måndag 29 november 2010

Juldofter - Orientaler

Först några smakprov ur doftfamiljen som man mest associerar med julen, orientalerna:

Coco (Chanel): Denna klassiska, barocka Jacques Polge oriental från 1984 står sig. Den ger associationer till guldbroderad, djupröd sammet, päls och rysk vinternatt.

Alahine (Teo Cabanel): Att denna klassiska, otroligt välgjorda doft kom så sent som 2007 är svårt att tro. Varm, med blyertspennenot på mig iallafall har inte sett någon annan nämna denna cedertränot, ylang-ylang och ambra. En lite blommigare Shalimar.

Shalimar (Guerlain): Jag älskar Shalimar i alla dess olika former, den skarpare mer bergamott dominerade Edt och den mjukare, rundare och dovare parfymen. Garanterat minst en Shali-dag i jul.

Nuit Noire (Mona di Orio): Denna lortiga, animaliska, dunkelt blommigt, farliga oriental kanske inte är hekt comme il fâut för julen. Men och andra sidan, det är så det luktar i stall.

Så till den kryddiga avdelningen:

Opium (YSL): Först något riktigt, stort och klassiskt kryddigt: Opium. Passar perfekt när det är mörkt och kallt. En verklig klassiker och förebild för många dofter i den genre. Och glöm inte: Ju äldre formula desto bättre.

Oriental Lounge (The Different Company): Celine Ellenas (just det JCE:s dotter) moderna, mjuka, djupa originellt kryddiga (curryblad) ambrerande oriental. Som att krypa in i en cashmeresjal. En av de absolut bästa jag sniffat in under 2010, sen som jag är, doften är från 2009.

No 1 (Aus Liebe zum Duft): Den förträffiliga butiken/nätbutiken ALzD:s jubileumsdoft när man fyllde tio år voriges Jahr. Transparant-kryddig men hållbar, torr med mycket peppar, ingefära och kardemumma på läder, trä och skalad modern ambra. Egentligen i första hand en herrdoft, men vem bryr sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar