göra i den nuvarande versionen av Diorissimo. På mig är WaD grön, lätt örtig, lite träig och liljekonvaljig. Den är elegant och förmedlar samtidigt den havsnära fräschhet som faktiskt för tankarna till en badort i Normandie. I basen finns en ljus lädrighet som tillsammans med en lätt ekomossa balanserar noterna i topp- och mellanregistret.

WaD är en mycket elegant, välbalanserad casualdoft som passar utmärkt dagtid vår och sommar. Trots sin lätta karaktär är det en tät komposition som sitter mycket bra och ofragmenterat långt in på kvällen, på mig i alla fall. Trots herr Parfumistas kommentar  om "maskulin doft", vilket jag kan hålla med om, blir jag lyrisk av WaD, det är inte så ofta jag sniffar in en sådan fullträff av allt jag provdoftar!

Sammanfattningsvis alltså ännu ett mästerverk från Patricia de Nicolaï. Jag är tacksam att hon oförtrutet fortsätter sin produktion av högkvalitativa, klassiskt inspirerade men ändå moderna dofter till i sammanhanget låga priser. Måtte hon inte gripas av marknadsförings- och förpackningshysterin som så många andra bra nichehus, eftersom det  får till effekt att priserna rusar iväg.

Betyg: 5

Noter: Bergamott, petit grain, galbanum, liljekonvalj, ros, mimosa, peppar, rosé peppar, kryddpeppar, ekomssa och styrax.

fredag 10 juni 2011

Caldey Abbey Perfumes - Caldey Island Lavendel

Foto: Herr Parfumista (c)

På den lilla ön Caldey Island utanför Wales kust finns ett kloster med driftiga munkar. Dessa har bland annat parfymtillverkning på agendan och man utgår till stor del från den flora som finns på ön.Caldey Island Lavendel skapades av den belgiske parfymören Hugo Collumbien. Den har av doftgurun Luca Turin utnämnts till den bästa lavendelparfymen och har följaktligen belönats med en 5:a i The Guide.

Och visst är Caldey Island Lavendel en väldigt fin lavendeldoft. Det är en krispig liksom mintig, hög och klar lavendeldoft. Doften behåller också den friska lavendelnoten under hela sin utveckling och den blir inte som en del lavendeldofter tung, lite sur och liksom grå efter ett tag. Det är något som jag tycker händer i Acqua di Parmas Lavanda Tonica, en doft som öppnar med en fin och ren lavendel men som sedan blir ganska deprimerande på mig. Caldey Island Lavendel:s fina lavendelnoter grundas i en behaglig, ljus mysk som inte känns kemisk även om den så klart är det. Doften är ett samspel mellan den krispiga lavendeln och den mjuka och behagliga mysken. Mysken lyckas dra ur både de blommiga och lite jordiga facetter som finns i lavendeln och jag tror att det är mysken som gör att Caldey Island Lavendel är så pass hållbar fast den är en ganska lätt Edt. På mig sitter doften en hel dag om jag applicerar generöst och det finns till och med en viss risk för överdosering. En avslappnad och avslappande doft som passar dagtid överallt men särskilt i casual sammanhang. Ett litet sprits före sänggåendet ger också en rogivande effekt.

Ska man ha en okomplicerad lavendeldoft som kan användas året om så är det Caldey Island Lavendel man ska investera i. Och den är ett fynd, lite drygt 200 kr för 100 ml. När jag köpte min flaska fick jag så generöst rejäla prover av flera andra av öns örtiga dofter. Så även om Caldey Island Lavendel är pärlan i kollektionen så är fler reviewer att vänta av några klostrets olifactoriska kreationer. Mer om denna speceilla doftproduktion går att läsa under http://www.caldey-island.co.uk/

Betyg: 4

Noter: Lavendel, mysk

torsdag 9 juni 2011

Reformuleringsvarning - igen....

Bild: Goldhamster foto:  Mandy (cc)
some rights reserved, Wikimedia commons 

Igår när jag passerade en parfymaffär i den stora kedjan lade jag märke till att man på stora affischer med Nathalie Portman marknadsförde den nya Miss Dior Cherie som Miss Dior. Nu är det slut med gamla, visserligen till vansinne reformulerade Miss Dior, tänkte jag skakad. Svaret fanns samma dag på den utmärkt informativa parfymbloggen Grain de Musc. Och inte bara svaret på denna fråga, Miss Dior Cherie kommer i sin reformlerade variant att heta Miss Dior medan den ursprungliga (reformulerade) kommer att heta Miss Dior Original, utan också den bakomliggande orsaken till det hela.

Lyxkonglomeratet LVMH som äger varumärken som Dior, Kenzo, Guerlain mfl låter integrera hela produktionskedjan och skapar egna lab. Detta för att ta kontrollen över sina formulas och för att skära ned kostnderna. Hittills, eller i alla fall under många decennier, har ägarna av parfymvarumärkena outsourcat skapandet av dofterna till stora dofttillverkare som IFF, Firmenich, Givaudan och Symrise, som i sin tur har näsorna knutna till sig. Dessa labindustrier är ägare till de formulas som gällt hittills. När LVMH nu "tar hem" produktionen förändrar man formulan så att man inte kan anklags för intrång i nuvarande ägares rättigheter. Nuvarande ägare, labben, sitter nu i en prekär situation med en formula och eventuella lager av en brygd som man inte äger varumärket och förpackningen till.

Formulaändringarna beror alltså inte i de här fallen på IFRA-restriktioner utan har legala och kommersiella skäl. Det är i och för sig inte säkert att resultatet blir sämre men som framkommer i inlägget så är LVMH kända för att förbilliga produktionen bland annat genom att använda billigare ingredienser. I inlägget nämns några dofter som har/kommer att förändras bland annat fina moderna klassikern Dior Homme.

Integrationstrenden är alltså ytterligare ett fenomen att noggrant hålla ögonen på, om fler ägare till parfymmärken följer samma trend riskeras massiva reformuleringar av dofter. Det kan alltså vara läge att hamstra för den som har en riktig favoritdoft/signaturdoft.

För att få hela bilden: Läs Denyses inlägg och kommentarer på Grain de Musc http://graindemusc.blogspot.com/2011/06/lvmh-repatriates-miss-dior-ex-cherie.html

tisdag 7 juni 2011

By Kilian - Love and Tears

Foto: Herr Parfumista (c)

By Kilians Love and Tears (Surrender) är en ren, klar och högkvalitativ jasmindoft skapad av Calice Becker som i mitt tycke verkligen doftar ren jasmin. Inga irriterande binoter, som grön banan i Nasomattos i och för sig väldigt fina Nuda, se review i maj i år. Love and Tears börjar med lätt animaliska, "indoliska" noter, så sonens kommentar "luktar svinstia men samtidigt väldigt gott" stämmer på pricken. Sedan tonar det animaliska bort och en härlig, ren jasmin i bästa form blommar ut. Jag kan känna en liten lätt brödig not som mjukar upp LaT men den är bara trevlig. Sedan är det mest ren jasmin på frisk, lätt grön bas resten av dagen.

LaT är alltså tämligen linjär och enkel i sin konstruktion. Samtidigt innehåller en jasminolja av god kvalitet så många facetter att den i sig är en parfym med olika noter. Därför vinner oftast jasmindofter på enkelhet i uppbyggnaden och sparsamma doser med supporterande ingredienser. LaT är personifierar en varm och solig dag i början av sommaren. En mycket lättburen doft som passar både i jobbsammanhang och under festliga omständigheter. Perfekt för sommarbruden eller en studentska i vitt. Jag kan också tänka mig att LaT kan pigga upp en kall vinterdag med sin glada solighet. En avslappand och mycket välgjord doft som håller ofragmententerad hela dagen och som är en riktig handledsmagnet.

Betyg: 5

Noter: Bergamott, petit grain, jasmin, apelsinblomma, ylang-ylang, cistus labdanum, cypress

onsdag 1 juni 2011

Annick Goutal - Rose Splendide



 
Bild: Rosa Centifolia, Frans Eugen Köhler, Köhler's Medizinal-Planzen

Rose Splendide inleds med en grönt ackord som känns som om man också malt ned själva stjälken i rosenoljan från en riktigt rosa ros. Men det gröna är djupare och liksom matigare än en relativt torr och träig rosenstjälk. Det gröna är krispigt, ärtigt grönt och påminner om späda, nyskördade ärtskidor. Jag känner så väl igen doften från ett av Isabelle Doyens tidigare parfymkonstverk den illgröna The Unicron Spell för LesNez. I Rose Splendide finns ärtnoten främst i topp- och mellannoter men tonar ut i och interagerar med en rosa lite krämig rosendoft som påminner om rosennoten i en nagelcreme som min mamma hade när jag var liten. I The Unicorn Spell finns i stället ärtnoten kvar genom hela doften och interagerar bland annat med viol och ger sammantaget ett mörkare intryck.Päron och magnolia är stödjande noter och åtminstonde magnolian kan jag känna särskilt tidigt i Rose Splendide.

Sammanfattningsvis ger Rose Splendide ett elegant, rent och naturligt intryck. Den ger känslan av ett betydande inslag av högklassiga naturingredienser. Den fungerar dagtid året om men speglar särskilt den ljusa känslan under senvinter och vår.

Rose Splendide är en Eau Parfumée vilket är en lättare koncentration än EDT. Doften håller därför inte ända fram till kvällen. Men den är så pass lätt att den kan re-applicerars under dagen även om sådan reapplicering egentligen är en av de värsta parfymsynderna. Återapplicering på otvättad hud kan ge vedervärdiga olfactoriska upplevelser.

Betyg: 4 +  (betyget skulle vara 5 om det inte var för den reducerade hållbarheten under dagen)

Noter: Centifoliaros, päron, magnolia, mysk och vanilj.