lördag 5 juni 2010

Alltid oudsugen

Som läsare av gamla Parfumistans Blogg hos DV kanske minns så var jag sommaren 2008 väldigt ”oudifierad” och i princip färdig att överge det gängse västerländska parfymeriet. Men sedan splittrades intresset på andra dofttyper och ouderna blev alltmer sällan använda. 2009 var som jag tidigare skrivit om, året när oud slog igenom bland de större nischmärkena. Men det verkar på beskrivningarna som om det är ganska tama tolkningar i alla fall jämfört med Montales tidiga favoriter som Black Oud och Oud Cuir Arabie.  Montales senare ouder har i flera fall blivit snällare men jag ser det inte som någon nackdel, det finns otroligt fina dofter bland dem också och de passar en bredare publik. Rena oudparfymoljor à la virkesupplag och jord som cambodiansk och sioufi är herr Parfumistas favoriter medan jag föredrar de mer kvinnligt blommiga som burmesisk och singaporiansk. Attarer (blandningar) är också intressanta tex den saffranrika Rahil Blend från Arabian Oud.


När Amouages Epic i höstas triggade igång oudintresset igen så det var det alltså bara att damma av den lilla oudkollektion igen. Plötsligt låg jag helt rätt i tiden och nu tröttnar jag inte alls på ouder, de är så användbara och passar alla årstider. Även om stilen är likartad så finns det tillräckligt med nyanser för att skilja dem åt. Fick jag välja bara en parfymstil (horribla tanke!) så blev det definitivt oudbaserade dofter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar