Något som retar upp en parfumista som mig är de urfåninga tio i topp listorna över mest sålda dam respektive herrparfymer som finns i framförallt kedjornas butiker och på flygplatser/båtar.
De måste vara uttryck för två saker: 1) Konsumenternas låga mogenhetsgrad gällande dofter 2) Att de stora kedjorna inte har något intresse av att utveckla parfymmognaden ytterligare. Bätte att styra in massan på tio i topp pga självklarheten att stora inköp av färre produkter = lägre inköpspris och högre marginal.
Att så många är så osäkra att de måste ha en doft som luktar ungefär som alla andra är konstigt. Med doften finns möjligheten att uttrycka så mycket (sinnesstämning, matcha dagens outfit, situation mm mm). Det verkar som om många bara ska "ha en doft" som "luktar fräscht".
Undrar om omogenheten är en konsekvens av det "lutherska arvet". Länge ansågs det tex oseriöst att vara intresserad av stil och kläder. Generellt sett verkar personer som kommer från "sydligare breddgrader" vara mer doftintresserade. Kanske för att "lyx" och "flärd" varit en mer integrerad del i den katolska världen. Och århundradens vana med rökelse och oljor i liturgin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.